Fartyg
- Den här artikeln handlar om fartyg i sjöfart. För luftfartyg, se Luftfarkost.
Ett fartyg (lågtyska fartüg, jfr tyskans Fahrzeug) är en farkost som kan transportera personer eller gods över vattnet.
Innehåll |
Definitioner [redigera]
Ordet fartyg används i dagligt tal om större farkoster som är avsedda att färdas på vatten. Fartyg kan emellertid också definieras som ett samlande begrepp för sjöfarkoster, luftfarkoster och rymdfarkoster.
Den juridiska definitionen av olika slags fartyg, liksom skepp och båt, varierar mellan olika bestämmelser:
- I sjövägsreglerna avses med fartyg ”varje farkost, inklusive ej deplacerande farkost, WIG-farkost och sjöflygplan, som används eller kan användas till transport på vattnet.”
- I svenska sjölagen definieras som skepp de fartyg vars skrov har en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter. Annat fartyg kallas båt.[1]
- Inom den svenska marinen används termen fartyg, till skillnad från båt, endast om bemanning sker med inmönstrad besättning.[2]
Svenska fartyg ska vara införda i fartygsregistret. Ett fartyg skall anses som svenskt och vara berättigat att föra svensk flagg, om det till mer än hälften ägs av svenska medborgare eller svenska juridiska personer.[3] Detta gäller inte statsfartyg och statsägt skepp, som är avsett uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift.[4]
Bestämmelser om fartyg gäller även båtar, om bestämmelserna inte begränsats till vissa typer av fartyg, både enligt svensk och internationell lag.
Oftast flyter fartygen ovanpå eller glider (planar) på vattnet, men så kallade ubåtar (undervattensbåtar) kan under färd sänkas ned helt och hållet under vattenytan.
Amfibiebåtar, svävare och s.k. hydrokoptrar färdas än till lands än till sjöss (inklusive över isar). Juridiskt kan det bli fråga om att välja olika lagrum alltefter det underlag sådana transportmedel kan ha i en viss situation.
För motorfordon definierade enligt vägtrafikförordningen men som befinner sig ombord en bilfärja gäller inte vägtrafikbestämmelserna, utan fordonet räknas som gods och sjölagens regler gäller. Detta har betydelse i försäkringshänseende. Om något inträffar under själva ombordkörningen och vid avkörningen kan gränsdragningsproblem uppstå.
Uppbyggnad [redigera]
Skrov [redigera]
Det enda som är gemensamt för alla fartyg är att de har minst ett skrov. Skrovet utgör fartygets huvuddel och det är denna del som för ett deplacementsfartyg tränger undan lika mycket vatten som fartyget väger och på så sätt gör att fartyget flyter. Har fartyget endast ett skrov kallas det ofta för en enskrovsbåt (även om det skulle vara ett skepp enligt ovan). Har det fler än ett skrov kallas det för flerskrovsbåt. Exempel på sådana är katamaraner som har två skrov och trimaraner som har tre skrov. En s.k. SWATH är ett mellanting mellan enskrovsfartyg och katamaran.
Roder [redigera]
Den kanske viktigaste konstruktionsdetaljen på de flesta fartyg är dess roder. Rodret används för att styra fartyget och sitter i aktern på båten. Motorbåtar med utombordsmotorer, vridbart propellerdrev eller vattenjet använder sig vanligtvis inte av roder utan styr genom att rikta propellern respektive vattenjetens munstycke.
Fartygsmaskiner [redigera]
Fartygsmaskiner är de maskiner som driver fartyget vid fart genom sjön samt de maskiner för den ombordvarande utrustningen och dess funktion.
Fartygstyper [redigera]
Då man talar om ett fartyg lägger man ofta en förkortning för fartygstypen före namnet. Förkortningen anger vanligen hur fartyget framdrivs, men kan också ange hur det används eller någon annan aspekt (förkortningarna är inte alltid entydiga):
- F/V - fiskefartyg
- GTS - Gasturbinfartyg
- HSC - Höghastighetsfarkost
- M/S - Motorfartyg
- M/T - Motortankfartyg
- M/Y - Motoryacht (Motor Yacht)
- N/S - Atomdrivna fartyg
- R/V - Forskningsfartyg
- S/M, S/Y/aux - Segelfartyg med hjälpmotor
- S/S - Ångfartyg
- S/Y - Segelfartyg
- T/S - Turbinfartyg eller skolfartyg
- T/T - Turbintankfartyg
- I/B - Isbrytare
Fartyg kan kategoriseras efter hur de är ägda:
Fartyg typbenämns efter användningsområde såsom:
- Lastfartyg
- Isbrytare
- Bogserfartyg/bogserbåt
- Offshorefartyg
- Passagerarfartyg
- Örlogsfartyg
- Fiskefartyg
- Forskningsfartyg
- Fritidsfartyg
- Sjöräddningsenhet
- R/K - Räddningskryssare, i Sverige större än 12x4m
- R/B - Räddningsbåt, i Sverige mindre än 12x4m
Fartyg typbenämns baserat på konstruktionen:
- Bärplansbåt
- Deplacerande fartyg
- Katamaran
- Planande
- Svävare
- Trimaran
Referenser [redigera]
- ^ Sjölag 1 kap. 2 § (1994:1009)
- ^ Tjänstereglemente för marinen 1986, sid 2
- ^ https://lagen.nu/1994:1009#K1P1
- ^ https://lagen.nu/1975:927#K1P6
