Samuel Clementis Flodin
| Samuel Clementis Flodin | |
| Född | 21 juni 1684[1] |
|---|---|
| Död | 29 augusti 1738[1] (54 år) Stockholm[1] |
| Medborgare i | Sverige[1] |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien i Åbo[1] Tartu universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag[1] Kyrkoherde, Lommaryds församling (1721–1738)[1] | |
| Utmärkelser | |
| Prost (1737)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Samuel Clementis Flodin, född 21 juni 1684, död 29 augusti 1738 i Stockholm, var en svensk präst och riksdagsman.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Samuel Flodin föddes 1684 och var son till kyrkoherden i Bäckseda församling. Han blev 1699 student vid Kungliga Akademien i Åbo och 1706 vid Pernaus universitet, där han avlades magisterexamen 1708. Flodin blev vikarierande pastor vid Svenska artilleriförsamlingen i Pernau, men tillträde aldrig tjänsten på grund av ryskt anfall. Han blev senare regementspräst vid Gröna dragonregemente och Västgöta dragonregemente 1717. År 1721 blev han kyrkoherde i Lommaryds församling och utnämnd till prost 1737. Flodin var riksdagsman vid Riksdagen 1738–1739 och avled 1738 i Stockholm.[2]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Flodin gifte sig 1713 med Maria Agneta Qvensel. Hon var dotter till hovrättsrådet Wilhelm Johan Quensel i Åbo. De fick tillsammans barnen kyrkoherden Lars Flodin i Gladhammars församling, sergeanten Clemens Flodin, kamreraren Carl Fredrik Flodin, rådmannen Samuel Flodin i Stockholm, kryddkrämaren Magnus Benedictus Flodin i Stockholm, kryddkrämaren Gustaf Otto Flodin i Stockholm och två döttrar.[2]
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Disp. De accidentalibus Terrae Pr. Hahn. Åbo 1707.[2]
- Parentation öfver Bisk. Ol. Cavallius 1708.[2]
- De Athmosphaera Pr. Qvensel, Pernau 1709.[2]
- Oppon. på P. M. 1711.[2]