Stockholms kommun

Uppslagsordet Stockholms stad leder hit. För den historiska stadskommunen, se Stockholms stad (stadskommun).

Stockholms kommun
Stockholms stad
Kommun
Stockholms stadshus (kommunhus)
Stockholms stadsvapen
Land	Sverige
Län	Stockholms län
Landskap	Uppland, Södermanland
Domsaga	Stockholms domsaga (Innerstaden), Solna domsaga (Västerort), Södertörns domsaga (Söderort)
Koordinater	59°20′N 18°3′Ö
Centralort	Stockholm
Areal	207,84 km² (2012-01-01) 252:a största (av 290)
- land	187,17 km²
- vatten	20,67 km²
- storstadsområde	6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd	885 653 (2013-03-31) 1:a största (av 290)
- centralort	770 889 (2005)av Stockholm tätort
- storstadsområde	2 135 865 (2013)del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet	4 731,81 invånare/km² 2:a högsta (av 290)
- storstadsområde	328 invånare/km²
Kommunkod	0180
Webbplats: www.stockholm.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal. Portal:Stockholm

Stockholms kommun eller Stockholms stad är en kommun i Stockholms län. Centralort är Stockholm som också är Sveriges huvudstad och residensstad för Stockholms län.

Kommunen ligger i landskapen Uppland och Södermanland. Den utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

År 2010 var Stockholms stad Europas miljöhuvudstad. Stockholm är den första staden som har tilldelats denna årliga status.

Administrativ historik

Se även: Stockholms författningsreform 1920 och Stockholms författningsreform 1940.

Den 1 januari 1863 infördes kommuner i modern mening i Sverige i och med att 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft. Av de ca 2 500 kommuner som då inrättades var 89 städer. Stockholm fick då sin första stadsfullmäktigeförsamling. Då bestod Stockholms stad ungefärligen av nuvarande Innerstaden. Dock inkorporerades Kungliga Djurgården från Danderyds skeppslag i Stockholm först 1868.

Eftersom Stockholm var en storstad i vardande och utomgränsbebyggelse hade växt upp utanför tullarna utreddes frågan om en inkorporering av utanför staden liggande kommuner eller kommundelar såsom Bromma landskommun, Brännkyrka landskommun, Solna landskommun, Nacka landskommun med flera. Detta ledde till att Brännkyrka landskommun införlivades med Stockholm från den 1 januari 1913, varvid de inom Brännkyrka belägna municipalsamhällena Liljeholmen och Örby upplöstes. Tre år senare var det dags för Bromma landskommun med Mariehälls municipalsamhälle att ta steget in i Stockholm. När det gäller övriga föreslagna landskommuner fanns det många problem och något övertagande från Stockholms sida blev inte genomfört. Först efter andra världskriget utökades Stockholms område genom att större delen av Spånga landskommun med municipalsamhällena Bromsten, Flysta och Solhem samt Hässelby Villastads köping införlivades. Den sistnämnda inkorporeringen ledde till så mycket kritik att de styrande fick lova att aldrig göra några fler inkorporeringar.Utöver dessa sammanläggningar har mindre områden under åren fogats till Stockholm, såsom Hammarby från Nacka landskommun 1930 en mindre del i norra Bagarmossen från Nacka stad 1959 och Kyrkhamn från Järfälla 1975. I samband med Vårbyaffären inkorporerades Skärholmen och Vårberg från Huddinge landskommun 1963. Hansta överfördes från Sollentuna 1982.

Stockholms stad kom att stå utanför landstinget när Stockholms läns landsting bildades genom 1862 års kommunalförordningar och de uppgifter som landstinget skötte sköttes istället av staden. Staden gick upp i landstinget 1971.

Kommun eller stad

Vid den allmänna kommunreformen 1971 blev Stockholms stad Stockholms kommun, i likhet med alla tidigare landskommuner, köpingar och städer i Sverige. På grund av särskilda regler för Stockholm trädde det nyvalda kommunfullmäktige i funktion redan den 1 oktober 1970, i stället för den 1 januari 1971 som gällde för övriga landet.

På 1980-talet beslutade kommunfullmäktige i Stockholm att använda namnet Stockholms stad i stället för Stockholms kommun i de fall det ”saknar kommunalrättslig betydelse”. Begreppet Stockholms kommun används normalt i svenskt offentligt tryck till exempel i svensk författningssamling, i namnet på valkretsen som Stockholm utgör, liksom benämningen på dess fullmäktige Stockholms kommunfullmäktige.

