Spöke

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gengångare)
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Gengångare leder hit. För Henrik Ibsens pjäs, se Gengångare (pjäs).
Uppslagsordet Fantom leder hit. För cykelbilen, se Fantom (cykelbil).
Illustration av en pirats spöke av Howard Pyle.
En ljusboll på en kyrkogård. Ett sådant här fotografi kittlar lätt fantasin, men ljusbollen är ofta en nattfjäril eller ett dammkorn, som upplyses av kamerans blixt.
Ett spöke, så som de ofta illustreras i barnböcker

Ett spöke är enligt folktro och parapsykologi en avlidens ande, själ eller immateriella skuggbild. Ordet är inlånat från lågtyska (spook), men flera äldre synonymer existerar (se nedan). Tron på spöken har existerat i alla kulturer genom alla tider och hör till folktrons allra mest gemensamma föreställningar. Det har gjorts otaliga tester och experiment av fenomenet och flera vittnesrapporter tas fortfarande emot världen över, men det finns ännu inga vetenskapliga belägg för spökens existens.

Innehåll

[redigera] Beskrivning

Enligt den vanligaste myten är spöken människor som dött, och som av någon anledning hemsöker en plats, exempelvis sin dödsplats, kyrkor, på kyrkogårdar, på galgbackar, där de bodde, eller, om de varit missdådare, på de platser där de övat sina illgärningar. Även slott och herresäten är klassiska spökplatser. I modern tid verkar stora opersonliga platser ha övertagit en del av deras roll som spökvisten, en av de populäraste varianterna av moderna spökhistorier är underjordiska kulvertar under exempelvis stora sjukhus (som i Lars von Triers teveserie Riket). Det finns också legender om spöken som rör sig över stora områden, exempelvis över hela länder, regioner eller hav – Ahasverus och den flygande holländaren är exempel på sådana sägner.

De flesta spökberättelser utspelar sig under natten, eftersom berättelsen till stor del bygger på mörkerrädsla. I svensk folktro blev ett spöke under dagen osynligt och orörligt, och den som råkade passera en sådan dagståndare kunde bli gastkramad. Det har även förekommit föreställningar om att själens vårdande kunde leva vidare efter att dess skyddsling gått bort, och en sådan herrelös vård är den ursprungliga vålnaden.

Spöken förekommer redan i isländska sagor, där en av termerna som används om dem är draug. I senare norsk folktro var draugen namnet på en drunknads vålnad. Enligt vissa modernare myter är spöken gjorda av ektoplasma, och denna läran om spöken kallas ektologi.

[redigera] Typer av spöken

[redigera] Poltergeist

En poltergeist, eller knackande, är ett spöke som interagerar med sin omgivning, ofta genom olika ljud eller att flytta på saker. Ordet poltergeist kommer från tyskans 'poltern' som betyder 'att knacka', och 'geist' som betyder spöke.[1] Det brukar sägas att spöket har något ogjort eller otalt med någon i de levandes värld, och därför inte kan finna vila i livet efter detta, eller att det faktiskt inte vet att det inte lever. En poltergeist är till skillnad från andra spöken inte en ande av en avliden person utan kaotisk energi som fått "fysisk" form.

[redigera] Gengångare

Gengångare brukar uppfattas som människor som har dött på ett våldsamt eller olyckligt sätt. Den osaliga anden kunde besöka inte bara dem som var inblandade i dennes död utan även oskyldiga. Ibland vidtog man speciella åtgärder för att förhindra detta - exempelvis kunde den dödes kropp förankras (t.ex. pålas i marken) eller begravas på särskilt sätt, jämför Bockstensmannen. Till den här kategorin hör spöken som endast ger sig till känna utan att visa något direkt tecken på medvetande. Till den senare kategorin hör vanligen att spökerierna upprepar sig, ofta i form av en återuppspelning av forna händelser. Dessa kallas då gengångare och ska vara omöjliga att få kontakt med.[2] Gengångaren är som en bild eller ett filmklipp som spelas upp. Det finns ingen som helst chans att få kontakt med det. Gengångaren är alltid bunden till en plats, och ofta till en tid också.

[redigera] Gast

Ordet gast används i stora delar av södra Sverige som ett samlingsnamn för döda övernaturliga företeelser som spöken. Längre norrut syftar gast på odöpta mördade barn och mylingar (fördrivna foster). Ordet gasta härstammar från gastarnas läte, oftast gälla skrik och skratt. Med gast syftar egentligen inte på ett spöke utan mer en spöklig känsla, eller "gastkramning". Men det används ofta som en synonym för spöke. Ett annat ord för spöke är fantom som på grekiska betyder "Den vandrande vålnaden" (φάντασμα fántasm, "fantasisyn") eller gast.

[redigera] Kända spöken och spökplatser

[redigera] I Sverige

  • Brita Bååt är ett av Sveriges mest kända spöken, och hon ska gå igen på Engsö slott i Västerås. Hon sägs ha varit ond och styvsint, och till och med ha drivit två män i en för tidig grav. Tre dagar innan sin död ska hon ha gått rätt in i de dödas julotta.[3]
  • Vita FrunStockholms slott skulle enligt folktron förebåda att någon i den kungliga familjen skulle dö. Hon lär vara högväxt och bär en vit sidenklänning, bara prasslet från hennes klänning hörs när hon närmar sig. Det finns flera teorier om vem hon var och varifrån hon kom. Senast hon visade sig var 1920, när kronprinsessan Margareta låg för döden. Plötsligt halades flaggan på slottet på halv stång och en vakt som skulle se efter lär ha sett Vita Frun på taket. Två timmar efter händelsen avled kronprinsessan (se Slottspöken på Stockholms slott).[4]

[redigera] Utomlands

  • Raynham Hall, i Norfolk, England sägs den Bruna damen spöka, och ett fotografi av henne finns här. Fotografiet är ett av världens kändaste spökfotografier, och används ofta som bevis på att spöken finns.[5]
  • Borley Rectory, Borley kallas ofta Englands mest hemsökta hus, där på 1200-talet en nunna ska ha förälskat sig i en munk, och när de blev påkomna bestraffades munken genom hängning, och nunnan murades in levande. Hon ska ha gått igen där till dess att huset brann ner, 1939. 1945 hittades mänskliga kvarlevor på platsen, som kunde tillhöra nunnan, de gavs sedan en riktig begravning.[6]
  • Tulip Starcase-spöket är ett fotografi som togs 1966, det skulle avbilda den nya trappan Tulip Staircase, men vad som förklarats som ett spöke finns också på bilden.

[redigera] Kända spöken i litteraturen

[redigera] Se även

[redigera] Externa länkar

[redigera] Referenser

  1. ^ http://www.unexplained-mysteries.com/viewarticle.php?id=219
  2. ^ http://www.mythsandlegends.net/gengangare.html
  3. ^ http://www.engsoslott.com/sidor/Vasen/brita.htm
  4. ^ Stockholm Gamla stan om Vita Frun, läst 2011-03-29
  5. ^ http://www.unexplained-mysteries.com/viewarticle.php?id=33
  6. ^ http://ghosts.monstrous.com/famous_ghosts.htm#_Toc521862651
Personliga verktyg
Namnrymder

Varianter
Åtgärder
Navigering
Skriv ut/exportera
Verktygslåda
På andra språk