Nålbindning
Nålbindning är en textilteknik där man tillverkar mindre plagg (vanligen vantar, sockor, mössor och pulsvärmare) av garn. Nålbundna plagg går lätt att valka/filta beroende på att teknikens öglor sys i varandra och ger glesa, elastiska formbara plagg. En kombination av det bästa ullgarnet, tekniken och valkningen ger varma och näst intill outslitliga plagg. Själva ordet nålbindning introducerades på 1970-talet, tidigare talade man om att sy, söma, nåla, binda eller knytta.[1] Nät utan knutar är beteckningen på effekten man uppnår med nålbindning. Små variationer i tekniken att nålbinda gör att utseendet, strukturytan med knutarna, kan se olika ut på två par vantar även om de är nålbundna med samma garntyp.
Historik
Nålbindningstekniken har varit allmän i hela Sverige. Det mest omtalade historiskt plagget är Åsle-vanten som hittades 1918 i en mosse nära Åsle kyrka i Västergötland. En analys med kol14 metoden visade att vanten är från tiden 1510-1640.[2] Nålbindning är en mycket gammal teknik som går tillbaka åtminstone till vikingatiden, nålar avsedda för nålbindning är vanliga i medeltida stadslager. I centrala Uppsala när kvarteret Duvan skulle byggas hittades 1961 en socka från 1400-1500-talet. Från Söderköping finns en annan nålbunden socka som antagligen är medeltida. Bland andra svenska fynd märks en vante från Lund, tillverkad någon gång före 1400-talet.[3] Från de nordiska grannländerna har fler fynd, från Island finns två vantar som möjligen är 900-tal, och från Köpenhamn och Oslo finns flera medeltida vantfynd. På finskt område har man funnit en nålbunden vante från yngre järnålder.[3] På Österrikiska museet i Wien finns en egyptisk strumpa som liknar strumpan från Uppsala. Den är ett gravfynd från fjärde till sjätte århundradet f.Kr.[4]
Nål och garn
För att nålbinda behövs en särskilt utformad nålbindningsnål. Denna är vanligen omkring 10 cm lång, och med ett platt tvärsnitt vanligen tillverkad i trä, sjödränkt ek, horn eller ben. I utgrävningar av medeltida lämningar har man hittat nålar av trä eller ben med ett öga i ena ändan men också tränålar med hålet placerat mitt på nålen.[5] Garn som är spunnet av den bästa ullen från får av svensk lantras som har en utmärkt blandning av täckhår och bottenull. Det är ett garn med hög glans, är slitstarkt och låter sig lätt valkas. Viktigt är att garnet inte är preparerat för maskintvätt för dessa garner är svårskarvade och går inte att valka.
Nutida nålbindning
Nålbindning är inte lika allmänt känt eller utövat som exempelvis stickning eller virkning. Det förekommer dock ofta inom historiskt återskapande av vikingatiden. Gunnes gårds vänförening: Gunnes felag i Upplands-Väsby har en informativ hantverkssida om nålbindning. Inom lajv-rörelsen finns intresse för nålbindningstekniken för att tillverka strumpor och vantar som ska vara tidshistoriskt autentiska. Likaså kan det vid filmproduktioner krävas autentisk rekvisita. Exempelvis till filminspelningen av Arn - Tempelriddaren nålbands 25 par vantar i olika storlekar.[6]
Nålbindningstekniken
Arbetsbeskrivning till en modern vante finns i boken Nålbindning.[7] I boken Lär dig nålbindning finns förutom enkel- och dubbelstygn rundsydd langettnålbindning, ökningar och avmaskningar beskrivna.[8]
Källor
- ^ Andersson, E: "Nålbindning. Historiskt och modernt i Stockholms län", sidan 27. Länshemslöjdskonsulenterna Stockholms läns landsting, 2009
- ^ Andersson, E: "Nålbindning. Historiskt och modernt i Stockholms län", sidan 13. Länshemslöjdskonsulenterna Stockholms läns landsting, 2009
- ^ [a b] En medeltida sockan i nålning, Franzén, Anne-Marie. 1963
- ^ Andersson, E: "Nålbindning. Historiskt och modernt i Stockholms län", sidan 15. Länshemslöjdskonsulenterna Stockholms läns landsting, 2009
- ^ Andersson, E: "Nålbindning. Historiskt och modernt i Stockholms län", sidan 36. Länshemslöjdskonsulenterna Stockholms läns landsting, 2009
- ^ Andersson, E: "Nålbindning. Historiskt och modernt i Stockholms län", sidan 33. Länshemslöjdskonsulenterna Stockholms läns landsting, 2009
- ^ Andersson, E: "Nålbindning. Historiskt och modernt i Stockholms län", sidan 39. Länshemslöjdskonsulenterna Stockholms läns landsting, 2009
- ^ Steffensen, H: "Lär dig nålbildning", sidan 14. Wahlström & Widstrand, 1975
Externa länkar