Stadsvapnet

Stockholms flagga i flera exemplar här utanför Eriksdalsbadet. Flaggan utgör en så kallad vapenflagga i och med att den bär samma motiv som vapnet.

Stockholms stadsvapen är beskrivet enligt följande blasonering: ”I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld.” Ett krönt manshuvud är äldst belagt för Stockholm i ett sigill från 1370-talet. Huvudet kom snart att tolkas som stadens och rikets skyddspatron Erik den helige. Det konkurrerade länge med en öppen krona. Den bild vi är vana vid att se som Stockholms vapen utformades på 1920-talet av konstnären Yngve Berg och antogs av stadsfullmäktige 1923. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t först 1934. Det registrerades enligt de nya reglerna för kommunvapen i Patent- och registreringsverket 1974.

Indelning

Kommunen är av administrativa och statistiska skäl indelad i en mängd, ibland delvis överlappande områden. Ur statistiksynpunkt används på högsta nivån begreppen Inre staden och Ytterstaden. I mer dagligt bruk används istället för Inre staden namnet Innerstaden och istället för Ytterstaden dess delar Västerort och Söderort. Huvudområdena är i sin tur indelade i stadsdelar. Det finns i Innerstaden 21, i Västerort 43 och i Söderort 52 stadsdelar. Stadsdelarna är i sin tur indelade i totalt 408 basområden, vilka vart och ett består av ett antal kvarter. Ovanstående områden är statistiska, snarare än administrativa. Det finns även en del informella områden. Exempel på sådana är Birkastaden, Diplomatstaden och Örnsberg.

Stadsdelsområden

Stockholms stadsdelsområden sedan 1 januari 2007.

För den kommunala förvaltningen är stadsdelarna istället grupperade i 14 stadsdelsområden, varav sex i Söderort och fyra vardera i Innerstaden och Västerort. Dessa motsvarar dock inte de ovan nämnda stadsdelarna utan grupper av sådana. I varje stadsdelområde finns en politiskt tillsatt stadsdelsnämnd med 11–13 ledamöter och under denna en stadsdelsförvaltning. Därutöver finns facknämnder och förvaltningar med hela kommunen som arbetsområde.

Stockholms stad är från och med 1 januari 2007 indelad i följande stadsdelsområden:

Stadsdelsområde	Folkmängd	Landareal, ha	Folkmängd per ha land
Södermalm	&&&&&&&&&0123468.&&&&&0123 468	&&&&&&&&&&&&0800.&&&&&0800	154
Enskede-Årsta-Vantör	&&&&&&&&&&092071.&&&&&092 071	&&&&&&&&&&&02114.&&&&&02 114	44
Hägersten-Liljeholmen	&&&&&&&&&&076710.&&&&&076 710	&&&&&&&&&&&01308.&&&&&01 308	59
Norrmalm	&&&&&&&&&&067687.&&&&&067 687	&&&&&&&&&&&&0492.&&&&&0492	138
Bromma	&&&&&&&&&&067096.&&&&&067 096	&&&&&&&&&&&02460.&&&&&02 460	27
Hässelby-Vällingby	&&&&&&&&&&066721.&&&&&066 721	&&&&&&&&&&&01960.&&&&&01 960	34
Östermalm	&&&&&&&&&&066521.&&&&&066 521	&&&&&&&&&&&01800.&&&&&01 800	37
Kungsholmen	&&&&&&&&&&063120.&&&&&063 120	&&&&&&&&&&&&0485.&&&&&0485	130
Farsta	&&&&&&&&&&051987.&&&&&051 987	&&&&&&&&&&&01544.&&&&&01 544	34
Rinkeby-Kista	&&&&&&&&&&046792.&&&&&046 792	&&&&&&&&&&&01179.&&&&&01 179	40
Skarpnäck	&&&&&&&&&&043961.&&&&&043 961	&&&&&&&&&&&01550.&&&&&01 550	28
Spånga-Tensta	&&&&&&&&&&038115.&&&&&038 115	&&&&&&&&&&&01285.&&&&&01 285	30
Skärholmen	&&&&&&&&&&034415.&&&&&034 415	&&&&&&&&&&&&0886.&&&&&0886	39
Älvsjö	&&&&&&&&&&025660.&&&&&025 660	&&&&&&&&&&&&0911.&&&&&0911	28
Datum: 31 december 2011. Källa:

Församlingar

Svenska kyrkans församlingar fyller också en funktion i detta hänseende, eftersom folkbokföringens församlingar är identiska med kyrkans. Kommunens område utgör 27 församlingar (de icke-territoriella oräknade); tidigare var de 28, men 2010 lades Spånga och Kista församlingar samman till Spånga-Kista församling. I Innerstaden består i allmänhet en stadsdel av flera församlingar, medan en församling i Söderort och Västerort normalt består av flera stadsdelar.

