Fritz Carlson
Fritz David Carlson (även stavningen Carlsson förekommer), född 23 juli 1888, död 28 november 1952, svensk matematiker. Han blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1914 med avhandlingen Sur une classe de séries de Taylor och handleddes där av Anders Wiman.[1] Han var professor i beskrivande geometri vid Kungliga Tekniska högskolan 1920 till 1929, närmast som efterträdare till Pontus Henriques som hade lämnat professuren 1917, och han efterträddes 1930 av Alfred Liljeström.[2] Han blev professor vid Stockholms högskola 1927.
Carlson invaldes i Kungliga Vetenskapsakademien 1928.
Läroböcker
- Lärobok i geometri, del 1, 357 sidor, Gleerup, Lund (1943).
- Lärobok i geometri, del 2, 347 sidor, Gleerup, Lund (1947).
- Rymdgeometri, 345 sidor, Geber, Stockholm (1948). (I serien Almqvist & Wiksells akademiska handböcker).