Tyresö kommun

	Tyresö kommun
	Kommun
	Tyresö kommunvapen
	Tyresö kommunvapen
	Slogan: Trygga, trivsamma Tyresö
Land	Sverige
Län	Stockholms län
Landskap	Södermanland
Domsaga	Nacka domsaga
Koordinater	59°14′N 18°13′Ö / 59.233°N 18.217°V
Centralort	Bollmora
Areal	72,63 km² (2012-01-01); 276:e största (av 290)
- land	69,25 km²
- vatten	3,38 km²
- storstadsområde	6 519 km²(juni 2010)
Folkmängd	43 803 (2013-03-31); 49:e största (av 290)
- storstadsområde	2 135 865 (2013)del av Stor-Stockholm
Befolkningstäthet	632,53 invånare/km²; 14:e högsta (av 290)
- storstadsområde	328 invånare/km²
Kommunkod	0138
	Webbplats: www.tyreso.se
	Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Uppslagsordet Tyresö leder hit. För andra betydelser, se Tyresö (olika betydelser).

Koordinater: 59°14′N 18°13′Ö / 59.233°N 18.217°V

Tyresö kommun är en kommun i Stockholms län. Kommunens förvaltning är belägen i Tyresö centrum (en del av tätorten Stockholm).

Kommunen ligger i Södermanland vid Östersjöns kust. En del av kommunen ingår i tätorten Stockholm och hela kommunen ingår i Storstockholm.

Administrativ historik[redigera]

Tyresö socken bröts ut ur Österhaninge socken år 1636 och när 1862 års kommunalförordningar trädde i kraft inrättades Tyresö landskommun. Tyresö påverkades inte av de indelningsförändringar som genomfördes i samband med 1900-talets stora kommunreformer i Sverige. Dagens Tyresö kommun har alltså samma omfattning som Tyresö socken.

Kommunvapnet[redigera]

Blasonering: I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxpanna med horn och öron.

Tyresö kommunvapen innehåller symboler för släkten Oxenstierna och för tidig, vattenkvarnsdriven, industri. Det fastställdes för den dåvarande Tyresö landskommun 1954.

Befolkningsutveckling[redigera]

Befolkningsutvecklingen i Tyresö kommun 1970–2010

År			Invånare
1970			27 112
1975			29 366
1980			31 061
1985			32 161
1990			33 973
1995			36 627
2000			39 071
2005			41 134
2010			42 947
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Politik[redigera]

Mandatfördelning i valen 1970–2010[redigera]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

20

6

11

5

3

20

6

11

5

45

89,6

36

9

1973

3

18

10

7

3

18

10

7

45

92,0

32

13

1976

3

19

8

7

8

3

19

8

7

8

45

90,9

29

16

1979

4

20

5

11

4

20

5

11

45

89,3

25

20

1982

3

20

2

4

2

14

3

20

2

4

2

14

45

89,8

26

19

1985

3

18

2

3

2

5

12

3

18

2

3

2

5

12

45

88,7

26

19

1988

3

20

3

2

3

7

13

3

20

3

7

13

51

85,0

28

23

1991

2

18

2

5

1

17

18

5

17

51

85,7

27

24

1994

3

22

2

1

4

17

3

22

4

17

51

85,3

28

23

1998

4

18

3

1

4

2

18

4

18

3

4

18

51

81,78

25

26

2002

4

19

2

1

7

2

16

4

19

7

16

51

81,21

28

23

2006

2

16

3

2

4

2

22

16

3

4

22

51

83,18

27

24

2010

2

14

4

2

1

5

2

21

14

4

5

21

51

84,50

27

24

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Historia[redigera]

De första människorna anlände till det som nu är Tyresö kommun någon gång kring 3000-talet f.Kr.. Permanenta bosättningar uppstod inte förrän någon gång runt 600-talet. Det finns gravar och andra lämningar från denna förhistoriska tid.

Tyresögodset har sitt ursprung i 1300-talet. Godset var som störst under 1600-talet, då nästan all nutida kommunarea tillhörde det. Det var under detta århundrade som Tyresö slott och Tyresö kyrka byggdes.

