Oregelbunden galax

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
NGC 1427A, ett exempel på en oregelbunden galax.

Oregelbunden galax (alt. irreguljär galax) kallas sådana galaxer som har ett annorlunda utseende och en annorlunda form jämfört med andra, vanligare typer av galaxer. Strukturen hos en oregelbunden galax är varken elliptisk, linsformad eller spiralformad. I Hubbles galaxklassifikation betecknas oregelbundna galaxer med förkortningen Ir.

Ungefär 3% av alla galaxer som hittills har upptäckts klassificeras som irreguljära. Många irreguljära galaxers form beror på kollisioner eller nära kollisioner med andra galaxer vilket får dem att deformeras.[1]

De är ofta små och har uppstått mellan växelverkan med granngalaxer. Mycket av det man vet om dessa galaxer har man studerat från de Magellanska molnen, som båda är irreguljära galaxer.

Radiogalaxer[redigera | redigera wikitext]

De flesta galaxer, både regelbundna och oregelbundna, sänder ut ljus också på andra våglängder än de synliga. Det vanligaste är att de sänder ut radiovågor. En del galaxer sänder ut ovanligt starka radiovågor och de kallas därför radiogalaxer. Vår närmaste radiogalax Centaurus A befinner sig på 11 miljoner ljusårs avstånd.

Den första radiogalaxen man hittade var Cygnus A. Den utsänder omkring 1 miljon gånger mera radiovågor än Vintergatan. Forskare kartlade ljuset och upptäckte att radiovågorna kom från två olika ställen, inte alls i galaxens centrum, utan på båda sidor om den.

Man trodde först att det var fråga om två galaxer som höll på att kollidera, men insåg sedan att det var tvärt om, galaxen höll på att delas upp i två delar. Senare har man hittat många fler galaxer med två radiokällor och det är ju osannolikt att alla universums radiogalaxer håller på att kollidera med varandra.

På senare tid har man också hittat röntgengalaxer. Dessa galaxer är optiskt oregelbundna och innehåller väldiga mängder stoft och gaser. Man tror att röntgenstrålningen beror på kollisioner i de heta gaserna.

Magellanska molnen[redigera | redigera wikitext]

Magellanska molnen, två satellitgalaxer till Vintergatan. Stora Magellanska molnet ligger på avståndet 160 000 ljusår i stjärnbilderna Svärdfisken (Doradus) och Taffelberget (Mensa) och upptar ca 6E på himlen. Lilla Magellanska molnet ligger på avståndet 200 000 ljusår i Tukanen (Tucana) och är ungefär hälften så stort. Ett vätgasmoln, Magellanska strömmen, sträcker sig från Vintergatan och sammanbinder de båda Magellanska molnen. Det lilla molnet är långsträckt i synlinjens riktning, och det är troligt att tidvattenkrafter åstadkommit de utdragna formerna vid närpassager. Båda molnen klassificeras som oregelbundna, men de har stavstruktur med antydan till spiralarmar.


Källor[redigera | redigera wikitext]

http://www.xnxx.com/ http://cas.sdss.org/dr4/en/proj/basic/galaxies/irregular.asp http://en.wikipedia.org/wiki/Irregular_galaxy http://ttt.astro.su.se/utbildning/astronom_termer.html#M http://en.wikipedia.org/wiki/NGC_1427A http://www.e.kth.se/~e98_ean/galaxklass.html


  1. ^ ”Irregular Galaxies”. Sloan Digital Sky Survey. http://cas.sdss.org/dr4/en/proj/basic/galaxies/irregular.asp. Läst 2011-01-26. 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Irregular galaxy