Godsdrift
 |
Den här artikeln eller avsnittet kan behöva språkvård eller korrekturläsning. Motivering: Undermålig översättning, förmodligen är även artikelnamnet olämpligt. Hjälp gärna till att förbättra texten om du kan, och diskutera saken på diskussionssidan. Se fler artiklar med samma problem. |
William R. Shepherd, Historical Atlas, 1923
Med jordägande eller godsdrift menas att man står som ägare till mark och då i huvudsak mark som är odlingsbar. Det är ett ord som ofta används för att markera skillnaden mellan de som ägde jorden och de som brukade densamma. Bönder har emellertid kallats självägande då de ägt sin jord och inte arrenderat den.
Godsdriften var en viktig del av feudalsamhället.[1] Det var en grundpelare i organiseringen av den agrikulturella ekonomins och hade sitt ursprung i det romerska villasystem som fanns under den sena romartiden.[2] Det var vanligt förekommande i västra och delar av det centrala Europa under medeltiden, och ersattes långsamt av pengabaserad marknadsekonomi och nya former av jordbrukskontrakt. Godsdriften kännetecknades av överlåtande av laglig och ekonomisk makt till en herre. Den dog långsamt och gradvis ut, men överlevde livegenskapen och feodalismen. De sista skulderna av godsdriftstransaktioner i Frankrike försvann under franska revolutionen. I delar av Östtyskland kvarstod godsen Rittergut av Junker fram till andra världskriget.[3]
Referenser[redigera]
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- ^ "Feudal Society", i dess moderna betydelse, myntades i Marc Blochs 1939-40 böcker med samma namn. Bloch (Feudal Society tr. L.A. Masnyon, 1965, vol. II p. 442) betonade skillnaden mellan ekonomiskt jordägande som företrädde feodalismen och utlevde den, och politisk och social feodalism.
- ^ Peter Sarris, "The Origins of the Manorial Economy: New Insights from Late Antiquity", The English Historical Review 119 (April 2004:279-311).
- ^ Hartwin Spenkuch, "Herrenhaus und Rittergut: Die Erste Kammer des Landtags und der preußische Adel von 1854 bis 1918 aus sozialgeschichtlicher Sicht" Geschichte und Gesellschaft, 25.3 (July - September 1999):375-403).
