Skollov

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Se även Lag om valfrihetssystem.

Ett skollov är någon av de perioder på året då skolornas elever inte har schemalagd undervisning.

Skollov kan ha många effekter på ett land, från höjda priser på semesterresor till ökad vandalisering[1]. Skollov kan även ändra trafikvolymen på vissa sträckor.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige brukar lovdagarna och studiedagarna i regel planeras så att de bildar längre perioder med sammanhängande ledighet för eleverna. På höstterminen infaller höstlovet i månadskiftet oktober-november. Under vårterminen har eleverna ett sportlov i början av året samt ett påsklov i samband med påsken. Klämdagen efter Kristi himmelsfärds dag är ofta en lovdag för skolelever. Enligt 3 kap. 2§ i Skolförordningen[2] samt 3 kap. §1 i gymnasieförordningen[3] skall läsåret omfatta minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Utöver det får respektive skolledning planera in högst 5 studiedagar.

Tiden mellan terminerna kallas även för lov. Jullovet infaller efter höstterminens slut och sommarlovet börjar efter vårterminens slut.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www2.unt.se/printartikel/1,4483,MC=77-AV_ID=645366-SC_ID=24,00.html UNT - Kostnader för skadegörelse på skolor ökar
  2. ^ ”Skolförordning (2011:185 )”. Svensk författningssamling. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skolforordning-2011185_sfs-2011-185/#K3. Läst 11 september 2014. 
  3. ^ ”Gymnasieförordning (2010:2039)”. Svensk författningssamling. Sveriges Riksdag. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Gymnasieforordning-20102039_sfs-2010-2039/?bet=2010:2039. Läst 11 september 2014.