Målarfärg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Målarfärg är ett flytande material av en viss kulör. Färgens uppgift är att efter torkning (härdning) skydda, bevara och försköna.

Färgens innehåll[redigera | redigera wikitext]

Rozlitá oranžová barva.jpg

Allmänt sett består färg av fyra delar: bindemedel, lösningsmedel, pigment och tillsatser. Den enda absolut nödvändiga delen är bindemedlet. Det är den del som stelnar och formar den torkade filmen. Lösningsmedlet har till uppgift att reglera viskositeten på färgen. Det är lättlösligt och är inte någon del av det slutliga färgskiktet. Allt annat är tillsatser.

Typiska bindemedel inkluderar syntetiska och naturliga hartser som akryl, polyuretaner, polyestrar, melaminer, olja eller gummi. Färg brukar benämnas baserat på vilket bindemedel som använts, till exempel oljefärg, akrylfärg med mera.

Typiska lösningsmedel inkluderar organiska lösningsmedel som alkoholer, ketoner, estrar, glykolestrar och liknande. Vatten är ett vanligt lösningsmedel. Ibland används också lättflyktiga låg-molekylära syntetiska hartser som lösningsmedel. Vilket lösningsmedel som används i en given färg anges ofta genom att ange att färgen är buren av lösningsmedlet, till exempel 'vattenburen oljefärg.

Typiska tillsatser inkluderar pigment, katalysatorer, förtjockningsmedel, stabiliseringsmedel, emulsionsmedel, texturmaterial, vidhäftningsmedel, vätmedel (medel för matt färg) och liknande.

Målning[redigera | redigera wikitext]

Brush and watercolours.jpg
Detta avsnitt är en sammanfattning av Målning (hantverk)

Efter att färgen har applicerats på underlaget, torkar färgen och blir klibbfri. Beroende på typ av bindemedel, kan denna härdning vara resultat av en polymerisation, avdunstning och även avkylning.

I oljebaserad färg sker härdning i form av oxidation, till exempel oxidation av linolja för att bilda linoxin till lösningsmedel. Andra vanliga härdande färgskikt bereds av till exempel polyuretan eller melaminharts, vilka reagerar med akrylpolyester eller polyuretanharts ofta i närvaro av en katalysator som gör härdningsprocessen snabbare eller gör så att den sker långsammare. Dessa färger som ger ett härdat färgskikt kan antingen uppbyggda på lösningsmedel eller vara vattenlösliga. Andra vattenlösliga färger är emulsioner av fasta bindemedel i vatten. När lösningen avdunstar bildar molekylerna i bindemedlet den fasta färgfilmen. Ytterligare andra färgskikt bildas genom att bindemedlet avskyls. Till exempel, kaustiska eller vaxfärger är vätskor när de är varma och hårdnar när de svalnar.

Vid målning används ofta först en grundfärg som ger god vidhäftning och täcker porerna i materialet, därefter kan det slutliga färgskiktet (ibland i flera lager) påföras. Grundfärg är normalt billigare än ytskiktsfärgen. När det gäller målning på metall kan den innehålla rostskyddande medel. Andra speciella tillsatser kan vara fungicider, bakteriocider, fuktskydd och ljusskydd.

Allergirisk[redigera | redigera wikitext]

En studie 2010 vid Harvard School of Public Health i USA i samarbete med Karlstads universitet visar att ämnen i vattenbaserad inomhusfärg som glykoletrar och propylenglykol i sovrumsuften ökar risken för astma med 180%. Studien genomfördes genom att jämföra 198 förskolebarn med astma och 202 friska barn.[1] [2] [3]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Väggfärg ökar allergirisk hos barn”. http://www.corren.se/Sverige/?articleId=5393354.  2010-10-19 corren.se
  2. ^ ”Everyday substances increase risk of allergies”. http://www.idw-online.de/pages/de/news392363.  2010-10-19 idw-online.de
  3. ^ ”PLoS ONE: Common Household Chemicals and the Allergy Risks in Pre-School Age Children”. http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0013423.  2010-10-19 plosone.org

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]