Torsten Andersson (konstnär)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Torsten Andersson, född 6 juni 1926 i Östra Sallerup, död 30 maj 2009 i Benarp, Hörby kommun, var en svensk konstnär verksam utanför Hörby i Skåne.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Torsten Andersson studerade 1945 vid Otte Skölds målarskola, 1947 vid Det Kongelige Danske Kunstakademi i Köpenhamn, och 1946-1950 vid Konsthögskolan i Stockholm där han 1960 utsågs till rekordung professor. 1966 lämnade han professuren efter att ha försökt reformera undervisningen och flyttade till Benarp, Hörby kommun.

Under många år målade han inte alls, men hittade på 1970-talet tillbaka till konsten. På 1990-talet donerade han ett tjugotal stora målningar till Malmö Konstmuseum, som därigenom har den främsta samlingen av Anderssons konst.

Torsten Andersson tilldelades Carnegie Art Award två gånger: förstapriset 2008 och tredjepriset 1998. Carnegie Art Award är ett nordiskt konstpris, som instiftades 1998, är ett av Europas största konstpris och delas ut vartannat år. Torsten Andersson tilldelades även 1997 års Schock-pris i konst.

Konst[redigera | redigera wikitext]

Andersson ägnade sig uteslutande åt att undersöka måleriet, och sökte under hela sin yrkesbana det han kallade sitt språk, något han menade att alla konstnärer måste göra. Många[vem?] ansåg att måleriet nått vägs ände i och med monokromen (se Yves Klein), och Torsten Andersson "tilldelade sig uppgiften" att hitta en ny väg för måleriet, som han uttryckte det. I början av 1960-talet nådde han ett genombrott med målningarna Måsen (ägs av Malmö Konstmuseum), Källan (hänger på Moderna Museet) och Molnen mellan oss.

Senare kom han att måla porträtt av fiktiva skulpturer. På Moderna-utställningen på Moderna Museet 2006 visade han målningar med en T-formad och blodig stupstock i centrum.[1] T som i Torsten, och stupstocken som representant för det offer konstnären utför genom sin gärning.

Arbetsprocess[redigera | redigera wikitext]

Torsten Anderssons målningar ser slarviga och hafsiga ut på ytan, men bakom varje målning ligger hundratals skisser och provmålningar. Under arbetets gång brände han allt som inte höll måttet, "makulerade" som han sade. Hans hårda självkritik ledde också till att han kunde makulera målningar som varit färdiga sedan många år och visats på museum och konsthallar. Så här beskriver Lars Nittve, chef på Moderna Museet, Torsten Anderssons arbetsmetod i Sveriges Allmänna Konstförenings årsbok 2002:

Av hundra arbetsteckningar förstörs nittio. De överlevande tio teckningarna ger impulser till hundra nya, av vilka nittio förstörs. Tjugo teckningar återstår. Av dessa förstörs sexton. Fyra återstår. De går vidare i arbetsprocessen, blir målningar, i sig utan garanti om överlevnad.

Torsten Andersson avled den 30 maj 2009.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Lars Forsell: Torsten Andersson, Bonniers, Stockholm 1963; Bonniers små konstböcker nr 4, 99-0839290-5-4
  • Torsten Andersson, med inledande text av Bengt Adlers: Torsten Andersson, Fogdal, Malmö 1994, ISBN 91-88482-31-6
  • Torsten Andersson: Abstraktion som realism - anteckningar av Torsten Andersson, i Paletten 1995:1, Göteborg, ISSN-0331-0352
  • Magnus Bons, Lars Nittve & Torsten Andersson: Torsten Andersson, Sveriges Allmänna Konstförenings Årsbok 2002, Stockholm 2002, ISBN 91-973494-4-5
  • Torsten Andersson: Torsten Andersson, Torsten Anderssons stiftelse, Hörby 2008, ISBN 978-91-633-3058-2
  • Magnus Bons: En målning är inte en bild - om några verk av Torsten Andersson, Konstvetenskapliga institutionen, Stockholms Universitet
  • Olle Granath: Man måste se både inåt och utåt, Dagens Nyheter 1977-01-12
  • Lars O Ericsson, Galleriet, Dagens Nyheter 1999-01-31.
  • Tor Billgren: Det är därför jag bosatt mig här ute, kulturdokumentär i SR/P1 i oktober 2005
  • Ingela Lind: Rungande raseri, Dagens Nyheter 2006-12-16
  • Carnegies pris till Torsten Andersson, Intervju, Dagens Nyheter 2007-07-02

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Moderna Museet

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]