Kungliga Vetenskapsakademien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungliga Vetenskapsakademien
Förkortning KVA
Grundad 2 juni 1739
Typ Kungliga akademier
Syfte/fokus att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället
Preses Barbara Cannon
Nyckelpersoner Ständige sekreteraren
Huvudorgan Presidium
Frivilliga cirka 1600 ledamöter
Webbplats www.kva.se
Internationell miljöförskning Ambio
Matematik Acta Mathematica
Zoologisk morfologi Acta Zoologiska
Kungliga Vetenskapsakademien
Vetenskapsakademiens sessionssal

Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) är en svensk oberoende organisation, grundad 1739, vars uppgift är att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället. Av hävd tar akademien särskilt ansvar för naturvetenskap och matematik. Akademien strävar efter att allmänt öka utbytet mellan olika discipliner och förståelsen för deras särart.

Akademien fullgör denna uppgift företrädesvis genom att:

  • sprida kunskap om rön och problem inom aktuell forskning
  • delta i samhällsdebatten rörande utbildning och forskning
  • dela ut priser, belöningar och stipendier samt
  • driva vetenskapliga institutioner och projekt.

Akademien håller nära kontakt med utländska akademier och lärda samfund och med internationella vetenskapliga organisationer samt främjar även i övrigt internationellt vetenskapligt samarbete.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Kungl. Vetenskapsakademien grundades 2 juni 1739 efter utländska förebilder av sex vetenskapsmän och politiker: Jonas Alströmer, Anders Johan von Höpken, Sten Carl Bielke, Carl Linnaeus (senare von Linné), Mårten Triewald och Carl Wilhelm Cederhielm. De första att väljas in i akademien efter dess grundande blev Anders Celsius och Samuel Klingenstierna, även om Nils Reuterholm blev den första att under högtidliga former introduceras i akademien.[1][2] De konstituerande medlemmarna var huvudsakligen medlemmar av hattpartiet, som stred för merkantilismen, och vetenskapsmän, som var påverkade av upplysningen, och det fanns till en början planer på att kalla akademien för en "ekonomisk akademi"; syftet med dess instiftande var att gynna vad som var praktiskt och ekonomiskt.[3] Därför utgavs också Vetenskapsakademiens Handlingarsvenska, och inte på latin, som var det språk som vetenskapliga skrifter vanligen författades på under denna tid. Detta gällde exempelvis den då redan existerande Kungliga Vetenskaps-Societeten i Uppsala, som publicerade på latin ända fram till 1863.[4]

Från 1745 valde KVA också in utländska ledamöter. 1762 infördes de första bestämmelserna om begränsning av antalet ledamöter, som då sattes till 100. 1798 infördes indelning av ledamöterna i sju klasser, och antalet utländska ledamöter begränsades till 75. Sedan 1973 gäller regeln att antalsbegränsningen enbart tillämpas på ledamöter under 65 års ålder.[5]

Från grundandet 1739 till slutet av år 2008 hade sammanlagt 2803 ledamöter valts in, varav 1578 som svenska och 1225 som utländska ledamöter. Varje ledamot tilldelas ett löpande ledamotsnummer, och två separata nummerserier används för svenska och utländska ledamöter. Före 1809 valdes ledamöter från östra rikshalvan, Finland, in som svenska ledamöter och under Svensk-norska unionen 1814-1905 valdes svenska och norska ledamöter in i samma kategori.

Akademien hade först sina möten i det så kallade "Lefebureska huset" på Stora Nygatan,[6] och fick sina första egna lokaler 1828 i Westmanska palatset vid Adolf Fredriks kyrka. Sedan 1915 finns akademien i de nuvarande lokalerna i Frescati. Lokalerna är ritade av Axel Anderberg.[5]

Ledamotsantalets utveckling[redigera | redigera wikitext]

År Svenska ledamöter Utländska ledamöter
antal
högsta antal gäller enbart ledamöter upp till ålder av
1739 ingen begränsning - förekom ej
1745 ingen begränsning - ingen begränsning
1762 100 - ingen begränsning
1798 100 - 75
1904 100 - 100
1938 130 70 år 100
1947 140 70 år 108
1973  ? 65 år  ?
idag 175 65 år 175

