Svenska järnvägsmannaförbundet
| Svenska järnvägsmannaförbundet | |
| Historia | |
|---|---|
| Grundat | 1899 |
| Upplöst | 1970 |
| Huvudorganisation | Landsorganisationen, LO. Anslutning 1922. |
| Övrigt | |
| Förbundstidning | Järnvägsmannen. Stockholm: Svenska järnvägsmannaförbundet. 1899-1900. Libris 3167399 Signalen: tidning för järnvägsmän. Göteborg: Svenska järnvägsmannaförbundet. 1900-1970. Libris 2809139 Statsanställd: största fackliga tidningen inom den statliga sektorn. Stockholm: Statsanställd. 1970-1995. Libris 3428042 |
Svenska järnvägsmannaförbundet var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som bildades 1899. Det uppgick 1970 i Statsanställdas förbund.
Bakgrund[redigera | redigera wikitext]
Den 15 maj 1898 sammanträdde det första allmänna järnvägsmannamötet i Göteborg. Den omedelbara anledningen till mötet var en stationskarlsstrejk i Halmstad, men man dryftade också fastare samarbete mellan de spridda föreningarna. På mötet fanns mellan 300 och 400 ombud från 25 olika järnvägsföretag. Sedan järnvägarnas barndom i Sverige hade den underordnade järnvägspersonalen benämnts betjänte, men nu beslöt man att hädanefter skulle titeln vara järnvägsmän.
Historia[redigera | redigera wikitext]
- 1899 bildades Svenska järnvägsmannaförbundet vid en konstituerande kongress i Stockholm. Personal vid de enskilda järnvägarna tog initiativet. Ordförande blev Oskar A. Hedström.
- 1903 uppgick Svensk järnvägsmannaförening i förbundet.
- 1904 uppgick även Statsbanornas maskinarbetareförening liksom Statsbanornas vagn- och stallpersonalsförening.
- 1906 tillkom Statsbanornas stationskarlsförmäns-, stationskarls-, och kontorsvaktsförening.
- 1909 deltog förbundet inte i storstrejken men bistod de strejkande förbunden med ekonomisk hjälp.
- 1923 hade förbundet 34741 medlemmar. [1]
- 1925 skedde en utbrytning och Svenska konduktörspersonalförbundet bildades. Det skedde som en reaktion på att förbundskassören P. E. Carlbom hade avslöjats som storförskingrare - beloppet var ca 1,5 miljoner kronor.
- 1929 tecknades en kollektiv olycksfallsförsäkring för medlemmarna.
- 1937 bildade fackförbunden på det statliga området Statstjänarkartellen.
- 1940 återkom medlemmarna i Svenska konduktörspersonalförbundet och året därpå även medlemmarna i Sveriges lokomotivmannaförbund.
- 1945 startade Järnvägsmännens erkända arbetslöshetskassa.
- 1950 hade förbundet 303 avdelningar med 67155 medlemmar.
- 1951 uppgick Sveriges järnvägars banmästareförening i förbundet.
- 1970 var man tvungna att effektivisera förhandlingarna på det statliga området. Statstjänarekartellen förslog inte längre. Åtta förbund och delar av ett nionde bildade därför tillsammans det nya Statsanställdas förbund.
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Nordin, Rune (1981). Den fackliga arbetarrörelsen. 1, Uppkomst och utveckling (1. uppl.). Stockholm: Prisma i samarbete med Landsorganisationen i Sverige. Libris 256335. ISBN 91-518-1470-6 (inb.)
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Kjellvard, Henry (1949). Det bevingade hjulets folk: minnesskrift vid Svenska Järnvägsmannaförbundets 50-årsjubileum. Stockholm: Victor Petterson. Libris 565468
- Welander Lars-Olof, red (1999). Enskilda byråns handböcker. Fackliga organisationer - LO. Skrifter utgivna av Riksarkivet, 1402-4705 ; 10. Stockholm: Riksarkivet. Libris 2625630. ISBN 91-88366-43-X
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Från de svenska järnvägsmännens organisatoriska samlings- och genombrottsperiod. Stockholm: Svenska järnvägsmannaförb. 1924. Libris 8215457
- Kjellberg, Anders (2017) The Membership Development of Swedish Trade Unions and Union Confederations Since the End of the Nineteenth Century (De svenska fackförbundens och centralorganisationernas medlemsutveckling sedan slutet av 1800-talet) (Studies in Social Policy, Industrial Relations, Working Life and Mobility). Research Reports 2017:2 (uppdaterad 2018). Lund: Department of Sociology, Lund University. (om medlemsutvecklingen i bland annat Svenska järnvägsmannaförbundet och dess föregångare)