Världsmästerskapet i fotboll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fotbolls-VM
W.Cup.svg
VM-bucklan
Sport(er) fotboll
Plats hela världen
Tidpunkt juni-juli
År 1930-
Geografisk omfattning hela världen
Arrangör FIFA
Denna artikel handlar om VM i fotboll som spelas av herrar. Se VM i fotboll för fler mästerskap.

Fotbolls-VM, officiellt FIFA World Cup (tidigare Coupe Jules Rimet), är en mästerskapstävling i fotboll för landslag som har spelats vart fjärde år sedan 1930, med undantag för 1942 och 1946, då andra världskriget och dess följder tillfälligt satte stopp för arrangemanget. I huvudturneringen deltar sedan 1998 32 landslag.[1] Huvudturneringen (kallad VM-slutspelet) är slutfasen i en mer omfattande turnering som varar i upp till 3 år och där ca 200 landslag deltar.

Lagen kvalificerar sig genom spel i olika geografiskt bestämda kvalgrupper, med undantag för värdländer, som är direktkvalificerade. Tidigare var även det regerande världsmästarlandet direktkvalificerat till nästa turnering, men den regeln togs bort efter VM-slutspelet 2002. Orsaken var att Fifa ansåg att de regerande världsmästarna fick för få tävlingsmatcher inför VM-slutspelet.

Världsmästerskapet har spelats 20 gånger och det har vunnits flest gånger av Brasilien som har fem titlar. De är också det enda land som deltagit i samtliga världsmästerskap. Italien och Tyskland (Västtyskland) har vunnit fyra gånger, Argentina och Uruguay två. England, Frankrike och Spanien har vunnit varsin gång. De regerande mästarna är Tyskland som den 13 juli 2014 i finalen besegrade Argentina och därmed vann VM för fjärde gången. År 2002 arrangerades för första gången mästerskapet av två länder, Sydkorea och Japan. År 2010 arrangerades världsmästerskapet av Sydafrika. Det var första gången som turneringen spelades i Afrika.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1904 bildades världsfotbollsförbundet Fifa.Fotboll var med på OS programmet redan 1900 men fick officiell status av Fifa först 1908 när FA (engelska fotbollsförbundet) åtog sig att arrangera turneringen.[2] Fifa hade tidigt planer på att arrangera ett eget världsmästerskap men planerna rann ut i sanden. Istället åtog sig Fifa år 1914 att arrangera kommande OS-turneringar som nu fick status som världsmästerskap för amatörer. På grund av första världskriget dröjde det till 1920 innan nästa OS hölls men OS-turneringarna 1920, 1924 och 1928 blev stora publiksucceér.

Beslut om VM[redigera | redigera wikitext]

Fotbollsturneringen vid Olympiska spelen var som sagt bara öppen för amatörer. Professionell fotboll hade på 1920-talet införts i en rad länder även utanför Storbritannien vilket utestängde många av de bästa spelarna. Fifa med presidenten Jules Rimet som drivande kraft bestämde sig nu slutligen för att arrangera en egen världsturnering i fotboll öppen för både amatörer och proffs. I maj 1929 beslöt Fifa att man skulle arrangera turneringen det kommande året. Uruguay tilldelades arrangörskapet av turneringen. Valet av värdland hade två huvudorsaker: dels att Uruguays fotbollslandslag hade dominerat världsfotbollen på 1920-talet och vunnit två raka OS-guld 1924 och 1928, och dels att Uruguay 1930 firade 100 år som självständig stat.

VM-premiär i Uruguay[redigera | redigera wikitext]

FIFA bestämde att 16 lag skulle delta men i den första turneringen i Uruguay deltog bara 13 lag. Den långa och dyra resan lockade bara fyra lag från Europa. Det ursprungliga namnet, Jules Rimet Cup, kom från initiativtagaren till VM, Fifas president Jules Rimet. Den pokal som länderna skulle kämpa om fick namnet Coupe Jules Rimet. Det bestämdes att det första landet som vann VM tre gånger skulle få behålla pokalen för gott.

