Sänkningsreaktion
Sänkningsreaktion (SR), vanligen sänka, är ett vanligt test som utförs på blod för att finna tecken på kronisk inflammation eller annan sjukdom. Testet mäter hur snabbt erytrocyterna (de röda blodkropparna) sjunker när blodet får stå i ett rör med ett tillsatt antikoagulantium, vanligen citrat. Den plasmapelare som då uppstår mäts i millimeter efter en timmes sedimentation och utgör sänkningsvärdet. Under 20 mm kan i allmänhet anses vara ett normalt värde.
Hur snabbt erytrocyterna sjunker, beror på deras tendens till så kallad myntrullebildning, vilken avgörs av:
- erytrocyternas konformation
- plasmainnehåll (speciellt påverkar immunoglobulin och fibrinogen)
Om plasman är rik på inflammatoriska proteiner (akutfasreaktanter), ökar myntrullebildningen och därmed även sänkan. Transportproteiner som albumin utövar motsatt effekt. Om M-komponent finns, kan extrema värden på sänkan uppstå, ibland över 100 mm.[källa behövs]
En akut inflammation syns inte nämnvärt på sänkningsreaktionen, eftersom omsättningen av plasmaproteiner tar ett par dagar. Om akut inflammation misstänks inom sjukvården, utgör CRP så kallad snabbsänka en bättre markör för detta.
Sänkningsreaktionens samband med den allmänna hälsan noterades först av den polske läkaren Edmund Biernacki och kallas på engelska "the Biernacki Reaction". Dess princip beskrevs ursprungligen av Robin Fåhræus, vilket torde förklara att provet används oftare i Sverige än i andra länder. Laboratorier använder huvudsakligen den metod för att mäta sänkan som först beskrevs av Alf Westergren, men även en metod beskriven av Maxwell Wintrobe.
Referenser
- Hagberg, Lars (13 juli 2016). ”Sänka (SR)-utredning”. Internetmedicin. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1545. Läst 28 december 2016.
- ”ESR (Erythrocyte Sedimentation Rate)”. Medical Encyclopedia. MedlinePlus. 2015. https://medlineplus.gov/ency/article/003638.htm. Läst 28 december 2016.