Kyrklig begravning

Från Wikipedia
Version från den 30 maj 2017 kl. 15.51 av 83.252.183.118 (Diskussion) (Ändrade länken till " https://www.svenskakyrkan.se/umea/begravningsgudstjanst " istället för den länken som fanns idag som länkade till en sida som gav 404 på Svenska kyrkans sida.)
Begravningsakt i Järfälla kyrka

Med kyrklig begravning menas att jordfästningen, som ceremoni, hålls i regi av ett kyrkosamfund.

Svenska kyrkan

För 78 % (år 2013) av dem som avlider i Sverige genomförs begravningsceremonin enligt Svenska kyrkans ordning. Prästen får inte frångå ordningen, vare sig innehåll eller ordningsföljd på ritualer med böner eller överlämnande till Gud etc. Begravningsceremonins officiella benämning är begravningsgudstjänst och ingår i samlingsbegreppet kyrklig handling. Dess tema, markerat i ritualets så kallade begravningsbön, är minnet av den avlidna, tröst och medkänsla med de efterlevande och påminnelse om det kristna hoppet om uppståndelse och evigt liv.

För Svenska kyrkans medlemmar är en begravning i svenskkyrklig ordning avgiftsfri vad gäller präst, kyrkomusiker samt kyrkorum eller kapell. Övriga kostnader, till exempel extra musik utanför det som ingår i ritualen, kista, eventuell urna, kistdekorationer (blommor), förtäring vid gemensam minnesstund efter ceremonin, dödsannons med mera, belastar däremot dödsboet.

År 2013 var 65 % av Sveriges medborgare medlemmar i Svenska kyrkan. I takt med att andelen medlemmar i kyrkorna minskar genom utträden eller avsaknad av dop, krymper dock andelen avlidna som automatiskt har rätt att få en kyrklig begravning. Enligt kyrkornas synsätt skall man respektera den dödes önskan och inte utföra en kyrklig begravning för någon som inte är medlem. I Sverige är det lagstadgat att begravningsceremonin ska utföras i enlighet med den dödes vilja. Den begravningsavgift som alla folkbokförda i Sverige måste betala via skatten, omfattar bland annat rätt till vissa transporter, eventuell kremering samt gravplats i 25 år.

Övriga kyrkliga samfund

En kyrklig begravning kan också hållas i någon frikyrka (till exempel pingstkyrkan eller baptistkyrkan) för deras medlemmar. (I Sverige kan även begravningar i katolska eller ortodoxa kyrkorna anses som frikyrkliga.) I Finlands evangelisk-lutherska kyrka kan jordfästningen (ålderdomligt uttryck för begravningen) enligt lag i undantagsfall förrättas av annan än präst, exempelvis en frikyrkopastor, om den avlidne varit medlem av ett frikyrkosamfund.

Övriga religioner

Avlidna som inte begravs efter en kristen ordning, kan begravas enligt annan religiös begravningsritual (såsom judisk eller muslimsk begravning), i en borgerlig begravningsceremoni eller helt utan ceremoni.

Se även

Litteratur

  • Begravning¨av Jan-Olof Aggedal m.fl. (Svenskt gudstjänstliv. Årsbok årgång 73. Skriftserie Tro & Tanke 1998:6.) Uppsala 1998,

Externa länkar