Uruguay vann den första VM-turneringen. Uruguay är det enda land som bojkottat slutspelet som regerande mästare vilket skedde 1934. År 1938 drog sig Österrike ur på grund av anslutningen till Tyskland varför enbart 15 länder deltog. I 1950 års mästerskap drog sig 3 lag ur av olika skäl varför endast 13 lag gjorde upp om titeln, det var också sista mästerskapet där ett kvalificerat lag inte deltagit i slutspelet. År 1970 blev Brasilien mästare för tredje gången, men den ursprungliga pokalen blev stulen några år senare och har aldrig återfunnits. Den nuvarande pokalen, som introducerades 1974, är en vandringspokal som inget land får behålla permanent, oavsett antalet segrar.

Brasilien är med sina fem VM-segrar det mest framgångsrika landet i VM-historien. Tyskland är den nation som har flest medaljer, tolv stycken, varav fyra guld. Fotbollslandslag är ibland inte riktigt detsamma som nationalstater. Exempelvis har Färöarna ett landslag trots att de tillhör Danmark och Storbritannien är av historiska skäl uppdelat i fyra fotbollslandslag: England, Wales, Skottland och Nordirland.

VM:s storlek och popularitet[redigera | redigera wikitext]

VM har genom åren utvecklats till ett allt större evenemang. När fler och fler länder blev självständiga i framförallt Afrika och Asien höjdes allt fler röster för att antalet platser i slutspelet skulle öka, och inför VM 1982 utökades antalet till 24. Intresset för VM fortsatte att växa och i samband med att kalla kriget upphörde och en lång rad nya nationer blev självständiga bestämdes att antalet slutspelsplatser från och med VM 1998 skulle ökas till 32.

VM i fotboll har efter hand växt till ett gigantiskt evenemang, 204 landslag deltog i kvalturneringen till VM år 2010 vilket var rekord. VM i fotboll kallas numer i bland världens största sportevenemang, större än t.o.m sommar-OS, beroende på vilka kriterier som används. Ackumulerat beräknas drygt 26 miljarder människor följt VM-slutspelet 2006,[3] och VM-slutspelet 2010 väntades slå rekordet från VM i Tyskland år 2006 och i så fall bli det mest sedda sportevenemanget på TV någonsin.[4] När det gäller enskild sändning väntades VM-finalen, näst invigningen i OS i Beijing år 2008 locka den största TV-publiken genom tiderna.[4] Enligt Fifas beräkningar såg närmare 910 miljoner människor åtminstone delar av VM-finalen 2010 och IOK beräknar att knappt 900 miljoner såg åtminstone delar av OS invigningen 2012. OS- invigningen 2008 sågs emellertid av över en miljard människor. [5]. Inför VM finalen 2014 beräknades drygt en miljard människor att helt eller delvis följa matchen - ungefär 1/7 av världens befolkning[6]

Kommande VM-turneringar[redigera | redigera wikitext]

VM 2018 och 2022[redigera | redigera wikitext]

2 december 2010 beslutade FIFA även vilka länder som blir värd för 2018 och 2022 års VM. 2018 utsågs Ryssland till arrangör och 2022 Qatar. Ryssland blir det första östeuropeiska landet som arrangerar VM medan Qatar blir det första värdlandet från Mellanöstern. På senare tid har utnämningen av Qatar som arrangörsland kritiserats, mycket på grund av den höga temperaturen som kommer att vara under VM-slutspelet men också när det gäller omröstningen och hur landet fick bli arrangör.[7]

I takt med att VM växt har kostnaden för att arrangera turneringen växt mycket snabbt sedan 1990-talet. VM-slutspelet 1994 kostade 30 miljoner US-dollar att arrangera. Till VM-slutspelet 2006 hade summan växt till 6 miljarder US-dollar och 2014 års turnering beräknas (juli 2013) kosta hela 14 miljarder US-dollar.[8]