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Ledamöter[redigera | redigera wikitext]

Akademien utgörs av dess ledamöter. Idag finns cirka 420 svenska ledamöter, varav 175 får vara under 65 år, och 175 utländska. De delas in i tio klasser: matematik, astronomi och rymdvetenskap, fysik, kemi, geovetenskaper, biologiska vetenskaper, medicinska vetenskaper, tekniska vetenskaper, samhällsvetenskaper och en klass för humaniora och "för framstående förtjänst om vetenskap". Akademiens främste företrädare är preses, som biträds av tre vice presides - alla valda till dessa förtroendeuppdrag på viss tid. Tillsammans med den heltidsanställde ständige sekreteraren bildar de ett presidium. Ansvaret för verksamhetens utveckling och för effektiv användning av tillgängliga resurser vilar hos akademistyrelsen, vilken utgörs av presidiet och tio ledamöter som representanter för klasserna.

Ledning[redigera | redigera wikitext]

KVA:s ledning består för närvarande (2011) av:[7]

Kansli och akademier[redigera | redigera wikitext]

Till sitt förfogande har akademien ett kansli med ett 30-tal anställda och med den ständige sekreteraren som chef. Kansliet svarar bland mycket annat för kommunikation, administration, ekonomi och programverksamhet. Akademien bedriver också forskningsverksamhet vid ett antal forskningsinstitutioner; Bergianska stiftelsen, Beijerinstitutet, Institut Mittag-Leffler och Centrum för Vetenskapshistoria. Inberäknat institutionspersonalen är ett 60-tal personer heltidsanställda vid akademien och ungefär lika många är visstidsanställda.

Den 27 maj 2011 grundades med Vetenskapsakademien som bas en ny akademi, Sveriges unga akademi för unga forskare i Sverige.

Underavdelningar[redigera | redigera wikitext]

Priser[redigera | redigera wikitext]

Presskonferensen i stora salen

Akademien delar årligen ut ett stort antal priser. De mest kända är Nobelpriset i fysik och kemi, Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne och Crafoordpriset. Arbetet med att utse nobelpristagare sker i akademins olika Nobelkommittéer.

Övriga priser[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapsakademien delar även ut ett stort antal övriga priser i form av:[9]

