Pisa (utbildningsstudie)

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en kunskapsutvärdering, som går ut på att utvärdera hur femtonåriga elever i olika länder är rustade inför framtiden när de ska gå ut skolan. Projektet drivs av OECD, och utvärderingen sker främst genom prov inom fyra områden: matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning. Pisa genomförs var tredje år, och år 2006 deltog 57 länder i projektet. Projektets mål är att testa och utvärdera skolbarns prestationer runtomkring i världen, för att kunna åstadkomma bättre pedagogiska metoder och bättre resultat.

Parallellt med Pisa genomför OECD även projektet PIAAC (Programme for the International Assessment of Adult Competencies) som mäter läsförståelse, numerisk förmåga samt problemlösning i teknikintensiva miljöer.

Pisa 2003

År 2003 erhölls följande resultat för de sex bästa länderna samt Sverige.

Matematik	Läsförståelse	Naturvetenskap	Problemlösning
1. Hongkong 550 2. Finland 544 3. Sydkorea 542 4. Nederländerna 538 5. Liechtenstein 536 6. Japan 534 Sverige 509	1. Finland 543 2. Sydkorea 534 3. Kanada 528 4. Australien 525 5. Liechtenstein 525 6. Nya Zeeland 522 Sverige 514	1. Finland 548 1. Japan 548 3. Hongkong 539 4. Sydkorea 538 5. Liechtenstein 525 5. Australien 525 Sverige 506	1. Sydkorea 550 2. Finland 548 2. Hongkong 548 4. Japan 547 5. Nya Zeeland 533 6. Macao 532 Sverige 509

Resultaten är viktade så att medelvärdet av samtliga test ska vara 500 och standardavvikelsen 100. År 2003 var medelvärdet för de svenska eleverna som gjorde Pisa-testet 509 i matematik, 514 på läsdelen och 506 på den naturvetenskapliga delen. Sverige låg alltså över medel i alla tre områdena. 41 länder ingick i Pisa 2003.

Pisa 2012 (publicerad i december 2013)

I Pisa-studien 2012, som kom i december 2013, erhölls följande resultat för de sex bästa länderna samt placeringen för Sverige. Studien väckte debatt i Sverige eftersom man sjunkit från att ha varit över medelsnittet till att ha fallit under medelsnittet för de undersökta länderna, bestående av både OECD- och icke OECD-länder.

Matematik	Läsförståelse	Naturvetenskap
1. Shanghai (Kina) 613 2. Singapore 573 3. Hongkong (Kina) 561 4. Taiwan (Kina) 560 5. Sydkorea OECD 554 6. Macao (Kina) 519 38. Sverige OECD 478	1. Shanghai (Kina) 570 2. Hongkong (Kina) 545 3. Singapore 542 4. Japan OECD 538 5. Sydkorea OECD 536 6. Finland OECD 524 37. Sverige OECD 483	1. Shanghai (Kina) 580 2. Hongkong (Kina) 555 3. Singapore 551 4. Japan OECD 547 5. Finland OECD 545 6. Estland OECD 541 38. Sverige OECD 485

Sverige låg alltså över medel i alla tre områdena år 2003 för att 10 år senare ligga klart under genomsnittet i alla tre områdena.

Pisa 2012 Results in Focus, page 5. OECD.

Pisa 2012, resultaten i koncentrat. Sammanfattning av rapport 398, 2013. Sid 28. Skolverket.

Sverige

Sveriges resultat har successivt sjunkit i samtliga tre ämnen, i Pisa 2006, 2009 såväl som 2012, och alla tre resultaten 2012 ligger därmed under OECD-genomsnittet. Nedgången har varit snabbare än i flertalet andra länder, och den snabbaste nedgången har varit i ämnet matematik, där resultatet har minskat med 38 punkter från 2003 till 2012.

Vetenskaplig analys

Ett antal faktorer av betydelse för resultatet har identifierats:

Studietradition i hemmet

Mängden böcker i hemmet är den socioekonomiska faktor som har störst korrelation med individens Pisa-resultat.

Invandring

Utländsk bakgrund har också betydelse för individens resultat, men resultatet har försämrats i samtliga elevgrupper. Betydelsen av utländsk bakgrund anses mindre än antalet böcker i hemmet. Första generationens invandrare har inte svenska som modersmål och deras bristande läsförståelse kan påverka alla de undersökta skolämnena. Ökningen av antalet invandrare i landet ansågs av Skolverket 2012 vara så liten att det bara är en marginell förklaring till de försämrade resultaten, medan Skolverket i en rapport från 2016 menade att ökningen har en avgörande del i förklaringen. Arbetskraftsinvandring är ofta högutbildad, men Sverige har låg andel arbetskraftsinvandring jämfört med många andra länder. I Pisa 2002 uppvisade andra generationens invandrare resultat nära genomsnittsungdomarna i Sverige, vilket har tolkats som tecken på god integration, men på senare år har andra generationens invandrare uppvisat resultat som är närmare första generationens invandrare, vilket har tolkats som bristande integrationspolitik och att invandrare behöver tas bättre om hand av skolsystemet.

