Saint-Germain-des-Prés

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Saint-Germain-des-Prés (olika betydelser).

Koordinater: 48°51′14″N 2°20′04″Ö / 48.85389°N 2.33444°Ö / 48.85389; 2.33444

Saint-Germain-des-Prés, kyrktornet

Saint-Germain-des-Prés är ett benediktinerkloster i Paris, som givit namn till den omgivande stadsdelen. Den tillkom på 500-talet, under kung Childebert I (som regerade 511558), och är begravningsplats för merovingerna. Genom kyrkans förbindelse med kungahuset, blev den mycket förmögen, och har därför en ansenlig mängd värdefulla manuskript samt var centrum för de katolska intellektuella fram till Franska revolutionen, då den förbjöds. Klostret förstördes under en explosion och brand, och den kvarvarande klosterkyrkan kallas Église de Saint-German-des-Prés.

År 542, under det att Childebert förde krig i Spanien och belägrade Saragossa, fick han höra att invånarna vördade martyren Vincent av Saragossa. Biskopen av Saragossa gav kungen helgonets reliker, som denne medförde till Paris, och befallde att en kyrka skulle uppföras för att hysa relikerna, på en plats där kungen kunde se den över fälten. "Prés" betyder för övrigt fält på franska.

Kyrkofönster

Sankt Vincents kyrka stod färdig 588, och invigdes av biskop Germain 23 december, samma dag som Childebert dog. I kyrkans närhet byggdes ett kloster, vars abbot hade såväl andlig som världslig jurisdiktion över Saint-Germain och dess omgivning till omkring 1670. Kyrkan plundrades och brändes ner flera gånger av normanderna under 800-talet. 1014 återuppbyggdes kyrkan, och återinvigdes 1163 av påve Alexander III till minne av Germanus av Paris, Childeberts rådgivare, biskop av Paris, och helgon. När kung Filip II August av Frankrike byggde stadsmuren runt Paris, hamnade kyrkan utanför.

Koret, med dess östra absid, är ett tidigt exempel på strävbåge.

Klosterkyrkan gav namn åt det kvarter som så småningom växte fram omkring den. Den utgör en del av Quartier Latin, eftersom kyrkan donerade en bit land, Pré aux Clercs, vid Seine till universitetet i Paris.

Altaret

1600-talet var området ett av de mest eftertraktade vid Rive Gauche. Margareta av Valois övertalade abboten att donera en bit land till henne, där hon byggde ett palats, och området blev det mest fashionabla, fram till 1700-talet.

Den franske filosofen René Descartes stoft vilar i kyrkan.[1]

Krogar, bohemer och kulturradikaler[redigera | redigera wikitext]

Området Saint-Germain-des-Prés tillhör VI arrondissementet i Paris. I området finns många kända kaféer som Les Deux Magots och Café de flore. Under 1950-talet var detta område ett berömt bohemkvarter, som frekventerades både av Jean-Paul Sartre, Simone de Beauvoir och andra existensialister och av lettristerna, Guy Debord, Ivan Chetcheglov med flera, av vilka de senare hade familjekrogen Moineau's som sitt centrum, beskrivet i Jean-Michel Mension's bok "The Tribe", City Light Books 2001. Många litterära verk har skrivits om trakten med Boris Vian, Gabriel Matzneff, Jean-Paul Caracalla och Nicolas Grenier.


Commons-logo.svg
Wikimedia Commons har media relaterad till Abbaye de Saint-German-des-Prés.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
  1. ^ Russell Shorto 2008, återgivet i: Hugo Lagercrantz (2010-01-12). ”Recension: Filosofens skalle kom bort i flytten - Descartes' bones: A skeletal history of the conflict between faith and reason, Författare: Russell Shorto”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=13514.