Kommande turneringar väntas bli ännu dyrare. Ryssland räknar med att lägga ner åtminstone 20 miljarder US-dollar, dubbelt så mycket som man ursprungligen räknade med. [9]. Inför VM-slutspelet 2022 beräknas Qatar spendera upp till 220 miljarder US-dollar, det blir i så fall det i särklass dyraste sportevenemanget i historien. [10]. Som jämförelse kostade det hittills dyraste sportevenemanget Sommar-OS i Beijing 2008 43 miljarder US-dollar, även om kostnaden för Vinter-OS 2014 i Sotji tros bli ännu högre, ca 50 miljarder US-dollar.[11]

Förslag finns också på att utöka antalet platser i slutspelet från dagens 32 till 40, kanske redan till VM 2018. En av förespråkarna för en utökning är Michel Platini, ordförande i det Europeiska Fotbollsförbundet, UEFA. Platini anser att en utökning är befogad då FIFA har 209 medlemsförbund. Fotboll är världens populäraste sport och en utökning "skulle göra alla glada" menar Platini. Vid en eventuell ökning av antalet lag kommer spelformatet troligen att ändras till att gruppspelet består av 8 femlagsgrupper istället för dagens 8 fyralagsgrupper.[12]

Det finns emellertid även en hel del kritiska röster till en utvidgning till 40 lag. Med ett spelformat med 8 femlagsgrupper skulle antalet gruppspelsmatcher öka från 48 till 80 och antalet matcher totalt till 96 från dagens 64. Kritikerna menar att ett antal lag kommer delta "som inte håller måttet". Men anser också att VM-slutspelet skulle svälla så mycket att bara ett mycket litet antal länder skulle klara av att arrangera turneringen och att kostnaden riskerar att skena i väg till helt orimliga nivåer.[13]

VM-kval[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av VM-kval i fotboll

Inför Världsmästerskapet genomförs sedan VM 1934 kvalspel, där varje kontinent delas in i kvalgrupper. Genom kvalet kvalificerar sig länderna för huvudturneringen, VM-slutspelet. Hur många platser varje världsdel tilldelas har varierat genom åren. Fr.o.m. 1938 års turnering är värdlandet garanterat en plats utan kvalspel. Åren 1938-2002 var även det regerande mästarlaget direktkvalificerat. Denna regel togs bort efter 2002.

Inför den första turneringen, som spelades i Uruguay 1930, fanns inget kvalspel. De lag som anmälde sig fick delta.

VM-slutspelet[redigera | redigera wikitext]

VM-slutspelet spelas vart fjärde år, vanligtvis under en månad med start i början av juni. Formerna har varierat över åren men för närvarande genomförs slutspelet med 32 inkvalade lag uppdelade på 8 grupper i ett gruppspel. De två bästa lagen i varje grupp går vidare till åttondelsfinal. Efter åttondelsfinaler följer kvartsfinaler, semifinaler, match om tredje pris och därefter final.

Deltagare[redigera | redigera wikitext]

Hittills genom åren har totalt 82 olika landslag spelat med i VM-slutspelet. Belgien, Frankrike, Mexiko och USA blev den 13 juli 1930 kl 15:00 (lokal tid) de allra första lagen att spela ett VM-slutspel. Bosnien och Hercegovina blev den 15 juni 2014 kl 19:00 (lokal tid) det 82:a och hittills senaste laget att träda in i VM-slutspelet.

Siffrorna i kolumnerna för de olika turneringarna anger landslagens slutliga placeringar i respektive slutspel enligt FIFA.[14][15] Ett streck, "-", markerar att landslaget inte existerade och därmed inte kunde kvala in till turneringen.

