Lisbeth Pipping
Lisbeth Ida Regina Pipping, född den 16 mars 1962, är en svensk beteendevetare, teckenspråkslärare, författare och föreläsare.[1]
Barndom och uppväxt[redigera | redigera wikitext]
Lisbeth Pipping och hennes två syskon växte upp i Göteborg med en alkoholiserad far och en mor med intellektuell funktionsnedsättning. Fadern övergav familjen när hon var sex år gammal, och hon övertog då föräldrarollen för sina småsyskon - och sin mor. Lisbeth Pipping skötte de vardagliga hushållssysslorna och tog hand om övriga familjemedlemmar. Samtidigt fick hon skydda modern, som blev utskrattad av andra, samt så gott hon kunde försvara syskonen och sig själv mot våld från modern som kunde vara fysiskt våldsam.[2] Modern ville inte ha hjälp från släkten och familjen var mycket utlämnad vilket lade allt ansvar på Lisbeth Pipping. Fyra personer delade på tre sängar som inte hade några sängkläder. Badkaret fungerade som garderob för kläder. Barnen hade dåliga kläder och fick sällan lagad mat. Lisbeth Pipping blev mobbad i skolan och hon flyttade hemifrån som sextonåring och bröt kontakten med sin mor. Pipping har uttryckt besvikelse över samhällets resurser som aldrig var till riktigt hjälp för henne eller hennes syskon. Hon beskriver sig som ett typiskt maskrosbarn som själv fick förse sig med mat och omsorg. Ingen bekräftade eller pratade med henne om att hon hade en utvecklingsstörd mor.[3]
Livet som vuxen[redigera | redigera wikitext]
Pipping gick redan som sextonåring med i ett kristet samfund. När hon var 19 år påbörjade hon en hjälpsam terapi. Som vuxen visste inte Lisbeth Pipping hur hon skulle få vän- eller kärleksrelationer. I trettioårsåldern arbetade hon som teckenspråkslärare och träffade då sin blivande make, som var Lisbeth Pippings elev på grund av att han hade ett dövt barn. Hon levde tillsammans med familjen i Alingsås kommun. Efter att hennes första barn föddes, återtog hon kontakten med sin mor. Fem år senare dog modern och Lisbeth Pipping började då forska i sin egen historia utifrån moderns journaler och handlingar från exempelvis socialtjänsten. Hon sökte också upp personer som hon träffade som barn av olika anledningar. Det resulterade i självbiografin Kärlek och stålull: om att växa upp med en utvecklingsstörd mamma.[4]
Yrkeskarriär[redigera | redigera wikitext]
Lisbeth Pipping är utbildad teckenspråkstolk, och har gett föreläsningar, främst med tema barn till utvecklingsstörda föräldrar. Hon har skrivit debattartiklar och skönlitterära och faktabaserade böcker för både vuxna och barn om barns utsatthet ur olika perspektiv.[4] Hon är Elevhälsans expert på mobbingfrågor.[5]
Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Pipping har vunnit Allmänna barnhusets stora pris 2009[6] och blev 2010 utsedd till Årets Medmänniska av tidningen Kattis & Co.[7]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Handbegripligt: grundkurs i teckenspråk. Ledarhandledning, Brevskolan 1993, ISBN 91-574-3301-1
- Handbegripligt: fortsättningskurs i teckenspråk (medförfattare Eva Lorentzon, illustratör Karin Thorson), Brevskolan 1996, ISBN 91-574-4448-X
- Handbegripligt: fortsättningskurs i teckenspråk. Ledarhandledning (medförfattare Eva Lorentzon), Brevskolan 1996, ISBN 91-574-4452-8
- Handbegripligt 3: påbyggnadskurs i teckenspråk (medförfattare Eva Lorentzon), Brevskolan 1998, ISBN 91-574-4955-4
- Handbegripligt. Ledarhandledning (medförfattare Eva Lorentzon), Brevskolan 1999, ISBN 91-574-5410-8
- Kärlek och stålull: att växa upp med en utvecklingsstörd mamma, Gothia 2004, ISBN 9172054387
- Livet är ett mirakel: Så stoppar vi mobbning, Betydelsefullas förlag, cop, 2007, ISBN 9789197706926
- Jag mobbar inte, Gothia, 2010, ISBN 9789172057357
- Familjehemsboken: frågor, fakta och personliga berättelser, Gothia 2011, ISBN 978-91-7205-802-6
- Hjälp, mitt barn är mobbat!: fakta och stöd till föräldrar och skola. (medförfattare Lars Arrhenius), Gothia, 2013, ISBN 9789172058859
- Kylskåpsbolibompa: en bok om att bo i ett familjehem (illustratör Hanna Svärd), Lisbeth Pipping, cop 2015, ISBN 978-91-637-8527-6
- Magmammor och pungpappor: en bok om att bo i familjehem (illustratör Hanna Svärd), Lisbeth Pipping, cop 2015, ISBN 9789163785252
- Snöängelen: en bok om att bli omhändertagen (illustratör Hanna Svärd), Lisbeth Pipping 2015, ISBN 978-91-637-8422-4
- Nova och demonerna!: en bok om att längta efter en mamma man inte kan bo hos, Lisbeth Pipping, cop, 2016, ISBN 978-91-639-0820-0
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Föreläsning 3 april – Kärlek och Stålull”. Gävle kommun. https://www.gavle.se/anhorigcenter/forelasning-3-april-karlek-och-stalull/. Läst 7 april 2019.[död länk]
- ^ ””Det hade varit bättre om mamma inte fött mig"”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/4d3WWa. Läst 6 april 2019.
- ^ ””Jag kunde aldrig förutse hennes raseri””. specialpedagogik.se. Arkiverad från originalet den 6 april 2019. https://web.archive.org/web/20190406185856/https://specialpedagogik.se/jag-kunde-aldrig-forutse-hennes-raseri/. Läst 6 april 2019.
- ^ [a b] Elisabeth Montgomery (10 november 2004). ”Livsödet: Lisbeth Pipping”. Expressen. https://www.expressen.se/halsoliv/livsodet-lisbeth-pipping/. Läst 6 april 2019.
- ^ ”Elevhälsan - Experter”. www.elevhalsan.se. Arkiverad från originalet den 7 april 2019. https://web.archive.org/web/20190407115839/https://www.elevhalsan.se/expert/index.htm. Läst 7 april 2019.
- ^ ”Stora Priset 2009”. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Arkiverad från originalet den 1 april 2019. https://web.archive.org/web/20190401002245/http://www.allmannabarnhuset.se/om-oss/stora-priset/stora-priset-2009/. Läst 7 april 2019.
- ^ ”Lisbeth Pipping | Gothia Fortbildning”. www.gothiafortbildning.se. Arkiverad från originalet den 3 december 2020. https://web.archive.org/web/20201203012901/https://gothiafortbildning.se/forfattare/lisbeth-pipping-a10060. Läst 7 april 2019.