Neutronbomb
En neutronbomb är ett kärnvapen som konstruerats för att ge upphov till en förhöjd andel neutronstrålning i förhållande till dess sprängverkan.
Allmänt
Fysikern Samuel T. Cohen anses ha varit "neutronbombens fader".[1]
Konstruktion
En neutronbomb torde i praktiken utgöras av en två-stegs fusionsladdning vars röntgenreflektorer är transparanta för neutronemission, vilket kan åstadkommas om dessa består av krom eller nickel.[2] Neutronstrålningen är cirka 10 gånger större i förhållande till en motsvarande fissionsbomb, och dessa neutroner har även en hög energi, cirka 14 MeV, i förhållande till en motsvarande fissionsbomb, där deras energi kan vara cirka 1-2 MeV. I trestegs fission-fusion-fissionsvapen utgörs det tredje steget av fission som uran, huvudsakligen bestående av isotopen 238U, som kan fissionera om det utsätts för neutronstrålning vars energi är större än 1 MeV. Uranets uppgift är även att, genom sin tröghet, hålla samman laddningen, och därigenom effektivisera denna. I neutronbomber ersätts denna av en annan tamper, och den skulle kunna utgöras av en legering bestående av volfram, nickel, järn och rhenium.
Verkan
Den vanliga bilden av en neutronbomb som något som "dödar allt liv men lämnar kvar byggnader" är överdriven. Sprängverkan är förvisso begränsad till omkring 1/4 av ett motsvarande konventionellt kärnvapen, men det är fortfarande så mycket att det inte gör någon praktisk skillnad i de flesta fall. För oskyddade mål, som städer och människor, spelar det ingen större roll om de utsätts för ett vanligt kärnvapen eller en neutronbomb. Allt oskyddat inom räckhåll för strålningen kommer ändå att förintas av tryckvågen, som når mycket längre än strålningen (vid de flesta laddningsstorlekar).
Syfte
Neutronbomben anses ha konstruerats för att bekämpa anfall med bepansrade förband. Lätta material som finns i jord och vatten skyddar bättre mot neutroner än tunga material som finns i pansar. Det innebär att skyddsrum ger ett bättre skydd än pansarfordon. Neutronbomber är därför främst meningsfulla som vapen mot mål som kan överleva tryckvågen, men som är känsliga för strålning. Grupper av stridsvagnar är ett typiskt sådant mål.
Referenser
- ^ Robert D. McFadden, Samuel T. Cohen, Neutron Bomb Inventor, Dies at 89, New York Times, den 1 december 2010.
- ^ ”Neutron bomb an irresponsible invention of the modern era” (på engelska). whatafy.com. Arkiverad från originalet den 30 juni 3013. https://archive.today/RWkaq.
Se även