Nr1 Deltagande lag 30 34 38 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 14 Antal VM
51  Algeriet - - - - - - - 13B 22 28S 14 4
75  Angola - - - - - - - - - - 23 1
9  Argentina 2 9 13 10 5 8 1B 11 1B 2 10 6 18S 6 5 2 16
44  Australien 14B 16 21 30S 4
1  Belgien 11 15 13 12 10 10 4B 11 11 19S 14 6 12
11  Bolivia 12B 13 21S 3
82  Bosnien och Hercegovina - - - - - - - - - - - - - - - 20 1
5  Brasilien 6 14S 3 2 5 1B 1B 11 1B 4 3 5 5 9 1B 2 1B 5 6 4 20
36  Bulgarien 15 15 13 12 15 4B 29S 7
10  Chile 5 9 3B 13 11 22S 16 10 9 9
36  Colombia 14 14 19S 21 5B 5
57  Costa Rica 13 19 31S 8B 4
56  Danmark 9 8B 10 24S 4
70  Ecuador 24S 12B 17 3
14  Egypten 13B 20S 2
41  El Salvador 16B 24S 2
73  Elfenbenskusten - - - - - - 19 17B 21S 3
28  England 8 6 11 8 1B 8 6 8 4 9 6 7 13 26S 14
1  Frankrike 7 10 6 11 3 14 12 4 3 1B 28 2 29S 7 14
59  Förenade Arabemiraten - - - - - - - - - 24 1
77  Ghana - - - - - 13 7B 25S 3
62  Grekland 24 25S 13B 3
46  Haiti 15 1
52  Honduras 18B 30 31S 3
55  Irak 23 1
48  Iran 14B 20 25 28S 4
58  Irland 8B 16S 12 3
40  Israel - - - 12 1
14  Italien 1B 1B 7 10 9 9 2 10 4 1B 12 3 2 5 15 1B 26S 22 18
66  Jamaica - - - - - - - 22 1
65  Japan 31S 9B 28 9B 29 5
5  Jugoslavien 4B 5 7 5 4B 7 16S 5 10 - - - 9
49  Kamerun - - - - - - 17 7B 22 25 20 31 32S 7
54  Kanada 24 1
71  Kina 31 1
66  Kroatien - - - - - - - - - - - - - - 3B 23S 22 19 4
24  Kuba 8 1
53  Kuwait - - - - - - 21 1
41  Marocko - - - - - 14 11B 23S 18 4
1  Mexiko 13 12 13 16S 11 12 6B 16S 6B 13 13 11 15 14 10 15
14  Nederländerna 11 14 2B 2B 15S 7 4 11 2B 3 10
24  Nederländska Ostindien 15 - - - - - - - - - - - - - - - - - 1
63  Nigeria - - - - - - 9B 12 27S 27S 16 5
33  Nordirland 8B 9 21S 3
38  Nordkorea - - - 8B 32S 2
24  Norge 12B 17S 15 3
50  Nya Zeeland 23S 22B 2
12  Paraguay 9 11 12 13 14 16 18S 8B 8
7  Peru 10 7B 8 20S 4
27  Polen 11 3B 5 3B 14 25S 21 7
38  Portugal 3B 17 21S 4 11 18 6
7  Rumänien 8 12S 9 11 12S 6B 11 7
60  Ryssland - - - - - - - - - - - - - - 18B 22 24S 3
61  Saudiarabien - 12B 28 32S 28 4
14  Schweiz 7 7 6B 8 16 16 15 10 19S 11 10
68  Senegal - - - - - - 7 1
80  Serbien - - - - - - - - - - - - - - - - - - 23 1
74  Serbien och Montenegro - - - - - - - - - - - - - - - - - 32 - - 1
29  Skottland 15 14 9B 11 15 19 19 27S 8
81  Slovakien - - - - - - - - - - - - - - 16 1
69  Slovenien - - - - - - - - - - - - - - 30S 18B 2
33  Sovjetunionen 7 6 4B 5 7 10 17S - - - - - - 7
14  Spanien 5 4 13 10 10 12 7 10 8 17 5 9 1B 23S 14
14  Sverige 8 4 3 2B 9 5 13 21S 3 13 14 11
64  Sydafrika 24S 17B 20 3
30  Sydkorea - - - 16 20 22 20 30S 4B 17 15 27 9
76  Tjeckien - - - - - - - - - - - - - - 20 1
14  Tjeckoslovakien 2B 5 14 9 2B 15 19S 6 - - - - - - 8
78  Togo - - - - - - 30 1
72  Trinidad och Tobago - - - - - - - 27 1
47  Tunisien - - - - - 9B 26 29S 24 4
30  Turkiet 9S 3B 2
14  Tyskland 3 10S - - - - - - - - - - - 5 7 2 3 3 1B 8
79  Ukraina - - - - - - - - - - - - - - 8 1
14  Ungern 6 2B 2B 10 5 6 15 14 18S 9
13  Uruguay 1B 1B 4 12 7 4 13 16 16 26S 4 12 12
1  USA 3B 16 10 23 14 32S 8 25 12 15 10
33  Wales 6 1
30  Västtyskland - - - 1B 4 7S 2 3 1B 6 2 2 1B - - - - - - 10
44  Zaire - - - - - - - 16 - - - - - 1
14  Österrike 4 3B 15 7 8 18 23S 7
43  Östtyskland - - - 6 - - - - - - 1
Antal deltagande lag 13 16 15 13 16 16 16 16 16 16 16 24 24 24 24 32 32 32 32 32
År 30 34 38 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 14
B = Bästa VM.
S = Sämsta VM.


