Trikloretylen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trikloretylen
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namn Trikloreten
Övriga namn Tri
Kemisk formel C2HCl3
Molmassa 131,39 g/mol
Utseende Färglös vätska
CAS-nummer 79-01-6
SMILES ClC=C(Cl)Cl
Egenskaper
Densitet Vätska: 1,47 g/cm³
Löslighet (vatten) 1,28 g/l (25 °C)
Smältpunkt -73 °C
Kokpunkt 87,2 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

1
2
0
LD50 5650 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Trikloretylen eller trikloreten, (trivialnamn tri) C2HCl3, är vid rumstemperatur en färglös vätska med karakteristisk kloroformliknande lukt. Ämnet framställs ur tetrakloretan genom kokning med kalk, är olösligt i vatten och beständigt mot alkali samt angriper ej metaller. Ämnet är obrännbart, kokar vid 87,2 °C och har densitet 1,47.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Trikloretylen har använts som lösningsmedel för fett. Några tillämpningar var:

  • Avfettning före ytbehandling av metallföremål
  • fläckborttagning på textilier
  • kemisk tvätt

Ämnet har också använts som utgångsmaterial för syntes av ett flertal organiska ämnen.

Tri löser vissa plaster, och kan/kunde därför användas för limning ("kallsvetsning") av dessa. Mot polystyren reagerar tri skadligt, genom att inte lösa utan i stället initiera sprickbildning.

Hälsofara och förbud[redigera | redigera wikitext]

Ämnet har haft användning som narkosmedel. Denna egenskap har medfört sniffning. Ämnet är numera även klassat som cancerogent och skadligt för nervsystemet. Av dessa anledningar säljs tri ej längre i öppna handeln, och av arbetsmiljöskäl förbjöds 1996 användningen av tri helt i Sverige[1].

Som ersättningmedel för tri, till exempel i kemtvättautomater, används det mindre hälsofarliga (men inte helt ofarliga) ämnet perkloretylen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kornebäck, Fredrik: "Svenskt tri-förbud håller". Dagensarbete.se, 2000-07-11. Läst 2012-05-28.