Highly sensitive person

Highly sensitive person, eller HSP, åsyftar ett medfött karaktärsdrag. En högkänslig person/HSP kan sägas ha ett finkänsligare nervsystem. Karaktärsdraget definieras som en utförligare bearbetning av sinnesintryck än genomsnittspersonen, alternativt att HSPersoner i allmänhet tar in mer information och fler nyanser från sin omgivning än andra gör, och därför har mer sensoriskt material att bearbeta. Det kan manifersetera sig på många sätt, bland dem ett behov av att periodvis dra sig undan, en observerande eller avvaktande inställning till omgivningen som kan misstolkas som blyghet, eller ett levnadstempo som kan tolkas som långsamt. Termen Highly sensitive person myntades av Dr. Elaine N. Aron 1996 och begreppet har kontinuerligt ökat i popularitet. Ett antal böcker har skrivits om ämnet, till exempel "Help Is On Its Way" skriven av Jenna Forrest, "The Highly Sensitive Person's Survival Guide" med förord av Elaine Aron och "The Highly Sensitive Person's Companion" av Ted Zeff. Under 2012 uppmärksammades HSP extra mycket i Sverige genom boken Drunkna inte i dina känslor, skriven av Doris Dahlin och Maggan Hägglund, som var en av årets mest sålda böcker alla kategorier. och genom en artikelserie på SvD

Ibland används även termerna högkänslig eller högsensitiv.

Forskning

Forskningen om sensomotorisk känslighet bygger på Eysencks syn på inåtvändhet och upphetsning och Grays arbete om hämningssystemet. Denna forskning bygger i sin tur på Pavlovs arbete med sensoriska svar på både fysisk och psykisk överstimulering, och arbetet av Jung och hans samtida skillnader om utåtriktade och inåtvända kognitiva känslighetstyper.

Denna forskning visar att omkring 15-20% av människorna och djuren har ett nervsystem som är känsligare för subtiliteter. Detta innebär att all sensorisk information, från egna känslor till andras behov, upplevelser, potentiell miljöpåverkan, sociala missförstånd, utvecklingsprognoser avvseende allt mellan himmel och jord, ren fakta och alla sorters upplevelser på löpande basis bearbetas och analyseras, korsrefereras med befintlig kunskap, ifrågasätts och jämförs, i en mer eller mindre omedveten tankeprocess som aldrig avstannar. På ett sätt skapar denna typ av informationsbearbetning till kreativitet, intuition, avkänning av konsekvenser och detaljsinne, men kan snabbt orsaka överstimulering och överupphetsning om inte systemet får en paus. Detta temperament kan också ha ett visst samband med höga kortisolnivåer, som i sin tur kan åstadkomma övervaksamhet och stor mottaglighet för trauma.

Att ständigt bearbeta input på detta sätt kan, om personen inte får ha perioder utan ny input, förstärka eller skapa psykologiska problem. Systemet blir överhettat. Förmågan att omedvetet eller medvetet framkalla miljösubtiliteter^{[förtydliga]}, bidrar ofta till att en HSP tycks vara "begåvad" eller har ett "sjätte sinne". Känslighet förväxlas ofta med blyghet, men 30% av HSPs är utåtriktade.En annan vanlig missuppfattning, är att bara kvinnor kan vara högkänsliga; det finns ungefär lika många manliga HSPersoner som kvinnliga. Det procentuella verkar även gälla för andra arter än vår, till exempel hundar och guldfiskar.

Ny forskning i utvecklingspsykologi ger ytterligare belägg för att individer skiljer sig åt i sin känslighet. Enligt den differentierade känslighetshypotesen av Belsky (1997b, 1997a, 2005), varierar individer i den grad de påverkas av upplevelser eller egenskaper i den miljö de utsätts för. Vissa individer är mer mottagliga (eller mer känsliga) för sådana påverkan än andra, dock inte bara negativa utan även positiva. Till exempel har forskning av Pluess & Belsky visat att barn med svåra temperament i spädbarnsåldern, är mer mottagliga för effekterna av kvaliteten i föräldraskapets barnomsorg de fem första åren i livet.^{[förtydliga]}

Egenskaper och kännetecken

HSP ska inte förväxlas med s.k bokstavsdiagnoser eller andra sjukdomar. Det är en personlighetstyp som haft evolutionära fördelar i och med sin starkt riskbedömande och eftertänksamma läggning, och därmed levt kvar i den mänskliga utvecklingen.

