Pennsylvania Railroad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Linjenät av Pennsylvania Railroad.

Pennsylvania Railroad (PRR), i folkmun "Pennsy", var en amerikansk klass 1-järnväg grundad 1846. Dess högkvarter låg i Philadelphia, Pennsylvania. PRR var det största järnvägsbolaget i USA under de första två tredjedelarna av 1900-talet. Bansystemet bestod till stor del av uppköpta mindre järnvägsbolag.

Som sin symbol använde bolaget de inslingrade bokstäverna PRR på en röd "keystone". Detta är den speciellt formade sten som sitter högst upp i ett valv.

Huvudlinjen var delvis byggd med fyra spår i bredd och löpte från Philadelphia västerut genom Pennsylvania över bergskedjan Appalacherna. Kravet att hålla lutningarna nere resulterade bland annat i den spektakulära Horseshoe Curve, där den fyrspåriga huvudlinjen byggdes i en 180-graderskurva. Detta var och är en populär plats för järnvägsintresserade fotografer. Huvudlinjens västliga ändpunker var Chicago, Illinois och Saint Louis, Missouri. Från Philadelphia fanns också en linje norrut till New York och den spektakulära Pennsylvania StationManhattan. Tunneln under Hudsonfloden från New Jersey till Manhattan byggdes för drift med ellok för att undvika sikt- och miljöproblemen som ånglokens rök gav. Detta blev början till ett stort - och för USA nästan unikt - elektrifieringsprojekt omfattande huvudlinjerna mellan New York i norr, Washington DC i söder och Harrisburg i väster.

Godstrafiken var omfattande och baserades till stor del på stålindustrin och kolgruvorna i Pennsylvania.

Persontrafiken bestod av allt från lokaltåg kring New York och Philadelphia till långdistanståg med varierande grad av komfort. Mellan New York och Chicago kördes lyxtåget The Broadway Limited. Namnet anspelar inte på den kända gatan på Manhattan, utan på den breda fyrspåriga linjen som i marknadsföringen omtalades som "the broad way to commerse". Flera andra bolag hade linjer från New York till Chicago, och konkurrensen var hård både avseende hastighet, design och lyx.

Expresstågslok av typen K4 vid ett uppehåll i Aberdeen, Maryland 1944.

Expresstågen drogs under ångloksepoken ofta av pacificloken K4. Dessa lok hade mycket goda prestanda och kan sägas vara typiska för PRR:s filosofi under 1900-talets första hälft: En fordonstyp baserad på beprövad teknik utprovades noggrant, förfinades och massproducerades sedan. Ånglokstyperna var relativt få, men antalet lok stort. Detta för att underlätta underhållet. Många lok tillverkades av Baldwin och av järnvägens egen lokverkstad i Altoona. Ett typiskt kännetecken på PRR:s ånglok var att de ofta hade en fyrbox av Belpaire-typ. Den känns igen på sin höga fyrkantiga form som bryter av ångpannans rundning framför hytten.

Övergången till dieseldrift gjordes jämförelsevis sent. Eftersom kolindustrin var så central för banans godstransporter ville man inte gärna överge detta drivmedel. När diesellokens överlägsenhet till slut var uppenbar i slutet av 1940-talet så var de stora diesellokstillverkarna redan överhopade av beställningar från andra järnvägsbolag - ivriga att ersätta den nedgångna materiel som slitits hårt under världskrigets trafiktopp. PRR fick beställa från flera olika tillverkare och hade till slut en flotta bestående av diesellok från samtliga större tillverkare och av många olika modeller. Standartänkandet från ångloksepoken frångicks fullständigt.

På grund av vikande lönsamhet tvingades en fusion fram år 1968 mellan PRR och bland andra rivalen New York Central Railroad, och det nya företaget fick namnet Penn Central Transportation Company.


Historik[redigera | redigera wikitext]

  • 1846 The Pennsylvania Railroad får uppdraget att bygga en järnvägslinje från Harrisburg till Pittsburgh.
  • 1860–1890 PRR får alltfler uppdrag och expanderar runt om i USA.
  • 1894 The Pennsylvania Pacific Corporation formas av PRR.
  • 1910 Pennsylvania Station i New York öppnar med en elektrifierad terminal och tunnel.
  • 1916 PRR antar det nya mottot "Standard Railroad of the World".

Företagets presidenter[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]