Magne Alpsten
Magne Alpsten, född 11 februari 1935, död 25 oktober 2017,[1] var en svensk forskare och professor i medicinsk strålningsfysik.
Alpsten disputerade 1973 på en avhandling[2] som kartlade strukturen hos ett antal kortlivade atomkärnor. Han kom att använda sin forskningskompetens inom kärnfysik för att utnyttja och vidareutveckla kärnfysikalisk detektor- och mätmetodik för medicinsk forskning. Efter reaktorhaveriet i Tjernobyl engagerade han sig i omgivningsradiologiska studier med kartläggning av hur radioaktivt jod och cesium transporteras i näringskedjorna. Han har i samarbete med kirurger, näringsfysiologer, läkemedelsforskare och internmedicinare utvecklat och genomfört många typer av strålningsfysikaliska undersökningar, bland annat datortomografimätningar av fettvävnad.[3]
Referenser
- ^ ”Dödsannons Magne Alpsten”. Familjesidan. https://www.familjesidan.se/cases/magne-alpsten/funeral-notices. Läst 4 december 2017.
- ^ Alpsten, Magne (1973) (på engelska). Properties of neutron deficient astatine, polonium and bismuth nuclei studied in the decays of radon, astatine and polonium.. Acta Universitatis Gothoburgensis, 0346-7740Abstracts of Gothenburg dissertations in science, 0065-0439 ; 32. Göteborg. Libris 78273
- ^ Sören Mattsson, Lars Gunnar Månsson, Eva Forssell-Aronsson, Mats Isaksson, Lars Jacobsson, Olle Larkö, Olle Mattsson, Arne Rosén, Ann-Marie Wennberg (4 december 2017). ”Minnesord Magne Alpsten”. Göteborgs-Posten: s. 37. https://www.pressreader.com/sweden/svenska-dagbladet/20171128/281908773459486. Läst 4 december 2017.