Tyresö var ett viktigt industriellt centrum i Stockholmsområdet mellan 1500-talet och 1800-talet tack vare vattenkraftverken som kunde byggas på strömmarna mellan sjöarna. Vattenhjulen i kommunvapnet representerar de tre verken vid Nyfors, Uddby och Follbrinksströmmen. Industrierna inkluderade kvarnar, valsverk, pappersbruk, smedjor, sågar, och tegelbruk. Inget av dessa gamla vattenkraftverk finns kvar. Uddby kvarn brann upp 1895 och i dess ställe byggdes ett vattenkraftverk för att producera el. Elkraftverket finns kvar än i dag och är det enda av sitt slag i Stockholmstrakten.

I början av 1900-talet började Tyresögodsets stora landarealer att styckas upp och man började bygga fritidshus. Några rätt exklusiva fritidshus byggdes i Brevikstrakten. De första decennierna ökade byggtakten kraftigt. Från 1950-talet och framåt började fritidshusen byggas om till åretruntboende i rask takt.

Från 1950-talet och framåt upplevde Bollmora en enorm tillväxt, särskilt efter lagstiftningen Lex Bollmora som tillät kommunala fastighetsbolag att verka i kommuner andra än den egna. Ett kommuncentrum bildades i Bollmora, Bollmora Centrum, vilket invigdes 1965. Miljonprogrammet satte sin särprägel på Tyresö, särskilt Bollmora, många av bostadsområdena är från det programmet.

Under den expansiva fasen från 1950-talet och framåt har Tyresö kommuns befolkning växt från cirka 5 000 till det nuvarande strax över 41 000. Därmed har kommunen ökat sin befolkning kraftigare (1 233 %) än någon annan kommun i landet under perioden 1950–2000.

I början av 1990-talet byggdes Bollmora Centrum om till en galleria och döptes om till Tyresö Centrum.

Tyresö kommunfullmäktige har beslutat om en översiktsplan över utvecklingen i kommunen fram till år 2020.^[3] Bl. a. planeras nya vägar, fler bostäder, utbyggnad av Tyresö Centrum, ny simhall och idrottsanläggning, seniorbostäder m.m.

En stor skogsbrand förstörde cirka 15 % av Tyresta nationalpark i augusti 1999.

Indelningar[redigera]

Köpcentrumet Tyresö Centrum

Tyresö Centrum

Det finns inga administrativa indelningar av Tyresö kommun, men det finns andra mer eller mindre formella indelningar.

Kommundelar[redigera]

Tyresö kommun delas vanligen in i fem områden:

Bollmora i nordväst – bestående av cirka 2-8 våningar höga flerbostadshus, radhus och villor, samt några industriområden. Här ligger även kommuncentrumet Tyresö centrum.
Trollbäcken ligger i väst – består nästan uteslutande av villabebyggelse.
Tyresö strand, tidigare benämnt Gamla Tyresö ligger i öst – bestående av villor, parhus och radhus. Här är även Tyresö slott och Tyresö kyrka från 1600-talet belägna.
Östra Tyresö ligger i sydost och är en del av Tyresös innerskärgård och till stor del bebyggd med fritidshushus av vilka en stor del har omvandlats till åretruntboende under de senaste decennierna.
Tyresta nationalpark och naturreservat som ligger I syd är ett stort naturmarksområde, till stor del gammelskog som till hälften är beläget i Tyresö kommun och till andra hälften i Haninge kommun. Området upphöjdes till nationalpark respektive naturreservat 1993 tillsammans med Hammarbergets naturreservat. Delar av området är riksintresse för naturvården.

