Osant intygande
Osant intygande är en brottsrubricering i svenska Brottsbalken för handlingen att i skriftligt dokument eller intyg ge osanna uppgifter om egen eller annans identitet eller andra falska uppgifter i avtal och dylikt.[1] Det osanna intygandet döms till följd av den fara det falska beviset utgör, till böter eller fängelse i högst sex månader, såvitt inte den som begått brottet missbrukat sin tjänsteställning eller dylikt eller om brottet är särskilt grovt då maxstraffet är två år. Lagrummet finns bland menedsbrotten i Brottsbalken 15 kap 11§, samman med brukande av osann urkund som innebär att använda intyget ifråga.[2] Till osant intygande räknas exempelvis vissa skattebrott.[3]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Osant intygande”. Åklagarmyndigheten. https://www.aklagare.se/ordlista/o/osant-intygande/. Läst 27 april 2023.
- ^ ”Brottsbalk (1962:700) (BrB) | Lagen.nu”. lagen.nu. https://lagen.nu/1962:700#K15P11S1. Läst 20 juni 2019.
- ^ https://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334ebe8bc8000113517/1359706100353/kap17.pdf