1 Visar i vilken ordning respektive lag gjort sitt inträde i VM-slutspelet baserat på datum och klockslag för första matchen.


Medaljörer[redigera | redigera wikitext]

År Värdnation Final Match om tredjepris
Vinnare Resultat Tvåa Trea Resultat Fyra
1930 Uruguay Uruguay  4–2  Argentina USA   [Not. 1]  Jugoslavien
1934 Italien Italien  2–1 (e.f.)  Tjeckoslovakien Tyskland  3–2  Österrike
1938 Frankrike Italien  4–2  Ungern Brasilien  4–2  Sverige
1950 Brasilien Uruguay   [Not. 2]  Brasilien Sverige   [Not. 2]  Spanien
1954 Schweiz Västtyskland  3–2  Ungern Österrike  3–1  Uruguay
1958 Sverige Brasilien  5–2  Sverige Frankrike  6–3  Västtyskland
1962 Chile Brasilien  3–1  Tjeckoslovakien Chile  1–0  Jugoslavien
1966 England England  4–2 (e.f.)  Västtyskland Portugal  2–1  Sovjetunionen
1970 Mexiko Brasilien  4–1  Italien Västtyskland  1–0  Uruguay
1974 Västtyskland Västtyskland  2–1  Nederländerna Polen  1–0  Brasilien
1978 Argentina Argentina  3–1 (e.f.)  Nederländerna Brasilien  2–1  Italien
1982 Spanien Italien  3–1  Västtyskland Polen  3–2  Frankrike
1986 Mexiko Argentina  3–2  Västtyskland Frankrike  4–2 (e.f.)  Belgien
1990 Italien Västtyskland  1–0  Argentina Italien  2–1  England
1994 USA Brasilien  0–0 (3–2 str.)  Italien Sverige  4–0  Bulgarien
1998 Frankrike Frankrike  3–0  Brasilien Kroatien  2–1  Nederländerna
2002 Sydkorea och Japan Brasilien  2–0  Tyskland Turkiet  3–2  Sydkorea
2006 Tyskland Italien  1–1 (5–3 str.)  Frankrike Tyskland  3–1  Portugal
2010 Sydafrika Spanien  1–0 (e.f.)  Nederländerna Tyskland  3–2  Uruguay
2014 Brasilien Tyskland  1–0 (e.f.)  Argentina Nederländerna  3–0  Brasilien
Noteringar
  1. ^ I det första världsmästerskapet spelades ingen bronsmatch. FIFA tilldömer numera USA bronset och Jugoslavien fjärdeplatsen baserat på deras totala resultat i turneringen.[16]
  2. ^ [a b] Medaljörerna utsågs efter ett gruppspel där alla fyra lagen möttes.[17]

Medaljligan[redigera | redigera wikitext]