Stockholms församlingar :

• Territoriella församlingar (även folkbokföringsdistrikt) :
  • Stockholms domkyrkoförsamling
  • S:t Johannes församling
  • Adolf Fredriks församling
  • Gustav Vasa församling
  • S:t Matteus församling
  • Engelbrekts församling
  • Hedvig Eleonora församling
  • Oscars församling
  • Maria Magdalena församling
  • Högalids församling
  • Katarina församling
  • Sofia församling
  • Kungsholms församling
  • S:t Görans församling
  • Brännkyrka församling
  • Vantörs församling
  • Farsta församling
  • Bromma församling
  • Essinge församling
  • Västerleds församling
  • Vällingby församling
  • Enskede-Årsta församling
  • Skarpnäcks församling
  • Hässelby församling
  • Hägerstens församling
  • Skärholmens församling
  • Spånga-Kista församling

• Icke-territoriella församlingar (ej folkbokföringsdistrikt) :
  • Hovförsamlingen
  • Tyska S:ta Gertruds församling
  • Finska församlingen

Rotar

Bland tidigare indelningsenheter kan nämnas de så kallade rotarna som fanns 1879–1926. Det fanns 36 rotar det sista året, varefter de helt ersattes av stadsdelar.

Valkretsar

För val till Sveriges riksdag utgör kommunen en valkrets, Stockholms kommuns valkrets. Denna valkrets har 27 fasta mandat.

Vid val till Stockholms kommunfullmäktige och Stockholms läns landstingsfullmäktige består kommunen av sex valkretsar. Dessa är:

1. Södermalm–Enskede
2. Bromma–Kungsholmen
3. Norrmalm–Östermalm
4. Östra Söderort
5. Västra Söderort
6. Yttre Västerort

Tätort och småort

Förutom den överlägset dominerande tätorten Stockholm finns sedan år 2000 även en småort, Geber, i Orhem med 80 invånare. Dessutom anses faktiskt en liten del av kommunens befolkning statistiskt bo i glesbygd (dvs varken i tätort eller småort).

Geografi

Georg Biurmans Charta Öfwer Stockholm från år 1750 eller 1751

Gränsmärke från 1936 vid Gamla Södertäljevägen mellan Stockholms stad och Stockholms län.

Genom de inkorporeringar som gjordes på 1900-talet och framför allt genom de som inte genomfördes har kommunen synnerligen oregelbundna gränser. I norr och öster gränsar Innerstaden direkt mot andra kommuner (Solna och Nacka), medan mycket längre ut liggande områden, som Akalla och Hansta ingår i Stockholm. Vid en resa med tunnelbanan från Kungsholmen till Kista passeras till exempel två andra kommuner (Solna och Sundbyberg) innan man åter är i Stockholm. Hela området ingår dock i tätorten Stockholm.

Demografi

Kommunens folkmängd uppgick till 810 120 den 31 december 2008. Av dessa var 48,8 procent män och 51,2 procent kvinnor. Samma datum år 2007 bodde i Innerstaden 296 323, i Söderort 293 387 och i Västerort 205 453. Den till folkmängden största församlingen är Hägerstens församling (53 204), följt av Spånga församling (50 767) och Farsta församling (47 276). Den mest tättbefolkade församlingen är Maria Magdalena församling (236 personer per hektar) följt av S:t Matteus församling (195 personer per hektar) och Katarina församling (193 personer per hektar).

År 2008 var invånarnas genomsnittliga ålder var 39,3 år. 19 procent av befolkningen är barn eller unga (0–17 år gamla), 66,9 procent är i arbetande ålder (18–64 år) och 14,1 procent är 65 år eller äldre. Inte fullt en tredjedel (27,7 procent) av befolkningen är gifta medan 10,9 procent är skilda.

