Konstruktivt träskydd

Från Wikipedia
Ändträets kapillära sugförmåga tar upp 25 gånger mer fukt än långsidorna, beroende på luftfuktighet

Konstruktivt träskydd kallas den princip som trähus och träkonstruktioner utomhus byggs efter för att stå emot väder och vind.[1]


Viktigare än målarfärg

Beroende på fuktkvoten för dagen i en planka och var ur timmerstocken den härstammar så kommer den hela tiden att försöka ändra form

De extralingvistiska kvaliteérna, d.v.s. den dekorativa funktionen, vilka oftast är gemene mans primära motiv för målning av trä överhuvudtaget kommer i andra hand. I första hand gäller det att bygga "rätt". Ytbehandling av utvändiga träkonstruktioner är inte nödvändig ur skyddssynpunkt ifall konstruktiv träskydd använts. Vill man vara helt säker så låter man bygget ske under överinseende av en byggkontrollant. Vad gäller konstruktionsdelars träskydd som är svåråtkomligt för okulär besiktning, exempelvis i vissa typer av trappor eller idrottsläktare som ska tåla hög belastning, så kan penetrerande metoder som impregnering utgöra ett skydd. Målning, ytbehandling, av trähus bidrar bara marginellt till att fuktrörelser påverkas eller att den vattenavvisande förmågan som finns hos vissa färger åstadkommer något nämnvärt rötskydd. Det som i första hand skyddar både målade och omålade trähus är konstruktivt träskydd, d.v.s. att man bygger så att fukt lätt torkar ur då luftfuktigheten utomhus och andra omständigheter tillåter det.[1]

Se även

Referenser

  1. ^ [a b] Färg på trä - Ytbehandling av utvändigt trä. AB Svensk byggtjänst och träinformation AB. 1992. sid. 7 ff, 34, 50, 66 och 67. ISBN 91-7332-595-3