Världsmästerskapet i fotboll

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om Världsmästerskapet i fotboll för herrar. För fler mästerskap, se Världsmästerskap i fotboll.
Världsmästerskapet i fotboll
Agencia-brasil-novas-jogo20140714 0005.jpg
Tyskland firar segern i Fotbolls-VM 2014.
Sport(er) Fotboll
Plats Hela världen
Tidpunkt Juni-juli
År 1930-
Geografisk omfattning Hela världen
Arrangör Fifa
Regerande mästare  Tyskland (2014)
Flest titlar  Brasilien (5)
Webbplats Officiell webbplats

Världsmästerskapet i fotboll, även kallat Fotbolls-VM (officiellt FIFA World Cup), är en mästerskapstävling i fotboll för landslag som har arrangerats av Fifa vart fjärde år sedan 1930, med undantag för 1942 och 1946, då andra världskriget och dess följder tillfälligt satte stopp för arrangemanget.

I huvudturneringen (kallad VM-slutspelet) deltar sedan 1998 32 landslag.[1] VM-slutspelet är slutfasen i en mer omfattande turnering som varar i upp till tre år och där cirka 200 landslag deltar. Lagen kvalificerar sig för VM-slutspelet genom spel i olika geografiskt bestämda kvalgrupper, med undantag för värdländer som är direktkvalificerade. Tidigare var även det regerande världsmästarlandet direktkvalificerat till nästa turnering, men den regeln togs bort efter 2002. Orsaken var att Fifa ansåg att de regerande världsmästarna fick för få tävlingsmatcher inför VM-slutspelet.

Fotbolls-VM har till och med 2014 spelats 20 gånger och har vunnits flest gånger av Brasilien, som har fem titlar. Brasilien är också det enda land som deltagit i samtliga VM. Italien och Tyskland (Västtyskland) har vunnit fyra gånger, Argentina och Uruguay två gånger och England, Frankrike och Spanien har vunnit varsin gång. De regerande mästarna är Tyskland som den 13 juli 2014 i VM-finalen besegrade Argentina och därmed vann VM för fjärde gången.

2002 arrangerades för första gången VM-slutspelet av två länder, Sydkorea och Japan, och 2010 arrangerades det för första gången av ett afrikanskt land, Sydafrika.

Historia[redigera | redigera wikitext]

1904 bildades världsfotbollsförbundet Fifa. Fotboll var med på OS-programmet redan 1900, men fick officiell status av Fifa först 1908 när FA (engelska fotbollsförbundet) åtog sig att arrangera turneringen. OS-turneringarna 1900 och 1904 har i efterhand fått officiell status av Internationella olympiska kommittén (IOK) men inte av Fifa.

Fifa hade tidigt planer på att arrangera ett eget världsmästerskap, men planerna rann ut i sanden. I stället åtog sig Fifa 1914 att arrangera kommande OS-turneringar som nu fick status som "världsmästerskap för amatörer". På grund av första världskriget dröjde det till 1920 innan nästa OS hölls, men OS-turneringarna 1920, 1924 och 1928 blev stora publiksucceér.

Beslut om VM[redigera | redigera wikitext]

Den officiella affischen för Fotbolls-VM 1930.

Fotbollsturneringen vid OS var som sagt bara öppen för amatörer. Professionell fotboll hade på 1920-talet införts i en rad länder även utanför Storbritannien, vilket utestängde många av de bästa spelarna. Fifa, med presidenten Jules Rimet som drivande kraft, bestämde sig nu slutligen för att arrangera en egen världsturnering i fotboll öppen för både amatörer och proffs. I maj 1929 beslöt Fifa att man skulle arrangera turneringen det kommande året. Uruguay tilldelades arrangörskapet av turneringen. Valet av värdland hade två huvudorsaker: dels att Uruguay hade dominerat världsfotbollen på 1920-talet och vunnit två raka OS-guld 1924 och 1928, och dels att Uruguay 1930 firade 100 år som suverän stat.

VM-premiär i Uruguay[redigera | redigera wikitext]

Fifa bestämde att 16 lag skulle delta, men i den första turneringen i Uruguay deltog bara 13 lag. Den långa och dyra resan lockade bara fyra lag från Europa. Uruguay vann denna den första VM-turneringen.

Bojkotter[redigera | redigera wikitext]

Uruguay är det enda land som bojkottat slutspelet som regerande mästare, vilket skedde 1934. 1938 drog sig Österrike ur på grund av anslutningen till Tyskland, varför enbart 15 länder deltog. I 1950 års mästerskap drog sig tre lag ur av olika skäl, varför endast 13 lag gjorde upp om titeln. Det var också sista mästerskapet där ett kvalificerat lag inte deltog i slutspelet.

VM-pokalen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Coupe Jules Rimet

Den pokal som länderna skulle kämpa om fick från början namnet Coupe Jules Rimet efter Fifa-presidenten Jules Rimet. Det bestämdes att det första landet som vann VM tre gånger skulle få behålla pokalen för gott. 1970 blev Brasilien mästare för tredje gången, men pokalen blev stulen några år senare och har aldrig återfunnits. Den nuvarande pokalen, som introducerades 1974, är en vandringspokal som inget land får behålla permanent, oavsett antalet segrar.