Befolkningsutveckling

Folkmängden nedan avser Stockholms kommun från 1900 till 2010 med tio års intervaller. Källa: Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB: Rapporten befolkningen i Stockholm 1252-2005

Migration

Många invånare i Stockholm kommer från andra länder än Sverige. 2008 hade 28,1 procent av befolkningen utländsk bakgrund, alltså två föräldrar födda utanför Sverige. Samtidigt var 21 procent av invånarna födda utrikes och 9 procent hade utländskt medborgarskap.

Utländsk bakgrund i procent av befolkningen
Födda i utlandet			21,8 %
Bägge föräldrarna födda i utlandet			6,9 %
Total andel			28,7 %
Källa: SCB (2009-12-31)

Brottslighet

Det anmäldes över 176 000 brott i Stockholms kommun 2010. Detta är drygt 21 000 brott per hundra tusen invånare och gör Stockholm till Sveriges mest brottsdrabbade kommun räknat per invånare.

Politik

Stockholms stadshus

Stockholm är Sveriges till folkmängden största kommun, vars politiska debatt ofta präglas av storstadsrelaterade frågor som infrastruktur och byggande. Bland kommunalråden, som i Stockholm tituleras borgarråd, anses finansborgarrådet (för närvarande Sten Nordin) ha den främsta positionen (i egenskap av kommunstyrelsens ordförande), och tillsätts sedan 1930-talet alltid av fullmäktiges majoritet. Med början efter valet 1998 tillsätts alla borgarråd som har en särskild rotel av den politiska majoriteten, medan oppositionen tillsätter oppositionsborgarråd; innan dess delade man upp rotlarna mellan alla de större partierna i fullmäktige.

För valresultaten i Stockholms stad, se Stockholms politik.

Förvaltning

Kommunstyrelsens förvaltning finns i Stadsledningskontoret, som har ansvar för styrning, uppföljning och utveckling av stadens verksamheter. Förvaltningen arbetar med strategiska frågor och skall ha ett övergripande ansvar för stadens hela verksamhet. Staden har därutöver 14 stadsdelsförvaltningar, 18 fackförvaltningar och 14 bolag, alla med anställda tjänstemän. En av stadens fackförvaltningar är Revisionskontoret, där stadens revisorer är organiserade.

Fackförvaltningar

Fackförvaltningarna sköter verksamheter som gäller i hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering.

• Arbetsmarknadsförvaltningen
• Exploateringskontoret
• Fastighetskontoret
• Idrottsförvaltningen
• Kulturförvaltningen
• Kyrkogårdsförvaltningen
• Miljöförvaltningen
• Serviceförvaltningen
• Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen
• Stadsbyggnadskontoret
• Trafikkontoret
• Utbildningsförvaltningen
• Valnämnden
• Äldreförvaltningen
• Överförmyndarnämnden

Vänorter

Stockholms kommuns nuvarande (2007) riktlinjer är att betrakta alla utländska huvudstäder som vänorter, men att inte teckna avtal om detta. Undantag utgörs av tidigare ingångna avtal och städer inom EU. ^{[förtydliga]}

Se även

• Stockholm
• Stockholm då och nu i färg
• Panoramabilder över Stockholm från Södermalm
• Storstockholm
• Stockholms läns landsting
• Stockholms Stads bostadsförmedling AB
• Monografier utgivna av Stockholms stad
• S:t Eriksmedaljen

Referenser

Tryckta källor

• Larsson, Yngve (1977). Mitt liv i Stadshuset – Andra delen: I tjänst hos denna stolta stad (1920–1954). Stockholm: Stockholms kommunalförvaltning. Libris 7751622. ISBN 91-85676-00-4  (PDF)
• Johansson, Ingemar (1991), StorStockholms bebyggelsehistoria (utgåva 2:a), Gidlunds, ISBN 9178430437 

Vidare läsning

• Anders Gullberg, Sven Lilja, red (2008). Makten i stadshuset: Stockholms lokalpolitik under 1900-talet. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 187. Stockholm: Stockholmia förlag. Libris 10917561. ISBN 978-91-7031-195-6. http://www.stockholmia.stockholm.se/bocker.php?author=72& 

Externa länkar

• Stockholms stads officiella webbplats
• Om länens indelning i kommuner
• Wikimedia Commons har media som rör Stockholms kommun
  Bilder & media