Kryptografi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Kryptografi, (grek. cruptos = "gömd", graphein = "skrift"), konsten att göra text obegriplig för utomstående och obehöriga. Kryptografin är det operativa utförandet av det man studerar inom kryptologin (läran om kryptografi).

Inom kryptografin använder man olika krypteringsalgoritmer, även kallade chiffer, för att göra ett meddelande skrivet i klartext obegripligt för utomstående. Klartexten översätts till chiffertext med hjälp av en förutbestämd algoritm och en kryptonyckel.

Kryptering delas normalt upp i två kategorier:

Att "knäcka" kryptot, det vill säga att kunna få fram klartexten utan tillgång till nyckeln, och att rekonstruera nyckeln kallas att forcera kryptot.

Steganografi är hemliga meddelanden skrivna och sända så att endast den avsedda mottagaren känner till att meddelandet över huvud taget existerar.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Före modern tid handlade kryptologi endast om sekretess av meddelanden (dvs kryptering) - konvertering från ett begripligt meddelande till ett obegripligt och tvärt om, vilket gör meddelandet oläsligt för personer utan kunskap om det hemliga språket (det vill säga nyckeln som behövs för dekryptering av meddelandet). Kryptering har använts av bland annat spioner, militären och diplomater för att försöka säkerställa sekretess inom kommunikation. Under de senaste decennierna har området expanderat utvidgats till att innehålla bland annat tekniker för meddelandeintegritet, autentisering av sändare/mottagare, digitala signaturer och säkra betalningar.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Office-book.svg
Den här artikeln ingår i boken: 
Matematik