Kalmar regemente

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kalmar regemente
(I 20, I 21, Fo 18)
Kalmar regemente vapen.svg
Datum 1623–1927, 1994–1997
Land  Sverige
Lojalitet Krigsmakten (1623-1927)
Försvarsmakten (1994-1997)
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri (1623–1927)
Försvarsområde (1994–1997)
Storlek Regemente
Del av Milo S (1994–1997)
Förläggningsort Hultsfred –1918
Eksjö 1918–1927
Kalmar 1994–1997
Färger Rött och gult          
Marsch "Kaiser-Friedrich-Marsch" (–1927)
"Kalmarbrigaden" (1994–1997)[1]
Segernamn Varberg (1565)
Narva (1581)
Warszawa (1656)
Tåget över Bält (1658)
Kliszów (1702)
Helsingborg (1710)
Svensksund (1790)
Befälhavare
Framstående befälhavare Gustaf Adolf von Siegroth
Rutger Macklean

Kalmar regemente, I 20, I 21 och Fo 18 var ett svenskt infanteriförband och senare försvarsområdesförband inom Försvarsmakten som verkade i olika former mellan åren 1623–1927 och 1994–1997. Förbandet var förlagt till Eksjö och senare till Kalmar i Småland.[2][3]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Regementet har sitt ursprung i de fänikor som sattes upp i Kalmar län på 1500-talet. År 1616 organiserades dessa enheter tillsammans med andra från närliggande Kronobergs län av Gustav II Adolf och bildade Smålands storregemente där tolv av totalt 24 kompanier rekryterades i Kalmar län. Smålands storregemente bestod av tre fältregementen, där Kalmar regemente var ett. Någon gång runt 1623 splittrades storregementet permanent och bildade tre mindre regementen där Kalmar regemente var ett.[4]

Kalmar regemente var ett av de ursprungliga 20 svenska infanteriregementen som nämns i 1634 års regeringsform. Regementets första befälhavare var Patrick Ruthven. Från 1797 vapenövades Kalmar regemente vid Hultsfreds slätt. Regementet gavs beteckningen I 20 (Infanteriregemente 20) år 1816. Beteckningen ändrades till I 21 år 1892.[4]

Från 1 november 1906 förlades regementets stamskolor till Smålands husarregemente i Eksjö. År 1914 förlades regementet till Ränneslätt i väntan på att kasernetablissemanget på Regementsgatan i Eksjö skulle färdigställas. Vilka stod färdiga under andra halvan av år 1919. Regementet flyttade in i kasernerna den 1 oktober 1919, men var inte färdiga med inflyttningen förrän under 1920.[5]

Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades det att reducera armén, vilket på verkade regementet i den omfattningen att det sammanslogs med Jönköpings regemente (I 12), och från den 1 januari 1928 bildade Jönköpings-Kalmar regemente (I 12). Den 1 oktober 1927 hölls en ceremoni över avvecklingen av regementet. Och från samma datum övergick regementet till en avvecklingsorganisation. Vilken verkade fram till den 31 december 1927, då avvecklingen var klar. Trots att regementet slogs samman med Jönköpings regemente, blev det i praktiken inte nedlagt, då det nya regementet övertog Kalmar regementes kasernområde i Eksjö.[5]

Försvarsområdet[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsutredning 1988 beslutades det att bland annat att Kronobergs regemente med brigader skulle avvecklas. Kronobergs regemente var ett försvarsområdesregemente, och Kronobergs försvarsområde (Fo 16) hade sedan den 1 juli 1974 gemensam stab med Kalmar försvarsområde (Fo 18), som leddes av chefen för Kronobergs regemente.[6] Fram till 1974 hade Kalmar försvarsområde letts från Kalmar, och hade haft sin stab i Robotkasernen och senare kanslihuset vid Kalmar flygplats (tid. F 12 Kalmar), där även en del av staben kvarstod.[7]

Med beslutet delades den tidigare gemensamma staben, och den 1 juli 1990 organiserades Kalmar försvarsområde som självständig försvarsområdesmyndighet i Kalmar.[8] Staben för försvarsområdet kom att ha sin stab robotkasernen på Kalmar flygplats.[6]