Församlingar[redigera]

Kommunens område sammanfaller med Tyresö församling

Förskolor, grundskolor samt gymnasieskolor och vuxenskolor[redigera]

Förskolor^[4][redigera]

Bergfoten (Farmarstigen) Farmarstugan (Farmarstigen) Kardemumman (Farmarstigen) Njupkärr (Farmarstigen) Ballongen (Krusboda/Fårdala) Dalstugan (Krusboda/Fårdala) Pusslet (Krusboda/Fårdala)	Karlavagnen (Krusboda/Fårdala, Enskild) Pärlröksgången (Krusboda/Fårdala, Enskild) Speldosan (Lindalen) Teddybjörnen (Lindalen) Loket (Nybodaberg) Ringen (Nybodaberg) Tärningen (Nybodaberg)	Fornudden (Trollbäcken) Skrindan (Trollbäcken) Sofieberg (Trollbäcken) Paletten (Trollbäcken, Enskild) Stenkulan (Trollbäcken, Enskild) Trollsländan (Trollbäcken, Enskild) Klinten (Trollbäcken, Enskild)
Kryddan (Trollbäcken, Enskild) Trollebo (Trollbäcken, Enskild) Kyrkans förskola (Trollbäcken, Enskild) Kattfoten (Trollbäcken, Enskild) Båten (Tyresö centrum) Gunghästen (Tyresö centrum)	Sagan (Tyresö centrum) Öppna förskolan (Tyresö centrum) Montessoriskolan Vintergatan (Tyresö centrum, Enskild) Kyrkans förskola (Tyresö centrum, Enskild) Solskenet (Tyresö centrum, Enskild) Strandpärlan (Tyresö Strand) Slottsvillan (Tyresö Strand)	Hästhagen (Tyresö Strand, Enskild) Qvalitetsförskolan Stjärnan (Tyresö Strand, Enskild) Kyrkans förskola (Tyresö Strand, Enskild) Rotvik (Öringe) Öringestugan (Öringe) Diamanten (Öringe) Brevik skola (Brevikshalvön, Enskild)

Grundskolor^[5][redigera]

Nyboda skola.

Bergfotens skola, skolår F-5
Nyboda skola, skolår 4-9
Fårdala skola, skolår F-5
Njupkärrs skola, skolår F-5
Stimmets skola, skolår F-5, särskola
Dalskolan, skolår 6-9
Krusboda skola, skolår F-5
Fornuddens skola, skolår F-5
Hanvikens skola, skolår F-5
Kumla skola, skolår F-9
Sofiebergsskolan, skolår F-5
Strandskolan, skolår F-9
Tyresö skola, skolår F-9
Kunskapsskolan (friskola)
Montessoriskolan Vintergatan (friskola)
Brevik skola (friskola)
Yggdrasil Resursskola (friskola)

Gymnasieskolor[redigera]

Tyresö Gymnasium

Vuxenskolor[redigera]

C3L

Geografi[redigera]

Huvuddelen av Tyresö kommun ligger på halvön Södertörn och några öar i Östersjön, av vilka Ägnö och Härsö är de största. Ett flertal insjöar finns i Tyresö, varav några tillhör Tyresåns sjösystem. I söder vidtar Storskogen med inslag av urskog som ingår i Tyresta nationalpark samt det omkransande Tyresta naturreservat.

Terrängen är typisk för området, sprickdalslandskap med låga kullar och dalar, förutom en brant topografi med berg och virvlande forsar vid Uddbyfallet och Follbrinkströmmen, en hisnande natur som formades under istiden. Högsta punkten är vid Telegrafberget, 84 m ö.h.

På land gränsar Tyresö till Stockholm i nordväst, Nacka i norr och Haninge i söder. Kommunen har även en sjögräns över Drevviken till Huddinge i väster, och en havsgräns till Värmdö i öster och nordost.

Tätorter[redigera]

Huvuddelen av bebyggelsen ingår i Stockholms tätort medan vissa områden i kommunens östra del utgör egna, mindre tätorter.

Antal invånare (2000) per tätort inom Tyresö kommuns gränser:

Brevikshalvön: 1 556
Raksta: 537
Stockholm (del av): 36 483
Gimmersta

Småorter[redigera]

Bostadsområden[redigera]

Antal invånare per bostadsområde (2007):

Centrum (gick tidigare under namnet Bollmora): 15 124
Trollbäcken: 11 981
Krusboda: 3 772
Tyresö Strand: 3 683
Öringe: 2 555
Brevikshalvön: 2 129
Lindalen: 1 808
Sydöstra Tyresö: 891
"Ospecifierat": 104
Totalt: 42 047

Fårdala[redigera]

Vattentornet i Krusboda har en vacker arkitektur.

