Gustavo Gutiérrez
Gustavo Gutiérrez Merino, född den 8 juni 1928 i Lima, är en peruansk teolog och dominikanpräst. Gutiérrez betraktas som grundaren av befrielseteologin.[1] Han är professor i teologi vid University of Notre Dame.[2] Gutiérrez började sina studier vid medicinska fakulteten vid Universidad Nacional Mayor de San Marcos i Peru för att bli psykiater, men insåg senare att han ville bli präst.[3] Han har varit gästprofessor vid flera stora universitet i Nordamerika och Europa.[2]
Gutiérrez är också medlem i den peruanska språkakademin och 1993 tilldelades han den franska Hederslegionen för sitt outtröttliga arbete. Under 2002 invaldes Gutiérrez i American Academy of Arts and Sciences, och 2003 mottog han Prinsen av Asturiens pris. Han har även publicerat i och varit ledamot i styrelsen för den internationella tidskriften Concilium.
Gutiérrez har ägnat en stor del av sitt liv till att arbeta och leva bland de fattiga och förtryckta i Lima. Han har studerat medicin och litteratur (Peru), psykologi och filosofi (Université catholique de Louvain), och avlagt doktorsexamen vid Institut Pastoral d'Etudes Religieuses (IPER), Université Catholique i Lyon.
Gutiérrez är av blandad quechuansk och spansk härkomst. I Gutiérrez banbrytande arbete, A Theology of Liberation: History, Politics, Salvation (1971), förklarar han sin uppfattning om kristen uppoffring som en handling av kärleksfull solidaritet med de fattiga och en frigörande protest mot fattigdom.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Cornell, George W. (6 augusti 1988). ”Founder of liberation theology deals with acclaim and criticism”. Lawrence Journal-World. http://news.google.com/newspapers?id=l6tAAAAAIBAJ&sjid=vOYFAAAAIBAJ&pg=6799,1242614&dq=gustavo+gutierrez&hl=en. Läst 1 september 2010.
- ^ [a b] ”Gustavo Gutierrez, O.P.”. Department of Theology: People. University of Notre Dame. http://theology.nd.edu/people/all/gutierrez-gustavo/index.shtml. Läst 1 september 2010.
- ^ ”Gustavo Gutierrez biography (spanish)”. Gustavo Gutiérrez (1928). Steven Casadont. http://www.ensayistas.org/critica/liberacion/casadont/gutierrez2.htm. Läst 11 oktober 2010.