Repatriering

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Repatriering innebär en flyktings återvändande till sitt hemland. Begreppet kommer av medeltidslatin repa'trio (repatriera) där re- betyder åter och pa'tria betyder fädernesland. För det mesta genomförs återvändandet frivilligt men kan även förekomma som tvångsliknande åtgärd. I det fall tvång föreligger kombineras det oftast med ekonomiskt stöd ifall individen accepterar repatriering. För UNHCR, Förenta nationernas flyktingkommissariat, är den frivilliga formen en grundläggande princip.[1]

Afroamerikaner, främst på Jamaica och de övriga engelskspråkiga Karibiska öarna, som tillhör vissa av rastafarirörelsens grenar har repatriering (ofta kallad repatriation) tillbaka till Afrika som en självklar målsättning. Många[vem?] anser emellertid att det är det vita Amerika, "slavägarnas och piraternas ättlingar", som ska bekosta såväl återtåget som de kostnader som uppstår i samband med acklimatiseringen till ett nytt land i Afrika. Repatrieringens olika delar har namn med religiösa övertoner: det är fråga om ett exodus från Babylon till New Zion, ett Afrika som under inflytande av etiopianismen åtminstone symboliskt är synonymt med Etiopien. Rastafarianerna tog ordet ur bibeln för att förklara den västerländska politiska och ekonomiska dominansen och den kulturella imperialismen.[2], [3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin: Repatriering. Läst: 3 april 2012.
  2. ^ Mordecai Uka Dike. ”Exodus from Babylon to Zion”. Revelation of Jesus Christ. Pentecostal Blog. https://sites.google.com/site/revelationofjesuschrist07/our-gatherings. Läst 8 oktober 2013. 
  3. ^ Davidson, Steed V., (2006). ”Babylon in Rastafarian Discourse”. SBL Publications / SBL Forum Archive. The Society of Biblical Literature. http://www.sbl-site.org/publications/article.aspx?articleId=496. Läst 8 oktober 2013.