Tesla

För andra betydelser, se Tesla (olika betydelser).

Tesla (T), är SI-enheten för det magnetiska B-fältet (magnetisk flödestäthet) och för intensitet av magnetisering. Enheten är uppkallad efter Nikola Tesla.

1 T är definierad som 1 Wb/m² eller V·s/m² (voltsekund per kvadratmeter). Ur Lorentzkraftens F = q v B (där q är laddning i coulomb = A·s och v är hastighet i m/s) kan man se att en tesla också är newton/(ampere·meter), som i grundenheter blir kg·s⁻²·A⁻¹.

En tesla är en ganska stor enhet, 10 000 gånger större än den äldre enheten gauss i cgs-systemet. Jordens magnetfält har en styrka på ungefär en halv gauss, alltså ungefär 50 μT (mikrotesla). Elektromagneter med järnkärna kan nå upp till någon tesla. För att få fält på 6 eller 8 tesla som i magnetresonanstomografi använder man supraledande magneter.