Sveriges regering
- Den här artikeln handlar om myndigheten Sveriges regerings funktionella roll och dess historiska bakgrund. För nuvarande ministär, se Regeringen Reinfeldt.
| Sveriges statsskick | |
Denna artikel ingår i en artikelserie
|
|
| Grundlagarna | |
|---|---|
| Regeringsformen | |
| Tryckfrihetsförordningen | |
| Yttrandefrihetsgrundlagen | |
| Successionsordningen | |
| Lagstiftande makt | |
| Riksdagen | |
| Riksdagsordningen | |
| Riksdagens talman | |
| Riksdagens utskott | |
| Riksbanken | |
| Riksrevisionen | |
| Ceremoniell makt | |
| Statschefen | |
| Verkställande makt | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Statsråden | |
| Regeringskansliet | |
| Förvaltningsmyndigheterna | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Högsta domstolen | |
| Högsta förvaltningsdomstolen | |
| Administrativ indelning | |
| Län | |
| Landsting | |
| Kommuner | |
| Övrigt | |
| Europakonventionen | |
| Europeiska unionen | |
| Förenta nationerna | |
| Post- och Inrikes Tidningar | |
| Svensk författningssamling | |
| Sverige-portalen |
Sveriges regering (regeringen), i fördrag med Europeiska unionen och främmande stater benämnd som Konungariket Sveriges regering[1]; före den 1 januari 1975 officiellt benämnd som Kungl. Maj:t eller Statsrådet; är Sveriges högsta verkställande myndighet och består kollektivt av statsråden, sammankallade under statsministerns ordförandeskap. Regeringen är ansvarig inför riksdagen och måste i enlighet med parlamentarismens grundprincip åtnjuta riksdagsmajoritetens stöd för att bestå.
Till sitt förfogande har regeringen flera departement, Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen som tillsammans utgör avdelningar i Regeringskansliet, vars myndighetschef är statsministern.
Innehåll |
Statsförvaltningen [redigera]
En statlig förvaltningsmyndighet lyder under regeringen om inte myndigheten enligt regeringsformen eller annan lag är myndighet under riksdagen.[2] Regeringen låter departementen i Regeringskansliet handlägga frågor och utgöra kontaktpunkter till myndigheterna uppdelat efter departementens sakområden. Det förekommer undantagsvis att fler än ett departement är kontaktpunkt mot en viss myndighet. Myndigheten lyder dock under regeringen och inte under Regeringskansliet eller något av departementen.
Förvaltningsmyndigheterna står, till skillnad från domstolarna, i ett principiellt lydnadsförhållande till regeringen.[3] Emellertid gäller den begränsningen att varken riksdagen eller regeringen får bestämma hur en myndighet ska besluta i ett ärende som utgör myndighetsutövning mot enskild eller mot kommun eller som rör tillämpning av lag.[4]
Uppgifter [redigera]
- Genomförandet av de lagar som riksdagen har beslutat om
- Införande av särskilda tillämpningsregler avseende olika lagar
- Initiativ till och tillsättande av statliga utredningar
- Formulerande av lagförslag i form av propositioner
- Författande av statens budget
- Utnämningar av landshövdingar, generaldirektörer för statliga myndigheter med mera
- Benådanden eller mildrade straff för dömda brottslingar
- Rättsliga avgöranden inom Högsta förvaltningsdomstolen
- Utrikesförhandlingar och representation
Tillsättning och regeringstyper [redigera]
Statsministern utses av riksdagen på förslag av talmannen. Statsråden utses av statsministern. Därefter godkänns hela regeringen av riksdagen. Vid koalitionsregeringar är det dock i praktiken respektive partis partiledare som utser partiets statsråd. Riksdagen kan avsätta regeringen genom en misstroendeförklaring mot statsministern eller avsätta ett enskilt statsråd genom misstroendeförklaring mot detta statsråd.
Om regeringen består av ett eller flera partier som tillsammans har 175 eller fler riksdagsmandat, är regeringen en majoritetsregering. Om ett sådant regeringsunderlag inte kan skapas, måste istället en minoritetsregering bildas. Eftersom regeringen behöver stöd för sina propositioner i Sveriges riksdag, behöver en minoritetsregering stöd från minst ett annat parti, ett så kallat stödparti, eller enskilda ledamöter från ett annat parti. Om flera samverkande partier tillsammans bildar regering kallas det koalitionsregering, medan en regering som endast har statsråd från ett parti kallas enpartiregering. Om en regering innehåller företrädare från alla eller nästan alla riksdagspartier, kallas den ibland för samlingsregering. Senast Sverige hade en samlingsregering var under andra världskriget.
Vart fjärde år sker ett nytt riksdagsval. Om det parlamentariska läget efter valet är oförändrat, kan regeringen enligt gällande praxis sitta kvar utan att talmannen uppdras att pröva andra regeringsalternativ. Skulle regeringen med eventuella stödpartier däremot inte längre ha majoritet i riksdagen, avgår statsministern normalt självmant. Regeringen kan själv utlysa extra riksdagsval mellan de ordinarie valen. Om en sittande regering avgår, sitter den ändå kvar under en övergångsperiod som expeditionsregering till dess att en ny regering tillträder.
Departement [redigera]
Den nuvarande regeringen omfattar 24 ministrar inklusive statsministern. Antalet regleras inte i lag utan är helt upp till statsministern. Under delar av 2000-talet har Guiness rekordbok listat den svenska regeringen som världens mest jämställda med 11 kvinnliga av samtliga 22 statsråd. Statsministern leder regeringens arbete och är den officiella regeringschefen. Ibland har vice statsministrar utsetts; om ingen sådan finns är den mest seniore ministern vice statsminister.