I Elaine Arons forskning avgränsas fyra huvudattribut med vilka en HSP definieras:

- Djupare bearbetning av yttre och inre intryck

- Jämförelsevis lätt att bli överstimulerad

- Hög empati och djupa känslomässiga reaktioner

- Hög känslighet för subtil stimulans

Skolbarn som är högkänsliga arbetar annorlunda än andra barn. Precis som med känslor bearbetar en HSP även kunskap och information på ett djupare plan, och kan behöva ett annat tempo och upplägg än genomsnittsbarnet. Ett HSP-barn kan till exempel trivas bättre med temadagar än med flera sinsemellan mycket olika ämnen per dag, och kan uppleva det som övermäktigt att lyssna på långa föredrag utan att få proportionerligt med tid att låta informationen landa i sinnet och anknytas till den kunskap som redan finns där.

Ett HSP-barn kan ofta uppfattas som blygt eller oengagerat, eftersom ett barn ännu inte hunnit lära sig att hantera inflödet av vardagsintryck på ett metodiskt sätt. För ett HSP-barn sker interaktionen med omgivningen lika mycket inuti som utanför, men ofta saknar omgivningen kompetens att känna igen barnets interaktionsmönster. Ett HSP-barn kan till exempel bearbeta en oförrätt på skolgården i flera dagar innan det kommit fram till sitt sätt att bemöta oförrätten, och reaktionen kan då verka som en oprovocerad aktion för en utomstående, trots att den för barnet är ett led i en och samma händelsekedja. Ett HSP-barn kan också reagera mycket starkt på yttre stimuli som en sten i skon och oväsen.

Om en HSP inte är aktiv i en diskussion, betyder det inte nödvändigtvis att personen inte förstår eller inte vågar delta, utan snarare att personen inte vill yttra sig ogenomtänkt.

Detta gäller även arbetssituationer; HSPs kan vara idealiska anställda, med sin känsla för detaljer, eftertänksamhet och pålitlighet, men de tenderar att fungera bäst när förhållandena är tysta och lugna. Eftersom HSPs dessutom presterar sämre när de är iakttagna, kan de bli förbisedda för en befordran.

Genomgående för alla HSP är att personen upplever ett starkt behov av balans mellan intryck och bearbetningstid, samt att personen inte gör någonting utan att först riskbedöma. Hsp-skalan är dock väldigt bred och varierar mellan å ena sidan en extrovert HSP som kan vara extremt intryckssökande, utåtriktad och social i perioder för att sedan dra sig undan för bearbetning, till en introvert HSP som trivs bättre med ett alltigenom lugnt och stillsamt liv.

En HSP ...

• är kapabel att genomföra djup bearbetning av information.
• är uppmärksam på små ting i sin omgivning.
• kan inte lära sig saker väl när den är överupphetsad.
• är lojal, känslosam och omtänksam.
• är bra på att göra uppgifter som kräver djup koncentration och fokus.
• kan prestera uppgifter med precision, detalj och snabbhet.
• är väldigt noggrann.
• är bra på finmotoriska rörelser.
• påverkas mer av koffein än vanliga människor.
• kan hålla sig stilla längre än vanliga människor.
• har en aktivare högerhjärnhalva.
• är naturligt kreativ.
• är fantasifull.
• har en komplex och rik inre dialog.
• påverkas mer av intryck.
• kan förstå människokänslor djupare.
• är bättre på att hitta fel.
• är bra på att undvika fel och misstag.
• presterar inte sitt bästa när den blir iakttagen.
• arbetar bäst i en lugn, tyst och avslappnad miljö.
• föredrar att känna och uppleva saker tyst för sig själv.
• är en god organisatör.
• är en hårt arbetande perfektionist.
• är omsorgsfull och barmhärtig.
• är begåvad i andlighet.
• bryr sig om miljön.
• kan bli djupt berörd av musik och konst.
• märker diskreta förändringar i en persons utseende, förändring av ett föremåls placering m.m.
• ställer djupa och tankeväckande frågor.
• stör sig lätt på oljud.
• läser andras sinnen och humör.