Äktenskap
Från Wikipedia
| Denna artikel eller avsnitt innehåller källhänvisningar eller externa länkar, men de är inte insatta i texten som fotnoter. Du kan förbättra denna artikel genom att med hjälp av fotnoter förtydliga källorna till olika delar av artikeln. |
| Denna artikels neutralitet är ifrågasatt. Se diskussionssidan för mer information. Ta ej bort mallen förrän konsensus uppnåtts. |
| Familjerätt |
|---|
| Äktenskap och partnerskap |
| Äktenskapsförord · Äktenskap |
| Samkönat äktenskap |
| Registrerat partnerskap |
| Samboförhållande |
| Bodelning |
| Bodelning |
| Upplösning av äktenskap |
| Upplösning av äktenskap |
| Skilsmässa |
| Upphörande av samboförhållande |
| Underhållsstöd |
| Frågor rörande barn |
| Faderskap · Adoption |
| Förmyndare · Myndling |
| Barnomsorg |
| Övriga legala områden |
| Våld i nära relationer |
| Barnmisshandel |
| Bigami · Incest · Otrohet |
Äktenskap är ett juridiskt och känslomässigt förbund mellan samlevande personer som älskar varandra. Man kan ingå äktenskap borgerligt i ett rådhus eller religiöst i en moské, synagoga, kyrka eller liknande.
Äktenskap kan ingås mellan både homosexuella och heterosexuella par. Rent juridiskt i Sverige benämns dock homosexuella familjekonstellationer för partnerskap, men ett lagförslag som ändrar terminologin till könsneutralt äktenskap beräknas gå igenom under 2009. [källa behövs]
I många kulturer ingås äktenskap som en i hela närsamhället viktig familjeangelägenhet. I vissa kulturer betraktas det som en rent religiös fråga, medan en del kulturer i högre grad betraktar äktenskapet som en socioekonomisk konstellation för samhällets fortbestånd. I de flesta moderna samhällen är det juridiskt reglerat och omges av tydliga ritualer och festligheter, se vigsel och bröllop.
I västerländsk kultur är monogama äktenskap mellan personer av olika kön förhärskande. Under senare tid har i västvärlden äktenskapets ställning och definition ifrågasatts. Dels har tillgången till moderna preventivmetoder urholkat sambandet mellan sexuell samvaro och barnalstring, dels har vissa länder utökat vigselrätten till personer av samma kön, se vidare samkönade äktenskap.
I romersk-katolska kyrkan och de ortodoxa kyrkorna utgör äktenskapet ett sakrament. Äktenskap är i denna betydelse ett teologiskt begrepp som inte bör förväxlas med det civila äktenskapet. Se äktenskapets sakrament.
Innehåll |
[redigera] Äktenskapets historia i Sverige
Under medeltiden var äktenskapet ett världsligt förbund. Det förutsatte samförstånd mellan parterna. Löften gavs inför vittnen och bekräftades med samlag. Kyrkan var först inte inblandad, men fick en roll senare under medeltiden.
Protestantismen ansåg att äktenskap egentligen var en världslig sak, men tidigt efter reformationen blev svenska kyrkan angelägen att ta del i akten. De medeltida rättsliga reglerna ersattes av bestämmelserna om den [kyrkliga vigseln] i 1686 års kyrkolag.
Den civilrättsliga regleringen av äktenskapet kom med 1734 års allmänna lag då kyrklig vigsel blev obligatorisk, som kompletterade 1686 års kyrkolag.
Luther gick emot den romerska äktenskapsuppfattningen, lanserad av kyrkofadern Augustinus, att äktenskapets ingående var en sakramentshandling, varigenom Guds nåd ingjutes och mannen och kvinnan blir till äkta makar. Den romersk-katolska kyrkan såg med andra ord äktenskapet som oupplösligt. Endast formella fel vid äktenskapets ingående kunde medföra återgång.