World cup countries best results and hosts blank.PNG
Nr Land Guld Silver Brons Antal medaljer
1  Brasilien 5 (1958, 1962, 1970, 1994 2002) 2 (1950, 1998) 2 (1938, 1978) 9
2  Tyskland (Västtyskland) 4 (1954, 1974, 1990, 2014) 4 (1966, 1982, 1986, 2002) 4 (1934, 1970, 2006, 2010) 12
3  Italien 4 (1934, 1938, 1982, 2006) 2 (1970, 1994) 1 (1990) 7
4  Argentina 2 (1978, 1986) 3 (1930, 1990, 2014) 0 5
5  Uruguay 2 (1930, 1950) 0 0 2
6  Frankrike 1 (1998) 1 (2006) 2 (1958, 1986) 4
7  England 1 (1966) 0 0 1
7  Spanien 1 (2010) 0 0 1
9  Nederländerna 0 3 (1974, 1978, 2010) 1 (2014) 4
10  Tjeckoslovakien 0 2 (1934, 1962) 0 2
10  Ungern 0 2 (1938, 1954) 0 2
12  Sverige 0 1 (1958) 2 (1950, 1994) 3
13  Polen 0 0 2 (1974, 1982) 2
14  Chile 0 0 1 (1962) 1
14  Kroatien 0 0 1 (1998) 1
14  Portugal 0 0 1 (1966) 1
14  Turkiet 0 0 1 (2002) 1
14  USA 0 0 1 (1930) 1
14  Österrike 0 0 1 (1954) 1

Skyttekungar i respektive VM-turnering[redigera | redigera wikitext]

Följande spelare har gjort flest mål och blivit "skyttekungar" i de VM-slutspel som hittills arrangerats. Siffrorna anger antalet mål. Se mer under Statistik över världsmästerskapet i fotboll.

Tävlingen hette "Golden Shoe" 1930–2006, "Golden Boot" från 2010.[18] Sedan 1982 har det officiella namnet innehållit en skosponsor.

Noter: 2010 fanns det fyra spelare som gjorde fem mål men Thomas Müller fick priset som skyttekung ("Adidas Golden Boot") tack vare flest gjorda assist, 3 st. Som en liten tröst fick övriga tre i skyttetoppen andra utmärkelser: Diego Forlán, (0 assist) "Adidas Golden Ball", Wesley Sneijder (1 assist) "Adidas Silver Ball" och David Villa (1 assist) "Adidas Bronze Ball".[19] Endast 10 assists har gjorts genom alla tider av de tre-fyra bästa målskyttarna genom varje turnering, enligt FIFA:s statistik för "Golden Boot".[källa behövs] Åren 1930–2006 delades "Golden Shoe" ut till skyttekungen i VM; endast gjorda mål räknades.

Flest VM-mål genom tiderna[redigera | redigera wikitext]

Flest mål totalt (16 mål) har Miroslav Klose (fördelade över fyra VM-turneringar) gjort. Följande spelare har gjort minst 10 mål, se mer under Statistik över världsmästerskapet i fotboll.

16 mål

15 mål

14 mål

13 mål

12 mål

  • Pelé - Brasilien - 1958 (6 mål), 1962 (1 mål), 1966 (1 mål), 1970 (4 mål)

11 mål

10 mål

Maratontabell[redigera | redigera wikitext]

Notera att det är resultaten efter ordinarie speltid (90 minuter) som har räknats i tabellen. Seger efter förlängning eller efter straffsparkar räknas som oavgjord (resultatet efter ordinarie speltid). Seger ger 3 poäng, oavgjorda matcher ger 1 poäng och förluster ger 0 poäng. Värdet inom parentes visar antalet deltagna turneringar.Resultat mellan 1930 och 1990 omräknade till tre poängssystemet

