Musikterapi

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Musikterapi (även ljudterapi eller tonterapi) är begrepp för olika psykiska och psykosomatiska terapiformer för människor och husdjur, där musik eller ljud på olika sätt används. En person som utövar musikterapi kallas musikterapeut.

Om musikterapier[redigera | redigera wikitext]

Musikterapi är ett forskningsfält inom det internationellt snabbväxande området kulturmedicin, där konstnärliga uttrycksformer av olika slag används för att till exempel skapa inre frid, helande, psykisk balansering eller å andra sidan stimulans och förhöjd prestationsmotivation. Genom en rad vetenskapliga studier har många positiva effekter på individers allmäntillstånd respektive sjukdomstillstånd (psykiska såväl som fysiska) kunnat konstateras.[1] Forskning bedrivs vid ett stort antal framstående universitet världen över och praktisk försöks- och terapiverksamhet bedrivs i flera olika former, som kan hänföras till såväl akademisk miljö som alternativmedicin. I Sverige och internationellt finns utbildning i musikterapi på flera högskolor respektive i fristående institut. Den som erbjudits längst tid, sedan 1981, finns på Musikhögskolan i Stockholm[2]. Yrkesföreningen SAM (Sveriges Akademiska Musikterapeuter) bildades 2010 för att bland annat skapa ett yrkesregister och etiskt råd för utbildade musikterapeuter.

Inom antroposofi används den av Rudolf Steiner utvecklade musikterapeutiska formen eurytmi, som även används inom pedagogik och scenkonst. Som komplement till musikterapi finns olika sorters ljudterapi eller tonterapi, musikakupunktur, ljudvågsvibrationer inom biologisk energetik, som med olika oscillationsfrekvens interagerar med kroppens olika cellformer och organ, så kallad bioresonans.[3][4] Musikterapi har också provats i skolmiljö och för stressbehandling av barn och unga, liksom så kallad babyrytmik för spädbarn.[5] Metoder används även inom nyandlighet för personlig andlig utveckling.[6]

Boken Mozarteffekten av Don Campbell, med en översiktlig beskrivning av olika försök med musiks olika hälsomässiga, blodtrycks- och ångestdämpande påverkan på människor, väckte uppmärksamhet internationellt, då den utgavs 1999. Professor Gunnar Bjursell vid Göteborgs universitet mötte motstånd, då han vid samma tid började fördjupa sig i den internationellt pågående akademiska forskningen inom området men har efterhand blivit en banbrytare för utvecklingen av detta område i Sverige och startade ett decennium senare i samverkan med Karolinska Institutet och Statens musikverk den informativa, akademiska samlingswebbplatsen Den kulturella hjärnan med internationella forskningsrön.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ 1177 Vårdguiden, "Intervju: Musikterapi kan stärka självkänslan"
  2. ^ Kungliga Musikhögskolan 2014, "Magisterprogram i musikterapi 60hp"
  3. ^ Musicacupuncture, om ljudterapi (exempel)
  4. ^ Karolinska Institutet, "Energimedicin och det biofysiska paradigmet", Sven Tostar, 2004
  5. ^ MyPerfectBaby 10 februari 2012, "Babyrytmik och musikterapi utvecklar ditt barns alla sinnen"
  6. ^ [http://www.musikterapicentrum.se/wp-content/uploads/2012/11/Musikterapi_i_andligt_persp.pdf Kungliga Musikhögskolan, "Musikterapi i andligt perspektiv", av Katarina Lindblad, 2010

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]