Luthers angrepp på synen på vigseln som ett sakrament var en attack mot den kanoniska rätten, äktenskapet var en världslig sak, "weltlich Ding".
Bland allmogen var det vanligast under dessa århundraden med offentlig vigsel i samband med gudstjänsten och inför församlingen. Efter hand kom dock mer välbeställda alltmer dra sig undan kyrkans offentlighet och gifta sig privat, dock med präst. Det gällde också många arbetare som under 1800-talet föredrog att viga sig i hemmen eller på pastorsexpeditionen.
Senare under 1800- och 1900-talen har det periodvis åter varit mode att gifta sig i kyrkan, men inte i samband med gudstjänsten. Grunden har varit individernas löften inför vittnen och den sexuella samlevnaden, som konstituerat äktenskapet.
[redigera] Äktenskap i Sverige
Enligt den svenska äktenskapsbalken (SFS 1987:230) skall makarna gemensamt vårda hem och barn och i samråd verka för familjens bästa.
Under ett äktenskap äger var och en vad man köper och införskaffar. I äktenskapsbalken formuleras detta såsom: "Varje make råder över sin egendom och svarar för sina skulder."
Makar skall fördela utgifter och sysslor mellan sig. De skall lämna varandra de upplysningar som behövs för att familjens ekonomiska förhållanden skall kunna bedömas. Äktenskap upplöses genom den ena makens död eller genom äktenskapsskillnad (skilsmässa).
Äktenskap i Sverige ingås genom vigsel i närvaro av minst två vittnen (ofta släktingar eller nära vänner, men vem som helst kan tjänstgöra som vittne). Vid vigseln skall båda parter samtidigt vara närvarande. De skall var för sig på fråga av vigselförrättaren ge till känna att de samtycker till äktenskapet. Vigselförrättaren skall därefter förklara att de är makar. Beroende på parets egen syn på äktenskapet kan de i Sverige välja att ingå äktenskap borgerligt, som en enbart juridisk förening, eller kyrkligt, vilket i Sverige innebär både en juridisk och en religiös förening.
En offentlig utredning "Äktenskap för par med samma kön - Vigselfrågor" presenterade den 21 mars 2007 ett förslag till ändrad äktenskapslag som ger samkönade par rätt att ingå äktenskap på samma sätt som olikkönade.
Den som är under 18 år får inte ingå äktenskap utan tillstånd av länsstyrelsen i det län där den underårige bor. Äktenskap får inte ingås mellan dem som är släkt med varandra i rätt upp- och nedstigande led eller är helsyskon. Halvsyskon får inte ingå äktenskap med varandra utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Den som ingått äktenskap eller är partner i ett registrerat partnerskap får inte ingå äktenskap under partnerskapets fortbestånd. Äktenskap och partnerskap kan upplösas genom skilsmässa, som makarna ansöker om gemensamt eller var för sig lämnar in till allmän domstol. Under tiden från ansökan om skilsmässa tills äktenskapet/partnerskapet är juridiskt upplöst får ingendera maken ingå nytt äktenskap eller partnerskap.
[redigera] Religiösa samfunds ståndpunkter
Äktenskapets ingående, fortbestånd och upplösning i Sverige regleras i lag. Många kristna samfund i Sverige har valt att ställa sig bakom den och har tillstånd att utföra vigselceremonier som är juridiskt bindande enligt äktenskapsbalken. De avstår då också från att viga personer som inte får gifta sig enligt lag. Det innebär att par som vill ingå äktenskap i både religiös och juridisk mening, kan få bägge aspekterna tillgodosedda i dessa församlingar. I många andra länder genomförs och registreras en borgerlig vigsel i anslutning till en religiös ceremoni i det samfund makarna tillhör.
