Avhandling
En avhandling, är egentligen en debatt, en lärd diskussion. Det kan betyda såväl en förhandling som en lärd skrift[1], men brukar främst användas om ett lärt arbete avsett framläggas vid en offentlig disputation.
Akademiska avhandlingar är licentiatavhandlingar och doktorsavhandlingar, som båda räknas som vetenskaplig publicering. I samband med prästmöten kan prästmötesavhandling ventileras. En numera mindre vanlig benämning på akademisk avhandling eller doktorsavhandling är dissertation.
I examina ingick då inte heller i första hand skrivandet av avhandlingar, utan försvaret av en professors dissertation. Man skilde också mellan disputatio pro gradu och disputatio pro exercitio.
1852 fastslog universitetsstatuterna att avhandlingen skulle vara författad av den som önskade vinna doktorsgraden.
Det var i äldre tid även vanligt att professorerna vid universiteten vid återkommande tillfällen framlade avhandlingar vilka offentligen försvarades. Detta förklarar bland annat i Nordisk Familjebok inte sällsynt förekommande formuleringar av typen ”NN skrev en mängd avhandlingar” (vilket iofs även beror på att avhandling kan beteckna en uppsats eller vetenskapligt arbete över huvud taget[1]). En avhandling som framlades för uppnående av doktorsgraden kallades då ofta gradualavhandling.
[redigera] Se även
[redigera] Noter
[redigera] Externa länkar
- SwePub, Kungliga Bibliotekets söktjänst för svensk vetenskaplig publicering
- Avhandlingar.se, kommersiell söktjänst byggd på SwePub
|
||||||||||||||||||||
Denna artikel om utbildning, didaktik eller pedagogik är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.