Kön

Svenska pojkar har tappat mer än flickorna jämfört med övriga OECD, och här spekuleras i att svenska pojkars omfattande dataspel tar tid från läxläsandet, medan andra tvärtom ser pedagogiska dataspel som en möjlighet att förbättra resultaten.

Debatt om vilka förändringar av skolsystemet som kan ha betydelse

Pisa-undersökningen 2012 startade en het debatt bland en rad politiska partier och experter i Sverige om de försämrade resultaten kan vara förorsakad av olika politiska reformer som har genomförts under åren, eller av brist på kunskapskrav. Exempel på faktorer som diskuterats:

• Kommunaliseringen av skolan i Sverige syftade till besparingar och möjliggjorde också detta, men ledde enligt kritiker till svagare statlig kvalitetskontroll, lägre lärarlöner, försämrade arbetsvillkor, att fler lärare lämnar yrket för mer välbetalda jobb, samt svaga meritvärden bland studenter som söker till lärarutbildningen - dock är även den finska skolan kommunal,
• bristande forskningsfokus, teoretiska ämneskunskaper och ämnesdidaktik i lärarutbildningen
• lågt söktryck till den svenska lärarutbildningen - i Finland har lärarutbildningar 10 sökande per plats, och så var det också på 1980-talet till den svenska ämneslärarutbildningen, men idag är det färre än en sökande per plats
• ordningsproblem i den svenska skolan förorsakar brist på arbetsro för eleverna, och arbetsmiljöproblem för lärarna, som då söker sig till andra yrken
• lärare i Sverige har en mjukare och mindre rak stil än lärare i Finland, som där betraktas som auktoriteter av föräldrar och barn, och politiker har förtroende för finska lärares professionalitet
• svenska politiker har förändrat skolans villkor snabbt, och svenska lärare hänger på nya pedagogiska trender, medan undervisningen i Finland och Sydkorea är mer traditionell och skolan förändras i ett lugnare tempo,
• friskolereformen och det fria skolvalet misstänks bidra till ökad segregering och minskad interkulturalitet och ökade klyftor mellan skolor och socialgrupper, medan skolorna i Finland har jämna resultat. Dock uppvisar orter utan friskolor också försämrade resultat.
• ökad administrativ börda för lärare, detaljstyrande målrelaterade betyg
• brist på nationella prov för några år sedan och avsaknad av betyg i tidigare klasser
• ideologiskt styrd skola och icke-empiriskt verifierad forskning istället för experimentellt grundade reformer såsom har genomförts i bland annat Tyskland, och där lett till bättre resultat bland de svagaste eleverna, inte minst bland nya invandrare och bland pojkar. De tyska åtgärderna baseras på en form av new public management som inte enbart är pappersexercis utan leder till åtgärder. Exempel är tidig formativ bedömning av behov av stödinsatser, självutvärdering av skolorna, externa bedömningar av skolornas kvalitetsarbete, fler nationella prov, men bibehållen "sortering" i olika skolsystem redan i mellanstadiet.
• Den sänkta behörighetsgraden till gymnasiet som inträffade under de första åren efter införandet av målrelaterade betyg anses ha andra skäl än invandring, medan invandringen anses vara av avgörande betydelse för den fortsatta sänkningen.

Debatt om underökningarnas tillförlitlighet

Ulf P Lundgren, professor, Uppsala, var med och tog fram Pisa och anser att Pisa i grunden är bra. Dock saknar han en diskussion om vilka kompetenser som Pisa egentligen mäter. Han menar att barn inte bara lär sig läsning och matematik i skolan, utan också utanför skolan. Enligt Pasi Sahlberg, professor vid Helsingfors Universitet, är Pisa användbart vid djupare analyser av skolsystemen i olika länder. Men ser också begränsningar, bland annat att studien bara mäter akademiska prestationer i läsning, matematik och naturvetenskap vid 15 års ålder. Då genomsnittliga prestationer är låga så hänger det ofta ihop med förskoleverksamheten och/eller grundskolan, menar han.

I juni 2014 kunde Dagens Nyheter visa att Pisa-undersökningen har flera brister. Under samma period som svenska niondeklassare skrev Pisa-provet år 2012 genomfördes 12 nationella prov. DN identifierade enskilda elevers provresultat och hävdar att många inte ens svarade rätt på varannan fråga, trots att de presterade bra på nationella prov och hade bra betyg. Svenska elever ansträngde sig betydligt mindre på Pisa-provet än deltagare i andra länder.

Källor

• Skolverkets webbplats om Pisa

Se även

• Prov (diagnostiskt test)
• OECD