Sangha (buddhism)
Från Wikipedia
Sangha (sanskrit och pali: "gemenskap") är ett ord som inom buddhismen används framför allt i tre betydelser:
- Gemenskapen av dem som har hunnit så långt i sin utveckling, att de inte längre kan gå tillbaka (pali ariya-sangha, sanskrit ârya-sangha).
- Munkarnas och nunnornas gemenskap (bhikkhu-sangha/bhikshu-sangha och bhikkhunî-sangha/bhikshunî-sangha). En församling om minst fyra munkar eller nunnor.
- Alla buddhisters gemenskap. Den användningen av ordet är av tradition mindre vanlig i theravada än i mahayana, men även i de theravadiska palitexterna kan man finna sammansättningar som ñâti-sangha, "släktingars gemenskap", så ett allmännare bruk av ordet kan försvaras.
Gränsen mellan klosterlivet och omvärlden är otydlig i till exempel Japan och vad som utgör en Sangha kan vara svårt att entydigt bestämma. I Väst kan "Sangha" dessutom avse en buddhistisk gruppering i största allmänhet.
[redigera] Regler
- De buddhister som inte lever i klostret har bara 5 regler att följa:
- att avstå från att döda någon levande varelse,
- att avstå från att ta det som inte blivit en givet,
- att avstå från att missbruka sexualiteten,
- att avstå från alkohol och icke receptbelagda droger
- att avstå från falskt tal.
- Nunnor och munkar lever efter ytterligare regler. De måste följa alla buddhismens 227 klosterregler så som de författades av Buddha. Men olika regler gäller inom olika grenar inom buddhismen.
- att avstå från att äta efter middagstid (gäller endast inom Theravada-traditionen),
- att avstå från att ägna sig åt musik, dans eller andra världsliga nöjen,
- att avstå från att pryda sig,
- att avstå från att sova i en bred säng och sexuella kontakter,
- att avstå från att ta emot guld silver eller annat av värde (gäller endast inom Theravada-traditionen).
- De enda ägodelar de får ha är:
- tre klädesplagg och ett tygbälte,
- en nål,
- en matskål,
- en rakkniv och
- en vattensil