One After 909

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

One After 909 (Lennon/McCartney) är en låt av The Beatles inspelad 1969 och utgiven 1970.

Låten och inspelningen[redigera | redigera wikitext]

En mycket rockig låt som John Lennon och Paul McCartney skrev redan i slutet på 1950-talet. Enligt vissa uppgiftslämnare skulle Lennon ha skrivit den ensam så tidigt som 1957. De första inspelningarna av låten gjordes med amatörbandspelare 1960 och finns tillgängliga på s.k. bootlegs, dvs. piratskivor. Beatles är där en fyrmannagruppp bestående av tre gitarrister John Lennon, Paul McCartney och George Harrison. Som fjärde medlem finns basisten Stuart Sutcliffe, som ännu bara kan spela några få toner och ackord. En del av dessa inspelningar kom med på samlings-dubbel-cd:n Anthology 1 - dock inte One After 909, som finns i två versioner från dessa amatörupptagningar. På den ena är John Lennon försångare, på den andra Paul McCartney. Detta tyder på att låten skrivits av de båda tillsammans. Amatörinspelningarna från 1960 beskrivs mer ingåendei fil.dr. Hans Olof Gottfridssons bok Beatles - From Cavern to Star-Club.

Det är också Paul McCartney som introducerar låten i filmen Let It Be. I boken Get Back, som följde med de ursprungliga pressningarna av Let It Be-LP:n, är det också Paul som diskuterar låten med filmregissören Michael Lindsay-Hogg. "I'm really pleased with that, it's from one of the first songs we ever wrote", säger Paul, som dock instämmer när Lindsay-Hogg hävdar att Lennon skrev den när han var 15 år.

The Beatles spelade in låten i samband med inspelningen av From Me To You 5 mars 1963, men denna inspelningen gavs inte ut förrän på Anthology 1 1995. Man plockade slutligen fram den för att jobba med den 28 – 29 januari 1969 och framförde den sedan (med Billy Preston på elpiano) vid takkonserten 30 januari. När Beatles ordinarie producent George Martin och hans assistent Glyn Johns på sommaren 1969 ställde samman den outgivna Get Back-LP:n fanns denna inspelning på taket med som öppningsspår. Det var för övrigt den enda upptagningen från takkonserten på den ursprungliga Get Back-LP:n. Denna version fanns kvar som öppningsspår på Glyn Johns andra version av Get Back-LP:n från januari 1970 - också den outgiven. Det var också denna inspelning Phil Spector valde för den tredje versionen av albumet - den som kom ut med titeln Let It Be våren 1970. Denna inspelning finns också med på den ommixade versionen Let It Be... Naked från 2003.

Det har spekulerats varför Beatles plockade fram en tio-tolv år gammal låt 1969 - om det berodde på idétorka eller ej. Men det s.k. Get Back-projektet i januari 1969 handlade om att återvända till rötterna och tanken var från början att göra ett album helt utan extra pålägg.

LP:n Let It Be gavs ut i England den 8 och i USA den18 maj 1970.

Källor[redigera | redigera wikitext]