# Lag ( visa ) S V O F GM IM MS P
1 19  Brasilien (19) 97 67 15 15 210 88 +122 216
2 17  Tyskland och Västtyskland (17) 99 60 19 20 206 117 +89 199
3 17  Italien (17) 80 44 21 15 126 74 +52 153
4 15  Argentina (15) 70 37 13 20 123 80 +43 124
5 13  England (13) 59 26 19 14 77 52 +25 97
6 13  Spanien (13) 56 28 12 16 88 59 +29 96
7 13  Frankrike (13) 54 25 11 18 96 68 +28 86
8 09  Nederländerna (9) 43 22 10 11 71 44 +27 76
9 11  Uruguay (11) 47 18 12 17 76 65 +11 66
10 11  Sverige (11) 46 16 13 17 74 69 +5 61
11 11  Serbien och Jugoslavien (11) 43 17 8 18 64 59 +5 59
12 09  Ryssland och Sovjetunionen (9) 37 17 6 14 64 44 +20 57
13 07  Polen (7) 31 15 5 11 44 40 +4 50
14 14  Mexiko (14) 49 12 13 24 52 89 −37 49
15 09  Ungern (9) 32 15 3 14 87 57 +30 48
16 09  Tjeckoslovakien och Tjeckien (9) 33 12 5 16 47 49 −2 41
17 07  Österrike (7) 29 12 4 13 43 47 −4 40
18 05  Portugal (5) 23 12 3 8 39 22 +17 39
19 11  Belgien (11) 36 10 9 17 46 63 −17 39
20 08  Chile (8) 29 9 6 14 34 45 −11 33
21 09  Schweiz (9) 29 9 6 14 38 52 −14 33
22 08  Paraguay (8) 27 7 10 10 30 38 −8 31
23 07  Rumänien (7) 21 8 5 8 30 32 −2 29
24 04  Danmark (4) 16 8 2 6 27 24 +3 26
25 09  USA (9) 29 7 5 17 32 56 −24 26
26 08  Sydkorea (8) 28 5 8 15 28 61 −33 23
27 03  Kroatien (3) 13 6 2 5 15 11 +4 20
28 08  Skottland (8) 23 4 7 12 25 41 −16 19
29 06  Kamerun (6) 20 4 7 9 17 34 −17 19
30 07  Bulgarien (7) 26 3 8 15 22 53 −31 17

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.fifa.com/classicfootball/history/fifa/historyfifa4.html
  2. ^ Anm: OS-turneringarna 1900 och 1904 har i efterhand fått officiell status av IOC men inte av Fifa, källa: en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_FIFA_World_Cup
  3. ^ About FIFA: TV Data
  4. ^ [a b] World Cup final will vie for record of second most watched event in human history, sportingintelligence.com
  5. ^ www.therepublic.com/view/story/58ef9e2e2f024bf78ce636265cea6d81/OLY--TV-Ratings
  6. ^ .http://www.washingtonpost.com/sports/dcunited/argentina-vs-germany-in-world-cup-final-pits-soccer-royalty-in-search-of-new-crowns/2014/07/12/9c3b8ba0-093f-11e4-8a6a-19355c7e870a_story.html
  7. ^ fifa.com – Russia and Qatar awarded 2018 and 2022 FIFA World Cups (engelska)
  8. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/2014_FIFA_World_Cup#FIFA_World_Cup_total_cost
  9. ^ http://en.rian.ru/sports/20130620/181771450.html
  10. ^ http://dohanews.co/post/9991438489/qatars-world-cup-will-cost-220bn-what-does-that
  11. ^ http://en.wikipedia.org/wiki/Cost_of_the_Oly
  12. ^ http://www.theguardian.com/football/2013/oct/28/michel-platini-40-team-world-cup-russia
  13. ^ http://www.theguardian.com/football/blog/2013/oct/30/michel-platini-40-team-world-cup-uefa
  14. ^ ”FIFA World Cup: Milestones, facts & figures. Statistical Kit 7”. FIFA. Arkiverad från originalet den 21 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130521092116/http://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/mencompwc/51/97/55/171012-statisticalkit-fifaworldcup-milestonesfactsfigures-statusafterfwc2010.pdf. Läst 26 mars 2013. 
  15. ^ ”2014 FIFA World Cup Brazil: Ranking”. FIFA. http://www.fifa.com/worldcup/awards/final-tournament-standings/index.html. Läst 14 juli 2014. 
  16. ^ 1930 FIFA World Cup
  17. ^ 1950 FIFA World Cup
  18. ^ http://www.fifa.com/worldcup/archive/southafrica2010/awards/goldenboot/winnergoldshoes.html
  19. ^ http://www.fifa.com/worldcup/archive/southafrica2010/awards/index.html

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]