Katalys
- För tankesmedjan Katalys, se Katalys (tankesmedja)
Katalys (av grekiska κατάλυσις, katálysis ”upplösning”) är den inverkan som en katalysator har på en kemisk reaktion. Begreppet valdes 1835 av Jöns Jacob Berzelius i analogi till "analys".[1][2] Som "katalysator" betecknar man substanser som underlättar kemiska eller fysikaliska förändringsprocesser utan att tillföra energi till processen. Katalysatorer av varjehanda slag förekommer i en mängd olika organiska och oorganiska sammanhang. Enzymer, som reglerar cellers funktioner och därmed de fundamentala livsprocesserna, är exempel på biologiskt viktiga katalysatorer.
Klasser av katalys
Katalys delas ofta upp i heterogen och homogen katalys, beroende på om aggregationstillståndet för katalysatorn är densamma som för reaktanterna eller ej. Enzymkatalys (eller biokatalys) anses ibland vara en egen klass.[3]
Heterogen katalys
Med heterogen katalys menas katalys där katalysatorn befinner sig i ett annat aggregationstillstånd än reaktanterna. I heterogen katalys är katalysatorn ofta i fast form och reaktanterna i vätske- eller gasfas. Ett klassiskt exempel är en metallyta, t.ex. platina, som katalysator och reaktanterna, t. ex. kolmonoxid och syre, i gasfas.
Homogen katalys
Med homogen katalys menas katalys där katalysatorn och reaktanterna är i samma aggregationstillstånd. Ofta är både katalysator och reaktanter/produkter i vätskefas.
Se även
Referenser
- ^ G. Ertl, T. Gloyna, Z. Phys. Chem. 2003, 217(10), 1207-1219.
- ^ Berzelius, J. J. (1835) Årsberättelsen om framsteg i fysik och kemi. Stockholm, Sverige: Kungliga Svenska Vetenskapsakademien. Efter att ha granskat Eilhard Mitscherlich's forskning om bildandet av eter, myntar Berzelius ordet katalys på sidan 245:
Original: Jag skall derföre, för att begagna en i kemien välkänd härledning, kalla den kroppars katalytiska kraft, sönderdelning genom denna kraft katalys, likasom vi med ordet analys beteckna åtskiljandet af kroppars beståndsdelar medelst den vanliga kemiska frändskapen.
- ^ Chorkendorff, I.; Niemantsverdriet, J. W. (2007). Concepts of Modern Catalysis and Kinetics. Wiley-VCH. sid. 4. ISBN 978-3-527-31672-4