  • Äldre Linnémedaljen i guld: Utdelas såsom belöning för förtjänster inom akademien eller akademiens institutioner.
  • Stora Linnémedaljen i guld: Utdelas vart tredje år till någon synnerligen förtjänt svensk eller utländsk forskare på botanikens eller zoologiens område.
  • Letterstedtska medaljen i guld
  • Berzeliusmedaljen i guld
  • Carl XVI Gustafs medalj, "Pro Mundo Habitabili": Utdelas till svensk eller utländsk person för framstående insats gällande miljövård i vid bemärkelse eller för upplysande skrift i detta ämne.
  • Höpkenmedaljen i guld:Utdelas som belöning för utomordentliga förtjänster inom akademien eller de vetenskaper som omfattas av akademiens verksamhet.
  • Adelsköldska medaljen: För någon uppfinning eller arbete inom tekniska vetenskaper.
  • Arnbergska priset: Belöning för gott arbete i någon av de tekniska, ekonomiska eller statistiska vetenskaperna.
  • Svante Arrheniusmedaljen:Till svensk eller utländsk vetenskapsman, som utfört banbrytande forskning inom fysik eller kemi.
  • Sture Centerwalls pris: Belöning till personer som i naturskyddslagens anda gjort sig förtjänta om djurlivets fortbestånd i Sverige.
  • Edlundska priset: För forskningsarbeten inom matematik, astronomi, fysik eller kemi.
  • Gregori Aminoffpriset: Ett dokumenterat, individuellt bidrag inom det kristallografiska området
  • Göran Gustafssonprisen: fleråriga anslag till forskare i Sverige inom molekylärbiologi, fysik, kemi, matematik och medicin.
  • Hilda och Alfred Erikssons pris: För framstående forskningsinsats "för lindring av sjukdomar både på människor och djur".
  • Ingvar Lindqvistprisen: Lärarpris för sina engagerade insatser i matematik, fysik, kemi och biologi
  • Flormanska belöningen: För en tryckt avhandling över ett fysiologiskt eller anatomiskt ämne.
  • Letterstedtska författarpriset: För något originalarbete inom vetenskapens, litteraturens eller konstens område
  • Letterstedtska priset för översättningar: För någon under nästföregående kalenderår i tryck utgiven översättning till svenska av något förträffligt utländskt arbete
  • Lindbomska belöningen: För något arbete av särskild betydelse inom kemi eller fysik.
  • Lovénmedaljen: För i tryck utgivet synnerligen förtjänstfullt arbete inom den zoologiska vetenskapen.
  • Naturskyddsmedaljen (H Ax:son Johnson): För förtjänster om naturskyddet.
  • Rolf Schockprisen: En pristagare i logik och filosofi och en i matematik.
  • Sparreska priset: För belöning av vetenskapligt arbete av utmärkt förtjänst, utfört av forskare som ej uppnått tjugofem års ålder.
  • Strömer-Ferrnerska belöningen: Som belöning åt en svensk medborgare, vilken utfört framstående vetenskapligt arbete inom första eller andra klassens ämnesområde.
  • Söderbergska priset: Utdelas vartannat år inom ekonomi eller rättsvetenskap och vartannat år inom medicin till minne av Ragnar och Torsten Söderberg.
  • Söderströmska medaljen i guld: Belöning för utfört förtjänstfullt arbete på det nationalekonomiska området.
  • Tage Erlanders pris: För naturvetenskap och teknik
  • Tobias Priset: Tobiasstiftelsens pris och forskningsanslag på med syfte att ge pristagare förutsättningar att bedriva högklassig forskning kring problem av betydelse för sjukdomar som kan botas med benmärgstransplantation.
  • Wahlbergska minnesmedaljen i guld: Belöning åt personer, i främsta rummet svenskar, som på ett utmärkt sätt främjat de naturhistoriska vetenskaperna.
  • Wallmarkska priset: Såsom belöning för rön eller uppfinning som i någon märkligare mån befordrar vetenskapernas och näringarnas framsteg. Vetenskaper som därvid kan komma i fråga är matematik, astronomi, tillämpad mekanik, fysik, kemi, mineralogi och teknologi.

Lista över ständiga sekreterare[redigera | redigera wikitext]

Pehr Wilhelm Wargentin, ständig sekreterare 1749-1783
Berzelius, ständig sekreterare 1818-1848