Genom försvarsbeslutet 1992 antog Kalmar försvarsområde (Fo 18) den 1 juli 1994 namnet Kalmar regemente. Men kvarstod som försvarsområdesstab över Kalmar försvarsområde (Fo 18).[6] Det nya Kalmar regemente antog samma fana som det Kalmar regemente som avvecklades 1927 lämnade. Som marsch antogs "Kalmarbrigden", vilken ursprungligen tilldelades Kalmarbrigaden (IB 42), men som år 1991 hade antagit namnet Smålandsbrigaden (IB 12).[4]

Försvarsområdet organiserade följande försvarsområdesgrupper; Fogrp Kalmar (typ B), fogrp Öland (typ A), fogrp Emådalen (typ B) och fogrp Vimmerby (typ B). 1986 överfördes fogrupp Västervik (typ A) från I 4/Fo 41. Fo-grupperna innehöll ett varierande antal värnkompanier och cykelskyttebataljoner, som mest organiserades åtta cykelskyttebataljoner.

Genom försvarsbeslutet 1996 kom regementet att avvecklas den 15 december 1997, och dess försvarsområdesstab kom under namnet Kalmargruppen att integreras i Jönköpings försvarsområde (Fo 17), som i sin tur namnändrades till Smålands försvarsområde (Fo 17) och omfattade hela Småland.[6]

Fälttåg[redigera | redigera wikitext]

Organisation[redigera | redigera wikitext]

Organisation 1686 – 1901[redigera | redigera wikitext]

Kalmar regemente indelades år 1686 liksom Jönköpings regemente och Kronobergs regemente med vardera 1100 nummer i stället för det vanliga 1200 nummer. Detta reducerade antal soldater fördelades på åtta kompanier om vardera 137 eller 138 nummer. Av regementets 1100 rotar låg 347 i Kalmar län (H), 401 i Jönköpings län (F) och 352 i Kronobergs län (G). Under de drygt tvåhundra år som det ständiga knektehållet kom att bestå var indelningen för Kalmar regemente i stora drag intakt även om byte av stamrotar förekommer under denna långa period.

1.kompaniet
2.kompaniet
  • Roteringsområde: Östra(F) och Södra Vedbo(F) härader 138 rotar.
  • Kompaninamn: Majorens eller Herr Majorens kompani till 1836,Vedbo härads kompani från 1836
3.kompaniet
  • Roteringsområde: Aspeland(H), Sevede(H), Östra(F) och Södra Vedbo(F) härader 137 rotar.
  • Kompaninamn: Aspeland härads kompani till 1815, Tredje Majorens kompani från 1815 till 1836, Aspeland härads kompani från 1836
Andre Majorens kompaniets gåva av en klocka till Älghults kyrka
4.kompaniet
  • Roteringsområde: Uppvidinge(G) och Östra(F) härader 137 rotar.
  • Kompaninamn: Östra härads kompani till 1775, Secund Majorens kompani från 1775 till 1789, Östra härads kompani från 1789.
5.kompaniet
  • Roteringsområde: Norra och Södra Tjust(H), Sevede(H) och Tunaläns(H) härader 138 rotar.
  • Kompaninamn: Överstelöjtnantens kompani till 1836, Sevede härads kompani från 1836
6.kompaniet
  • Roteringsområde: Uppvidinge(G) härad 138 rotar.
  • Kompaninamn: Uppvidinge härads kompani till 1789, Andre Majorens eller Second Majorens kompani från 1789 till 1836, Uppvidinge härads kompani från 1836.
7.kompaniet
  • Roteringsområde: Västra och Östra(F) härader 137 rotar.
  • Kompaninamn: Västra härads kompani under hela perioden
8.kompaniet
  • Roteringsområde: Konga(G) härad 137 rotar.
  • Kompaninamn: Konga härads kompani under hela perioden.

