Sammetssopp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Sammetssopp
Boletus subtomentosus.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Boletales
Familj Boletaceae
Släkte Boletus
Art Sammetssopp
B. subtomentosus
Vetenskapligt namn
§ Boletus subtomentosus
Synonymer
Xerocomus ferrugineus var. leguei (Boud.) Bon 1994[1]
Xerocomus xanthus (E.-J. Gilbert) Curreli 1989[2]
Xerocomus leguei (Boud.) Montegut ex Bon 1985[3]
Boletus xanthus (E.-J. Gilbert) Merlo 1980[4]
Boletus subtomentosus f. leguei (Boud.) Vassilkov 1970[5]
Xerocomus lanatus (Rostk.) Singer 1946[6]
Xerocomopsis subtomentosus (L.) Reichert 1940[7]
Xerocomus subtomentosus var. leguei (Boud.) Maire 1933[8]
Xerocomus subtomentosus f. xanthus E.-J. Gilbert 1931[9]
Boletus subtomentosus var. lanatus (Rostk.) Smotl. 1912[10]
Ceriomyces subtomentosus (L.) Murrill 1909[11]
Boletus subtomentosus var. marginalis Boud. 1907[12]
Boletus leguei Boud. 1894[13]
Xerocomus subtomentosus (L.) Quél. 1888[14]
Versipellis subtomentosus (L.) Quél. 1886[15]
Rostkovites subtomentosus (L.) P. Karst. 1881[16]
Boletus striipes Fr. 1874[17]
Boletus lanatus Rostk. 1844[18]
Leccinum subtomentosum (L.) Gray 1821[19]


Den mykologiska karaktären hos sammetssopp:

Pores icon.png
hymenium:
rör

Convex cap icon.svg
hatt:
välvd

NA cap icon.svg
skivtyp:

Edible toxicity icon.png
ätlighet:
ätlig



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:

NA cap icon.svg
ekologi:
[[]]

Sammetssopp (Boletus subtomentosus) är en svampart i ordningen soppar. Den växer i både lövskogar och barrskogar. Fruktkroppen uppträder från sommaren till hösten.

Hatten är välvd, utom hos unga exemplar som har en mer halvklotlik hatt. Ovansidan är gulbrun till olivgrönaktig, men det förekommer också exemplar med mörkare brunaktig hatt. Hatthuden är fint sammetsluden. Bredden på hatten är 5–12 centimeter. Undersidan är hos unga exemplar gulaktig, hos äldre mer gröngulaktig. Rörmynningarna är kantiga och svampen har brunaktiga sporer. Om man rör vid rörlagret uppträder svaga blågröna fläckar.

Foten är ofta nätådrig, särskilt till den övre delen, och något krökt. Den blir 5–10 centimeter hög och dess diameter är 1–2 centimeter. Dess färg är gulbrun till rödbrun. Svampens smak och doft är båda milda.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nylén, Bo. Svampar i Norden och Europa, 2000.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bon, M. (1994) Les noms qui changent (suite sans fin...), In: Docums Mycol. 24(no. 93):50
  2. ^ Curreli, L. (1989) Interessanti Boletaceae - 1. Xerocomus xanthus (Gilb.) L. Curreli, In: Riv. Micol. 32(1–2):30–34
  3. ^ Bon (1985) , In: Docums Mycol. 14(no. 56):16
  4. ^ Merlo (1980) , In: I Nostri Funghi, I Boleti, Edn 2 (Genoa):50
  5. ^ Novin (Ed.) (1970) , In: Ecologiya i Biologiya Rastenii Vo.vtochnoevropeskot Lesotundry [Ecology and Biology of Plants of the East-European Forest Tundra], Pt. 1 (Leningrad):57
  6. ^ Singer (1946) , In: Farlowia 2:296
  7. ^ Reichert (1940) , In: Palest. J. Bot., Rehovot Ser. 3:229
  8. ^ Maire (1933) , In: Fungi Catalaunici: Contributions à l'étude de la Flore Mycologique de la Catalogne:41
  9. ^ E.-J. Gilbert (1931) , In: Bull. trimest. Soc. mycol. Fr. 47:142
  10. ^ Smotl. (1912) , In: Sitzungber. K. bohm. Ges. Wiss., 1911:38
  11. ^ Murrill (1909) , In: Mycologia 1(4):153
  12. ^ Boud. (1907) , In: Icon. Mycol. (Paris) 2:pl. 72
  13. ^ Boud. (1894) , In: Bull. Soc. mycol. Fr. 10(1):62
  14. ^ Quél. (1888) , In: Fl. mycol. France (Paris):418
  15. ^ Quél. (1886) , In: Enchir. fung. (Paris):158
  16. ^ P.A. Karsten (1881) , In: Revue mycol., Toulouse 3(9):16
  17. ^ E.M. Fries (1874) , In: Hymenomyc. eur. (Upsaliae):502
  18. ^ Sturm (1844) , In: Deutschl. Fl., 3 Abt. (Pilze Deutschl.) 5:77
  19. ^ Gray (1821) , In: Nat. Arr. Brit. Pl. (London) 1:647

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]