Följande personer har varit ständiga sekreterare för KVA:[10]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  2. ^ Swenska Wetenskaps Academiens Handlingar För Månaderna Julius, Augustus och Septemb. 1. 1739. sid. 9–11. http://centrumdb.kva.se/kvah/catview.html?method=start&bookId=704. ”Wettenskaps Academiens h. t. Praesident Herr Carl LINNAEUS
    Wettenskaps Acad. Secreterare Herr Baron Anders Joh. von HÖPKEN, Ledamot af Wetenskaps Societeten i Marseille.
    Notarius Herr Lars SALVIUS, Extra ordinarius uti Justitiae Revision.
    1. Herr Jonas AHLSTÖM, Commercie Råd.
    2. Baron Herr Sten Carl BIELCKE, Cammarherre och Assessor uti Kongl. Åbo Hof Rätt.
    3. Herr Mårten TRIEWALD, Captain Mechanices wid Fortif. och af Kongl. Engelska, samt Societ. Lit. Ups. Ledamot. ***
    4. Baron, Herr Carl Wilhelm CEDERHIELM.
    1. Baron, Herr Nils REUTERHOLM, Landshöfding uti Örebro.
    2. Gref. Herr Carl Johan CRONSTEDT, Hof Intendent, Ledamot uti Wetenskaps Societ. i Paris, samt uti Ritare- och Målare Academien i Florence.
    3. Herr August EHRENSWERD, Captain Mechanices och Mathes. wid Artilleriet. *
    4. Herr Anders Johan NORDENBERG, Ingenieur och Fortifications Captain wid Kongl. Guardet. *
    5. Herr Christopf. POLHEM, Commercie Råd, och Director Mechanices. ***
    6. Herr Anders CELCIUS, Professor Astronomiae uti Upsala, Led. uti Keiserliga, Kongl. Franska, Engelska, Bologniska Societeterna, samt Secret. i Kongl. Wetenskaps Societe[te]n i Upsala *
    7. Herr Daniel TILAS vice Notar. uti Kongl. Bergs Collegio. *
    8. Herr Olof SANDBERG, Regerings Råd.
    9. Herr Ewald RIBE, Med. Doct. Kongl. Lif Medicus och Membr. Reg. Coll. Med. *
    10. Herr Julius SAHLBERG, Ammiralitets Apothecare i Stockholm. ***
    11. Herr Jacob FAGGOT, Inspector wid Kongl. Landtmäterie Contoiret.
    12. Herr Lorens Christ. STOBEE, General Major och Direct. wid Fortificationen.
    13. Herr G. SCHELDON, Skeps Bygmästare wid Kongl. Flåtan uti Carls-Crona.
    14. Herr Lorens ROBERG, Doct. och Profess. Med. i Upsala.
    15. Herr Sam. KLINGENSTIERNA, Profess. Geometr. uti Ups. Led. af Eng. och Ups. Societ.
    16. Herr Carl Fried. NORDENBERG, Lieutenant wid Fortificationen.
    17. Herr Elias PILGREN, Major.
    18. Herr Nicolaus BRELIN, Mag. Phil. och Theol. *
    19. Herr Olaus CELSIUS, Doct. Theol. Profess. Primarius och Dom Prost uti Upsala, samt ledamot i Wetensk. Societet. i Ups.
    20. Herr Nils WALLERIUS, Mag. och Adjundt. Philos. i Upsala *
    21. Herr Johan MORAEUS. Med. Doct. och Assess. R. Coll. Med. Physicus i Fahlu Bergslag och Stad. *
    22. Herr Petrus ELVIUS.
    23. Hr. Georg. BRANDT, D. Med. och Riks Guardie.
    24. Herr Gabriel POLHEM, Mechanicus.
    25. Herr Andreas ROSENSTEN, Major.
    26. Herr Hans TOURLOEN, Supercargo wid Swenska Ostindiska Compagniet. *
    27. Herr Thomas PLOMGREN, Handelsman.
    28. Herr Jonas MELLERCREUTZ, Conducteur wid Kongl. Fortification.
    29. Herr Nils ROSEN, Med. Doct. och Adjunct. i Upsala samt Lif Medicus.
    30. Herr Mårten STRÖMER, Mag. Docens i Ups.
    31. Herr And. von DRAKE, Under Ståthållare i Stockholm.” 
  3. ^ Eriksson och Frängsmyr (2004), s. 153
  4. ^ Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 395, uppslagsordet Vetenskaps-Societeten i Uppsala
  5. ^ [a b] Nationalencyklopedin, band 19 (1996), s. 394, uppslagsordet Vetenskapsakademien
  6. ^ Stockholm : Handbok för resande, [Johan Fredrik Bahr], förläggare: C.A. Bagge, Stockholm 1841, s. 91
  7. ^ ”Organisation”. Kungl. Vetenskapsakademien. http://www.kva.se/KVA_Root/swe/about/organisation/index.asp. Läst 17 april 2009. 
  8. ^ Svenska nationalkommittén för matematik
  9. ^ Kungliga Vetenskapsakademiens hemsida
  10. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)
  11. ^ Vetenskapsakademin i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1921)

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bergström, Cecilia (red.): För efterkommande. Kungl. Vetenskapsakademiens medaljer 1747-2007. Stockholm: Bokförlaget Atlantis 2010.
  • Eriksson, Gunnar; Frängsmyr Tore (2004). Idéhistoriens huvudlinjer. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9607250. ISBN 91-46-21086-5 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]