I området Fårdala är Tyresö vattentorn den huvudsakliga sevärdheten. Dess nederdel är täckt av stora graffitimålningar. Vattentornet ligger på gränsen till Krusboda och tillhör egentligen Krusboda. I området finns två förskolor, Dalstugan och Pusslet, samt Fårdala skola. I Fårdala finns även ett stall, dit många Tyresöbor tar sig för att rida.

Vy från Telegrafberget mot Stockholm. Globen kan ses på horisonten.

Sjöar och dammar[redigera]

Kolardammarna, anlagda
Lanan, del av Stensjön
Lillströmsträsk
Långsjön, Skälsätra-Tutviken
Långsjön, Tyresta
Mörtsjön
Nedre dammen

Öar, grynnor och holmar[redigera]

Brandholmen
Djäknesäcken
Fårholmen
Gimmerstaholmen
Gloskärskobben
Gnetholmen
Grisselholmen
Hallonholmen

Härsö
Kalvholmen
Koppholmen
Stora Korpmaren
Lilla Korpmaren
Luraholmen
Lökholmen
Norra Norrholmen

Södra Norrholmen
Notholmen (Fiskarholmen)
Rumpholmen
Stora Sandholmen
Lilla Sandholmen
Stora Trätsholmen
Ägnö
Liwenborgs Grynna^{[källa behövs]}

Vattendrag[redigera]

Follbrinkströmmen
Gammelströmmen
Gudöån
Nyfors
Åvaån

Kommunikationer[redigera]

Tyresö är en av få kommuner helt utan spårtrafik i Stockholms län. Kollektivtrafiken består av ett stort antal busslinjer. Några av huvudbusslinjerna till Tyresö är 805, 807, 815, 872, 873, 875 från Gullmarsplan, högtrafiklinjerna 812, 813, 815C, 818 från Stockholms centralstation, 840 från Haninge och Nacka samt nattbuss 491 eller 890 till Sergels torg. Huvudvägarna till Tyresö är länsväg 229 – en motorväg till Stockholm, och länsväg 260 söderut till Haninge och norrut till Nacka.

Sevärdheter[redigera]

Vänorter[redigera]

Sport och fritid[redigera]

Tyresöhallen (f.d. Nybodahallen).

Kända personer som bott eller bor i Tyresö[redigera]

Lena Endre
Peppe Eng
Thorsten Flinck
Gustav Gabrielsson Oxenstierna 1648
Maria Sofia De la Gardie, som gift
Oxenstierna af Croneborg (1627–1694)
Johan Garpenlöv
Sverrir Gudnason
Richard Gynge
Markis Claes Lagergren

Lage Larsson
Marie Lehmann
Erik Linder
Frans Liwenborg (Liwenborg´s Grÿnna) 1899–1962
Annika Ljungberg
Gustave Lund
Lisa Nilsson
Simon Norrthon
John Norum
Renée Nyberg

Referenser[redigera]

^ [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.
^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.
^ Planer och ny bebyggelse - Tyresö kommun
^ Alla förskolor - kommunala - enskilda - Tyresö kommun
^ Grundskolor i Tyresö - grundskola - Tyresö kommun

Externa länkar[redigera]

[Statmallen_Areal_land_i_Sveriges_Kommuner-1] [a b] ”Kommunarealer den 1 januari 2012” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2012A01/mi0802tab3.xls. Läst 15 mars 2012.

[Statmallen_Befolkning_i_Sveriges_kommuner-2] [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2013”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____228187.aspx. Läst 13 maj 2013.

[3] Planer och ny bebyggelse - Tyresö kommun

[4] Alla förskolor - kommunala - enskilda - Tyresö kommun

[5] Grundskolor i Tyresö - grundskola - Tyresö kommun

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]