Riddersvik

Riddersvik med omgivning på Häradsekonomiska kartan, ca 1900.

Riddersvik är en herrgård i Hässelby villastad i Spånga socken i Stockholms kommun. Runt herrgården finns flera byggnader, bland annat Trädgårdsstugan som troligen är byggd på 1700-talet. Detta hus har varit bebott av statardrängar och torparfamiljer. Även om Tempeludden och Engelska Parken (även kallad Stjärnparken) finns kvar så är ett flertal byggnader idag borta.

Riddersvik ligger vid Mälarens strand intill Lövstafjärden, där det bland annat finns en ångbåtsbrygga.[1] Trädgården ner till vattnet är uthyrd till kolonilotter. Gården används idag till konferenser med övernattning. Herrgården anordnar varje år en julmarknad och i området firas både Valborgsmässoafton och midsommar.

Historik

Riddersvik är en del av trakten Lövstas tvåtusenåriga historia med lämningar från bronsåldern - även om själva gården byggdes på 1760-talet. Det första skatteköpet skedde 1723 av dåvarande kronotorpet med namnet Flotwijk. Torpet låg mellan nuvarande herrgården och sjön. Området bestod då över två tunnland. Köparen var advokat och landsfiskalen Isac Salmon och säljaren var Johan Johansson och hans hustru. Isac Salmon förpantar samtidigt torpet till riksdagsmannen Jacob Feif i Stockholm. Under 1762 lät Elias von Langenberg (1720-1790) uppföra herrgården Riddersvik. Husets portal är daterad "1762" i romerska siffror. Vid samma tid tillkom de båda rödfärgade knuttimrade flygelbyggnaderna med valmat tak. De var ursprungligen målade i ljus oljefärg.[2] Till en början bestod herrgården endast av mittpartiet i två våningar. År 1810 förstorades herrgården med två sidobyggnader i en våning.

Riddersviks gård sedd från landsidan, maj 2013.

När von Langenberg lät uppföra Riddersvik bodde riksrådet Gustaf Bonde (1682-1764)Hässelby slott. Vid hans död övertog änkan Wiveka Trolle godset. Ägarna av Riddersvik och Hässelby var med andra ord nära grannar. De hade affärsmässigt korrekta förbindelser och det finns brevkorrespondens kring ett vägbygge 1792. Sonen Carl Bonde (1741–1791) och Wiveka Trolle gjorde promenader och besökte Riddersvik. Om Riddersvik sa Carl Bonde "ett torp som av källarmästare Langenberg blivit väl uppbyggt".

Under årens lopp har det funnits ett tjugotal ägare till Riddersviks herrgård, en av de mest framstående var greve Erik Ruuth (1746-1820) som också var den första av ägarna att göra Riddersvik till en permanentbostad.

Templet

Följer man strandpromenaden västerut (i riktning Lövsta) mot en udde återfinner man rester av gårdens engelska trädgård. Här dominerar fortfarande stora ekar och lärkträd, men är idag uppblandade med tallar och buskage. På udden och på en liten kulle står Riddersviks tempel. Det är ett lusthus i form av en åttkantig byggnad från omkring år 1800 med mjukt svängt plåttak och putsade fasader i stenimitation. I träkupolen finns målade kassetter.[3]

Stockholms stad tar över

År 1885 förvärvade Stockholms stad herrgården från brukspatron Anders Mårten Ångman. Anledningen var att bygga Lövsta sopstation på platsen för Lövsta by. Sopstationen togs i bruk år 1889. Sopdeponi och sopförbränningen finns inte längre kvar men "Återvinningscentral Lövsta" tar fortfarande hand om Stockholmarnas sopor. Lantbruket på gården utarrenderades av Stockholms stad till slutet av 1970-talet. Idag bedrivs inget lantbruk, men byggnaderna används som häststall.

På nio hektar av de gamla åkermarkerna finns Stockholms stads egen trädskola. Verksamheten hör till Stockholms markkontor och flyttades hit från Enskede 1979. Varje år säljs cirka 1200 träd och 15000 buskar, där Stockholms markkontor och Stockholms trafikkontor är de stora kunderna. Men man säljer även till företag och privatpersoner.

Bilder

Referenser

Noter

  1. ^ Riddersviks gård.
  2. ^ Informationstavla på platsen.
  3. ^ Informationstavla vid Riddersviks gård.

Tryckta källor

  • I Stockholms västliga utpost. Om Lövsta - Kyrkhamn - Riddersvik. Hässelby Hembygdsförenings Skriftserie Nr 4, 2002. ISSN 1403-1809 Libris 8398959
  • Flottvik: torpet som blev Riddersvik. Hässelby Hembygdsförenings Småskriftserie Nr 5, 2010. ISBN 978-91-978183-4-6. Libris 11931316

Externa länkar