Regeringskansliet är indelat i Statsrådsberedningen, ett antal departement och en förvaltningsavdelning. För tillfället finns tretton departement men antalet är inte fastställt i lag. Sålunda är vissa statsråd även departementschefer medan andra ansvarar för delområden inom ett större departement. Statsråden är vanligtvis riksdagsledamöter men de behöver inte vara det. Statsråd som är riksdagsledamöter, inklusive statsministern, ger upp sin plats i riksdagen under den tid de är ministrar och ersätts då av en annan representant från samma parti. Under sina besök i riksdagen - till exempel under interpellationer (frågor till regeringen från riksdagsledamöterna) - sitter ministrarna på särskilt utsedda platser i det nedre vänstra hörnet av riksdagens plenisal.
Historia [redigera]
Sveriges regering har sitt ursprung i det råd, kallat "rådet" eller "rikets råd", som omgav kungen från äldre tid. Rådets verksamhet är belagt åtminstone sedan medeltid. Under Magnus Erikssons förmyndartid på 1320-talet började rådet kallas "rikets råd" istället för den äldre benämningen "Konungens råd". Medlemmarna bestod i äldre tid oftast av stormän. De olika medlemmarna hade olika titlar som markerade deras funktion, bland annat kallades konungens ställföreträdare för riksdrots. Efter 1500-talet kom nya titlar till, bland annat riksskattmästare, se även riksämbetsmän. Benämningen "rådet" lever än idag kvar i ordet statsråd.
Fram till utgången av 1974 ledde Konungen regeringssammanträdena, då kallade konselj, i enlighet med 1809 års regeringsform (Kunglig majestät). Statsråden, som alla utsågs av Konungen, var i formell mening dennes rådgivare och det var formellt sett Konungen som enrådigt fattade alla regeringsbeslut och promulgerade lag (kunglig sanktion). Dåtidens regeringssammanträden ägde alltid rum på Stockholms slott och gick under namnet konselj. Efter att 1974 års regeringsform trädde i kraft 1 januari 1975 leder statsministern regeringssammanträdena och dessa äger sedan 1982 rum på Rosenbad. Fortfarande hålls konselj på Stockholms slott några gånger om året. De är numera möten som går ut på att informera statschefen om regeringens dagsaktuella arbete, så kallad informationskonselj, och statsministern är enligt regeringsformen skyldig att hålla statschefen informerad om rikets angelägenheter. Konselj är också obligatorisk efter att riksdagen valt en ny statsminister. Det är vid konseljen som den nya regeringen formellt tillträder.
Sveriges ministärer och regeringar sedan representationsreformen 1866 [redigera]
Ministärer under 1809 års regeringsform [redigera]
Fram till år 1876 var Konungen inte bara statschef utan också även regeringschef. Ministärerna skiftade även på den tiden.
| Ministär | Justitiestatsminister | Period | Typ av regering / koalition | Politiskt parti / politiska partier |
|---|---|---|---|---|
| De Geer d.ä. I | Louis De Geer d.ä. | 7 april 1858 – 3 juni 1870 | Ämbetsmannaregering | Obunden liberal |
| Adlercreutz | Axel Gustaf Adlercreutz | 3 juni 1870 – 8 april 1874 | Ämbetsmannaregering | Obunden konservativ |
| Carleson | Eduard Carleson | 4 maj 1874 – 11 maj 1875 | Ämbetsmannaregering | Obunden konservativ |
| De Geer d.ä. II | Louis De Geer d.ä. | 11 maj 1875 – 20 mars 1876 | Ämbetsmannaregering | Obunden liberal |
Här listas de regeringar som Sverige har haft sedan statsministerposten infördes 1876 och statsministern formellt blev regeringsschef.
| Färgkoder: | Socialdemokratisk | Konservativ/moderat | Liberal | Center/agrarianism | Obunden |
|---|---|---|---|---|---|
| Vid koalitionsregering anger färgen statsministerns partitillhörighet. | |||||
Regeringar under 1974 års regeringsform [redigera]
Se även [redigera]
- Regeringens belöningsmedaljer
- Riksens ständer
- Riksrådet i Sverige
- Statsverket
- Svensk författningssamling
- Sveriges internationella överenskommelser
Källor [redigera]
- Holmberg, Erik & Stjernquist, Nils (2003). Vår författning (utgåva 13:e upplagan). Stockholm: Norstedts Juridik. ISBN 91-47-05175-2
- Halvarson, Arne m.fl. (2002). Sveriges statsskick (utgåva 12:e upplagan). Stockholm: Liber. ISBN 91-47-05175-2
Notförteckning [redigera]
- ^ Svar på fråga 2004/05:1438 om undertecknare av slutdokument om nya grundregler inom EU, hämtad 2012-02-11.
- ^ 12 kap. 1 § regeringsformen (1974:152)
- ^ ”SOU 2004:23”. http://www.regeringen.se/content/1/c4/38/93/09a0a3e6.pdf. s. 62.
- ^ 12 kap. 2 § regeringsformen (1974:152)
- ^ Hansson avled den 6 oktober 1946. Övriga statsråd satt kvar på sina poster.
- ^ Olof Palme avled den 28 februari 1986. Övriga statsråd satt kvar på sina poster.
Externa länkar [redigera]
|
||||||||||||||
