Hämnden är rättvis

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hämnden är rättvis
(Crossfire)
Genre(r) Kriminalfilm
Drama
Film-noir
Regissör Edward Dmytryk
Producent Adrian Scott
Manus John Paxton
Baserad på The Brick Foxhole av Richard Brooks.
Skådespelare Robert Young
Robert Mitchum
Robert Ryan
Gloria Grahame
Originalmusik Roy Webb
Fotograf J. Roy Hunt
Klippning Harry W. Gerstad
Distribution RKO Radio Pictures
År 1947
Premiär 22 juli 1947
(USA)
20 oktober 1947
(Sverige)
Speltid 86 min
Land  USA
Språk Engelska
IMDb

Hämnden är rättvis (engelska: Crossfire) är en amerikansk långfilm från 1947 i regi av Edward Dmytryk, med Robert Young, Robert Mitchum, Robert Ryan och Gloria Grahame i rollerna. Filmen behandlar antisemitism[1], ett ämne som även behandlades i det årets Oscarsvinnare för Bästa film: Tyst överenskommelse. John Paxton skrev manuset, baserad på boken The Brick Foxhole av Richard Brooks. Filmen fick ett flertal Oscarsnomineringar, och var den första b-filmen som fick en nominering för Bästa film.[2]

Handling[redigera | redigera wikitext]

Polisen Finlay (Robert Young) kallas in för att undersöka det brutala mordet på Joseph Samuels (Sam Levene). Finlay upptäcker snart att mördaren finns bland en grupp före detta soldater som hade setts med Samuels och hans kvinnliga vän i en hotellbar under natten.

Under tiden försöker Sergeant Keeley (Robert Mitchum) att rentvå sin vän Mitch (George Cooper) från misstankar i fallet genom att själv undersöka mordet. I tur och ordning berättar de misstänkta soldaterna för respektive utredare vad som hände under natten (visat genom en flashback i filmen). Tillsammans kan Finlay och Keeley lägga ett pussel av alla minnesfragment för att komma fram till vad som har skett. Finlay gillrar en fälla för att fånga mördaren.

Rollista[redigera | redigera wikitext]

  Robert Young   –  Finlay
  Robert Mitchum   –  Keeley
  Robert Ryan   –  Montgomery
  Gloria Grahame   –  Ginny
  Paul Kelly   –  The Man
  Sam Levene   –  Samuels
  Jacqueline White   –  Mary Mitchell
  Steve Brodie   –  Floyd
  George Cooper   –  Mitchell
  Richard Benedict   –  Bill
  Tom Keene   –  Detective
  William Phipps   –  Leroy
  Lex Barker   –  Harry
  Marlo Dwyer   –  Miss Lewis

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Detta blev sista filmen som regissören Edward Dmytryk och manusförfattaren John Paxton gjorde för RKO. De blev efter filmen båda uppkallade till kongressens utfrågningar om kommunister inom filmvärlden och efter att ha vägrat samarbetade blev de båda svartlistade i Hollywood.[3]

Det var producenten Adrian Scott som bestämde sig för anpassa romanen The Brick Foxhole för film. Boken hade ett flertal spretade historien, alla byggda på grundtemat om soldaters frustrationer efter att kriget tagit slut och de återvänt hem. En av historierna behandlade mordet på en homosexuell soldat och Adrians idé var att anpassa denna delen till film, men byta ut den homosexualla mannen mot en heterosexuell jude, och på det viset kunna behandla antisemitism och rasism på ett sätt som inte hanterats i Hollywood tidigare.[3]

På grund av romanens handling fick man först problem med hayskoderna som styrde vad som var acceptabelt att visa på film i Hollywood. Joseph Breen som arbetade för Motion Picture Association of America beskrev 1945 romanen som "komplett oacceptabel på omkring 12 punkter".[4] Efter att manusförfattaren tagit bort alla spår av homosexualitet i manuset gav dock Breen sitt OK till filmen, men varnade för att det inte fick förekomma några undertoner av homosexualitet i Samuels förhållanden till de andra soldaterna ("no suggestion of a 'pansy' characterization about Samuels or his relationship with the soldiers.").[5]

Mottagande[redigera | redigera wikitext]

På recensionssammanställaren Rotten Tomatoes har 79% av kritikerna gett filmen en positiv recension, baserat på 14 recensioner.[6]

Filmen gick med $1 270 000 i vinst.[7]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Vinster

Nomineringar, Oscarsgalan 1948

Andra nomineringar

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Crossfire - Review”. AllMovie. http://www.allmovie.com/movie/crossfire-v11620/review. Läst 27 januari 2013. 
  2. ^ ”1947 Academy Awards - Winners and History”. AMC - Filmsite. http://www.filmsite.org/aa47.html. Läst 27 januari 2013. 
  3. ^ [a b] Stafford, Jeff. ”Crossfire - Article”. Turner Classic Movies. http://www.tcm.com/tcmdb/title/71903/Crossfire/articles.html. Läst 27 januari 2013. 
  4. ^ Citat ""thoroughly and completely unacceptable, on a dozen or more counts."
  5. ^ ”Crossfire - Notes”. Turner Classic Movies. http://www.tcm.com/tcmdb/title/71903/Crossfire/notes.html. Läst 27 januari 2013. 
  6. ^ Crossfire vid Rotten Tomatoes. Senast besökt: 27 januari 2013
  7. ^ Richard Jewell & Vernon Harbin, The RKO Story. New Rochelle, New York: Arlington House, 1982. p222
  8. ^ ”Festival de Cannes: Crossfire”. festival-cannes.com. http://www.festival-cannes.com/en/archives/1947/awardCompetition.html. Läst 4 januari 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]