Tidslinje[redigera | redigera wikitext]

1686(?)
  • Livkompaniet
  • Överstelöjtnantens kompani
  • Majorens kompani
  • Östra Härads kompani
  • Uppvidinge kompani
  • Västra Härads kompani
  • Aspelands härads kompani
  • Konga härads kompani
18??
  • Livkompaniet
  • Vedbo kompani
  • Aspelands kompani
  • Östra Härads kompani
  • Seveds kompani
  • Uppvidinge kompani
  • Västra Härads kompani
  • Konga kompani
1997
  • Mörebygdens hemvärnsbataljon
  • Ölands hemvärnsbataljon
  • Emådalens hemvärnsbataljon
  • Vimmerby-Tjusts hemvärnsbataljon

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Regementschefer verksamma under 1900-talet.[4]

  • 1895–1902: Fredrik Kugelberg
  • 1902–1910: Carl Gustaf Knut Eklundh
  • 1910–1914: Carl Adam Constans Stålhammar
  • 1914–1926: Sam Gustaf Laurentius Myhrman
  • 1926–1927: Natanael Wikander
  • 1994–1995: Birger Jägtoft
  • 1995–1997: Dan Albin Snell

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Kalmar regemente 1623 1927-10-01
Avvecklingsorganisation 1927-10-02 1927-12-31
Kalmar regemente 1994-07-01 1997-12-15
Beteckningar
I 20 1816 1892-12-31
I 21 1893-01-01 1927-12-31
Fo 18 1994-07-01 1997-12-15
Förläggningsorter
Staby ängar (F) 1685 1783
Mariannelund (F) 1783 1796-03-14
Hultsfred (F) 1796-03-14 1906-11-01
Kulltorp (F) 1844-06-03 1884-01-26
Eksjö garnison (F) 1919-10-01 1927-12-31
Kalmar flygplats (F) 1990-07-01 1997-12-15

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Rasken, Gustav Rask, i Vilhelm Mobergs roman Raskens, var torparsoldat i regementen. Han tillhörde "Konga" kompani och hade nummer 132.

1953 gav Folke Rudelius ut regementets historia i form av Biografiska notiser om officerare och likställda i två delar: Officerare 1623-1799 och exspektanter 1723-1753 och Officerare 1800-1927. Reservofficerare och officerare i reserven 1892-1927.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sandberg, Bo (2007). Försvarets marscher och signaler förr och nu. Gävle: Militärmusiksamfundet med Svenskt Marscharkiv. Sid. 203. ISBN 978-91-631-8699-8 
  2. ^ Kjellander (2003), s. 273
  3. ^ Kjellander (2003), s. 274
  4. ^ [a b c d] Braunstein (2003), s. 93-95
  5. ^ [a b] Holmberg (1993), s. 15
  6. ^ [a b c d] Holmberg (1993), s. 70
  7. ^ betänkande. 1974:FöU34
  8. ^ prop. 1989/90:9
  9. ^ [a b] Deltog som de olika fänikor som senare bildade regementet.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Frode, Rune; Balk, Steve (1984). Kungl. Kalmar regemente på Hultsfreds slätt 1685-1918. Skrifter / Hultsfreds kommun, 0282-891X ; 6. Hultsfred: Hultsfreds kommun. Libris 7666643. ISBN 91-7810-072-0 
  • Kongl. Calmare regemente och Eksjö garnison: en jubileumsskrift till Norra Smålands regementes kamratförenings 50-årsjubileum. Eksjö: Kamratfören. 1995. Libris 2058274 
  • Mankell, Julius (1866). Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.). Örebro: Lindh. Sid. 354-361. Libris 1549756. http://runeberg.org/mjantreg/ 
  • Rudelius, Folke (1952). Kalmar regementes personhistoria 1623-1927: biografiska anteckningar om officerare och likställda. D. 1, Officerare 1623-1799 och exspektanter 1723-1753. [Åby]: [förf.]. Libris 1983213 
  • Rudelius, Folke (1955). Kalmar regementes personhistoria 1623-1927: biografiska anteckningar om officerare och likställda. D. 2, Officerare 1800-1927 : reservofficerare och officerare i reserven 1892-1927 : civilmilitär personal 1623-1927. Norrköping: [förf.]. Libris 1983214