Kvarteret Lövsångaren
Kvarteret Lövsångaren är ett kvarter i Lärkstaden på Östermalm i Stockholms innerstad. Kvarteret bebyggdes mellan åren 1912 och 1913 och omges av Birger Jarlsgatan i sydväst, av Odengatan nordväst, av Östermalmsgatan i syd och av Bragevägen i nordost. Kvarteret består av sex fastigheter, Lövsångaren nr 2–7 (nr 1 finns inte).
Kvarterets planering
[redigera | redigera wikitext]Intill kvarteret Lövsångarens sydvästra sida låg fram till 1800-talets mitt de sista torrlagda resterna efter Träskfloden som var en gammal vattenförbindelse mellan Brunnsviken och Nybroviken. Kvarteret Träskfloden vittnar idag fortfarande om dess tidigare existens. Redan på 1860-talet började Stockholms stadsplanerare intressera sig för denna del av staden och genom Lindhagenplanen skapades förutsättningarna för ny bebyggelse. Området ägdes av Stockholms stad och låg i stadens norra utkant nära Kungliga Djurgården. Trakten behöll ända in på 1870-talet en mycket lantlig karaktär.[1] Terrängen var stark kuperad med en långsträckt, cirka 37 meter hög bergsknalle som dominerade området. På dess högsta punkt stod en stolpkvarn från 1700-talet som revs på 1880-talet (se Engelbrektskvarnen). Här reser sig sedan 1914 Engelbrektskyrkan.
På uppdrag av beredningsutskottet upprättades 1878 översiktsplanen för en framtida bebyggelse i Stockholms nordöstra delar. Planen bearbetades 1902 av stadsplanearkitekten Per Olof Hallman som anpassade den till områdets besvärliga topografiska förhållanden.[2] Då skapades det avlånga storkvarteret Domherren som sträckte sig från Odengatan i norr, mellan Östermalmsgatan och Karlavägen och ända ner till Rådmansgatan.
Lärkstadens södra kvarter bildades 1908 i samband med en stadsplan för Eriksbergsområdet med omgivning vars upphovsman var stadsingenjören Gustaf von Segebaden.[3] På hans stadsplan framgår för första gången konturerna för nuvarande kvartersindelning med Lövsångaren och Flugsnapparen längst i nordväst, Skatan och Sidensvansen i mellersta delen och Korsnäbben (Engelbrektskyrkan) i sydöstra delen. Av storkvarteret Domherren kvarstod endast ett litet område där Östermalmsfängelset stod.
År 1911 började Stockholms stad försäljning av byggtomter i det nybildade kvarteret Löfsångaren. Staden sålde med äganderätt. ”Å fri och egen grund” står det på tomtkartorna. En av de första köparna var byggmästaren Olof Knutsson Hellström vilken i november 1911 förvärvat tomten Lövsångaren nr 6.
Kulturhistorisk bedömning och arkitektur
[redigera | redigera wikitext]Kvarteret Lövsångaren ingår i ett område av Riksintresse för kulturmiljövården.[4] Samtliga sex fastigheter är grönklassade av Stadsmuseet och anses vara "särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt".[5] Fyra av Lövsångarens sex fastigheter ritades av arkitektkontoret Höög & Morssing. Samtliga byggnader i kvarteret är uppförda i rött, fogstruket tegel och gestaltade i nationalromantikens anda.
Förteckning över fastigheterna i kvarteret Lövsångaren
[redigera | redigera wikitext]- Lövsångaren 2 (Odengatan 23), byggår (slutbesiktning) 1913, arkitekt Höög & Morssing.[6]
- Lövsångaren 3 (Odengatan 21), byggår (slutbesiktning) 1913, arkitekt Höög & Morssing.[7]
- Lövsångaren 4 (Odengatan 19), byggår (slutbesiktning) 1913, arkitekt Höög & Morssing.[8]
- Lövsångaren 5 (Bragevägen 19), byggår (slutbesiktning) 1913, arkitekt Höög & Morssing.[9]
- Lövsångaren 6 (Östermalmsgatan 3), byggår (slutbesiktning) 1913, arkitekt Olof Knutsson Hellström.[10]
- Lövsångaren 7 (Östermalmsgatan 1), byggår (slutbesiktning) 1913, arkitekt Östlihn & Stark.[11]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Lövsångaren 2, Odengatan 23.
-
Lövsångaren 4, Odengatan 19.
-
Lövsångaren 5, Östermalmsgatan 7.
-
Lövsångaren 7, Östermalmsgatan 1.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Lövsångare (Phylloscopus trochilus), en fågel som tillhör familjen lövsångare (Phylloscopidae).
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Östermalm IV, sida 20
- ^ Östermalm IV, sida 30
- ^ Stadsplan för Lärkstadens södra del, Domherren, Eriksberg och omgivning 1907.
- ^ Stockholms stadsmuseum: Remissvar angående en vindsutbyggnad för Flugsnapparen 5, 2001-10-16
- ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
- ^ RAÄ:s bebyggelseregister:Lövsångaren 2
- ^ RAÄ:s bebyggelseregister:Lövsångaren 3
- ^ RAÄ:s bebyggelseregister:Lövsångaren 4
- ^ RAÄ:s bebyggelseregister:Lövsångaren 5
- ^ RAÄ:s bebyggelseregister: Lövsångaren 6
- ^ RAÄ:s bebyggelseregister: Lövsångaren 7
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Östermalm IV: byggnadshistorisk inventering 1976-1984 / Inventeringsarbetet i fält och arkiv har utförts av Stadsmuseets personal främst under tiden 1976-1978
- Hasselblad, Björn; Lindström, Frans (1979). Stockholmskvarter: vad kvartersnamnen berättar. Stockholm: AWE/Geber. sid. 170. Libris 7219146. ISBN 91-20-06252-4
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Kvarteret Lövsångaren.