Perception

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Perception är ett psykologiskt begrepp för de processer som är aktiva i att tolka sinnesintryck. Som regel innefattas varseblivningen i ordet, men i snävare bemärkelse är varseblivningen nervimpulsernas reaktion på stimuli, medan perceptionen är den automatiska uppfattningen av dessa impulser som följer av tidigare erfarenhet och kunskap, vilken ger stimulit dess omedelbara mening.

En mängd medvetna och omedvetna processer är involverade i att förvandla sinnesintryck till meningsfull information. Vissa processer arbetar nedifrån-upp genom att sortera ut mönster i den detaljrika information som våra sinnen levererar, medan andra processer arbetar uppifrån-ned och passar in inkommande information i förväntade mönster. Sådana omedvetna processer som är helt nödvändiga för att vi bland annat ska kunna orientera oss i vår omgivning, känna igen ansikten och bedöma avstånd kan ibland göra sig påminda i form av olika typer av synvillor.

Uppmärksamhet (attention) är ett av perceptionens äldsta studieområden. Här försöker man undersöka hur de mänskliga sinnena väljer vilken information de ska fokusera på. Från att från början ha handlat mest om auditiv uppmärksamhet, är man nu för tiden mest inriktad på att studera visuell uppmärksamhet. En traditionell konflikt inom uppmärksamhetsforskningen rör huruvida uppmärksamhet är en fråga om bristande kapacitet i hjärnan eller om hjärnan tidigt väljer information att fokusera på för att undvika kaos i hjärnan vid tillgång till för mycket information.

Perception är ett delområde inom kognitiv psykologi. Ett perspektiv som haft stor betydelse inom perceptionsforskning är gestaltpsykologin. Man kan även tala om undermedveten perception, subliminal perception.

I djurvärlden finns fler förmågor utöver de som finns representerade hos människan som till exempel att kunna känna värme på avstånd, se elektomagnetiska vågor av annan våglängd eller att kunna känna magnetiska fält.

Visuell perception[redigera | redigera wikitext]

Visuell perception är förmågan att med hjälp av synintryck tolka yttre stimuli. Tolkningsresutatet sker i samverkan mellan ett synorgan och ett centralt nervsystem. Förmågan att tolka yttre stimuli är olika hos olika individer/arter och beskrivs ofta med termer så som till exempel färgseende och djupseende.

Förmågan till visuell perception begränsas till stor del av synorganet, men även av förmågan att tolka de intryck som synorganet registrerar. Tolkningen av intrycket från synorganet behöver i olika grad stöd av intryck från andra organ, till exempel hörsel eller känsel för att kunna göra en korrekt tolkning av intrycken. De samlade intrycken blir då mer värt än delarna var och en för sig.

Auditiv perception[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Auditiv perception

Förmågan till auditiv perception begränsas till stor del av hörselorganet, men även av förmågan att tolka de intryck som hörselorganet registrerar.

Haptisk perception[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Haptisk perception

Förmågan att via känsel, beröring och kroppsrörelser inhämta information.

Kognitiv perception[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Kognitiv perception

Förmågan att tolka ett budskap ur en, flera eller en kombination av olika typer av signaler.

Olfaktorisk perception[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Luktsinne

Förmågan att inhämta information om sammansättningen av olika reaktiva molekyler i luft och tillskriva dessa olika lukter.

Subliminal perception[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Subliminal perception

Omedveten varseblivning. Hjärnans förmåga att omedvetet reagera på signaler från våra sinnen som är så svaga eller kortvariga (under medvetandets gräns, sub limen) så att medvetandet inte kan nå dem ens om det försöker.

Se även[redigera | redigera wikitext]