Häxring

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Häxring
Häxring på en äng

En häxring (även kallad älvring och älvdans[1]) är en cirkel- eller bågformad sammanhängande grupp av svampar. Fruktkropparna växer utmed cirkelns kant och inne i häxringen är växtligheten ibland förtvinad och svag, ibland extra kraftig. Häxringar kan bli mer än 10 meter i diameter, men håller sig vanligen inom ett fåtal meter. Ringformen beror på att svampen, efter att ha börjat växa på en ny plats, sprider sitt mycel (rötterna) radiellt utåt. Den allra vanligaste häxringsbildande svampen, som ofta förekommer i gräsmattor, är nejlikbroskskivlingen, men även andra och giftiga svampar kan förekomma i häxringar.

Orsaken till den förändrade växtligheten i häxringens inre är inte helt klarlagd, men teorier finns om att svampens underjordiska rottrådar förändrar jordens genomsläpplighet för vatten. Det är även påvisat att svampen släpper ifrån sig ämnen som är skadliga för gräsets rötter.

Annan betydelse[redigera | redigera wikitext]

Inom jakt är häxring eller älvaring en benämning på den cirkelrunda stig runt en sten eller en buske som trampats upp av rådjurspar under brunsttiden.[2]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Häxring”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/h%C3%A4xring/208670. Läst 15 augusti 2011. 
  2. ^ ”Häxring (jakt)”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/h%C3%A4xring/208672. Läst 15 augusti 2011.