Några svenska religiösa samfund har avstått från vigselrätt för att inte behöva kompromissa med sin egen äktenskapssyn. De par som vigs av en ortodox kristen präst, en imam eller en rabbin som saknar vigselrätt blir då sambo i lagens mening, om de inte också genomgår en borgerlig vigsel. Några orientaliskt ortodoxa kyrkor anser också att 16 år är en lagom lägsta ålder för att gifta sig, och vigselakter för så unga par är inte giltiga juridiskt i Sverige utan de får vänta till 18-årsdagen innan äktenskapet enligt svensk lagstiftning blir juridiskt bindande.
[redigera] Könsneutralt äktenskap
En könsneutral äktenskapslagstiftningen innebär att även personer av samma kön kan ingå äktenskap på samma juridiska villkor som heterosexuella par.
[redigera] Internationellt
År då könsneutralt äktenskap införts/införs i respektive land
2000: Kanada (proviserna Ontario, Quebec och British Columbia) 2001: Nederländerna 2003: Belgien 2004: USA (delstaten Massachusetts) 2005: Spanien, Kanada (hela landet) 2006: Sydafrika 2008: USA (delstaten Kalifornien) 2009: Norge (lagen träder i kraft 1 jan 2009).
I USA är detta en kontroversiell fråga, och det finns federala lagar som dels slår fast att äktenskap ("marriage") i lagens mening alltid är mellan en man och en kvinna, dels att ingen delstat behöver ta hänsyn till lagar i andra delstater som jämställer andra typer av förhållanden med äktenskap [1].
[redigera] Svenska förhållanden
I Sverige har personer av samma kön ännu inte möjlighet att ingå äktenskap, men en statlig utredning från 2007 (SOU 2007:17) pågår. Den svenska äktenskapsbalken förväntas att under 2009 bli könsneutral.
Ett registrerat partnerskap har med ett par undantag samma rättsverkningar som ett äktenskap. En skillnad är att vissa förmåner inte gäller för änkor som övergångsvis finns kvar. Inte heller gäller de internordiska reglerna om äktenskap (förordningen [1931:429] om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap).
[redigera] Månggifte
Polyamora äktenskap inkluderar fler än två personer. I de samhällen och kulturer där polygami är tillåtet är det vanligen mannen som har flera fruar och inte tvärtom. Vanligen får en man i polygama samhällen inte förfördela någon av fruarna, även om de har olika rang beroende på om de är första, andra, tredje eller fjärde fru. Alla fruarna har rätt att få sina sexuella behov tillfredsställda och få barn tillsammans med mannen. I den händelse någon av fruarna avlider åligger det övriga fruar att ta hand om den avlidna kvinnans barn.
Inom några religioner är månggifte tillåtet, dock inte inom kristendomen. Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonerna, tillät månggifte en period under 1800-talet, men har förbjudit och tagit avstånd från månggiftet sedan slutet av 1800-talet.
[redigera] Månggifte i islamisk rätt
Månggiften där en man gifter sig med flera kvinnor förekommer i en del muslimska samhällen. Enligt Koranen 4:3 kan en muslimsk man gifta sig med upp till fyra kvinnor om han behandlar dem likvärdigt.[2]. Idag är det vanligt att muslimska kvinnor skriver in en klausul i sitt äktenskapskontrakt (aqd) för att försäkra sig om att mannen inte får ta fler fruar.[3].
[redigera] Referenser
- ^ 1 U.S.C. §7, 28 U.S.C. §1738C
- ^ Naser Khader i ”Familjeliv och livsmönster bland Mellanösterns muslimer (1996)”
- ^ Knut S. Vikör i ”Mellom Gud og Stat (2003)
[redigera] Externa länkar
- Äktenskapsbalken (1987:230)
- Rapport om äktenskaps- och vigselfrågor från Sveriges Kristna Råd
- Svenska kyrkan. Kärlek, samlevnad och äktenskap. Rapport från en offentlig hearing den 6–9 september 2004
- http://regeringen.se/sb/d/8586/a/79062 (SOU 2007:17
- äktenskap.nu - Sida som RFSL står bakom som argumenterar för en könsneutral äktenskapslagstiftning
- [1]