VM-kval[redigera | redigera wikitext]

Inför Fotbolls-VM genomförs sedan VM 1934 kvalspel, där varje kontinent delas in i kvalgrupper. Genom kvalet kvalificerar sig länderna för huvudturneringen, VM-slutspelet. Hur många platser varje världsdel tilldelas har varierat genom åren. Från och med 1938 års turnering är värdlandet garanterat en plats utan kvalspel. 1938-2002 var även det regerande mästarlaget direktkvalificerat. Denna regel togs bort efter 2002.

Inför den första turneringen 1930 fanns inget kvalspel. De lag som anmälde sig fick delta.

VM-slutspelet[redigera | redigera wikitext]

VM-slutspelet spelas vart fjärde år, vanligtvis under en månad med start i början av juni. Formerna har varierat över åren, men för närvarande genomförs slutspelet med 32 inkvalade lag uppdelade på åtta grupper i ett gruppspel. De två bästa lagen i varje grupp går vidare till åttondelsfinal. Efter åttondelsfinaler följer kvartsfinaler, semifinaler, match om tredje pris och därefter final.

VM:s storlek och popularitet[redigera | redigera wikitext]

Fotbolls-VM har genom åren utvecklats till ett allt större evenemang. När fler och fler länder blev självständiga i framför allt Afrika och Asien höjdes allt fler röster för att antalet platser i slutspelet skulle öka, och inför VM 1982 utökades antalet till 24. Intresset för VM fortsatte att växa och i samband med att kalla kriget upphörde och en lång rad nya nationer blev självständiga bestämdes att antalet slutspelsplatser från och med VM 1998 skulle ökas till 32.[1]

Fotbolls-VM har efter hand växt till ett gigantiskt evenemang. 204 landslag deltog i kvalturneringen till VM 2010, vilket var rekord. Fotbolls-VM kallas numera ibland världens största sportevenemang, större än till och med sommar-OS, beroende på vilka kriterier som används. Ackumulerat beräknas drygt 26 miljarder människor ha följt VM-slutspelet 2006[2] och inför VM-slutspelet 2010 väntades det rekordet slås och finalen bli det näst mest sedda sportevenemanget på TV någonsin efter OS-invigningen 2008.[3] Enligt Fifas beräkningar såg närmare 910 miljoner människor åtminstone delar av VM-finalen 2010 och IOK beräknar att knappt 900 miljoner såg åtminstone delar av OS-invigningen 2012. OS-invigningen 2008 sågs emellertid av över en miljard människor. Inför VM-finalen 2014 beräknades drygt en miljard människor att helt eller delvis följa matchen - ungefär 1/7 av världens befolkning[4]

I takt med att VM växt har kostnaden för att arrangera turneringen växt mycket snabbt sedan 1990-talet. VM-slutspelet 1994 kostade 30 miljoner dollar att arrangera. Till VM-slutspelet 2006 hade summan växt till sex miljarder dollar och 2014 års turnering beräknades i juli 2013 att kosta hela 14 miljarder dollar.

Kommande VM-turneringar[redigera | redigera wikitext]

VM 2018 och 2022[redigera | redigera wikitext]

Den 2 december 2010 beslutade Fifa vilka länder som blir värd för 2018 och 2022 års VM. 2018 utsågs Ryssland till arrangör och 2022 Qatar. Ryssland blir det första östeuropeiska landet som arrangerar VM medan Qatar blir det första värdlandet från Mellanöstern.[5] På senare tid har utnämningen av Qatar som arrangörsland kritiserats, mycket på grund av den höga temperaturen som kommer att råda under VM-slutspelet, men också när det gäller omröstningen och hur landet fick bli arrangör.

Kommande VM-turneringar väntas bli ännu dyrare än de senaste. Ryssland räknar med att lägga ned åtminstone 20 miljarder dollar, dubbelt så mycket som man ursprungligen räknade med.[6] Inför VM-slutspelet 2022 beräknas Qatar spendera upp till 220 miljarder dollar; det blir i så fall det i särklass dyraste sportevenemanget i historien.[7] Som jämförelse kostade det hittills dyraste sportevenemanget, sommar-OS i Peking 2008, 43 miljarder dollar, även om kostnaden för vinter-OS 2014 i Sotji tros bli ännu högre, cirka 50 miljarder dollar.

Förslag finns också på att utöka antalet platser i VM-slutspelet från dagens 32 till 40, kanske redan till VM 2018. En av förespråkarna för en utökning är Michel Platini, ordförande i det Europeiska Fotbollsförbundet Uefa. Platini anser att en utökning är befogad då Fifa har 209 medlemsförbund. Fotboll är världens populäraste sport och en utökning "skulle göra alla glada", menar Platini. Vid en eventuell ökning av antalet lag kommer spelformatet troligen att ändras till att gruppspelet består av åtta femlagsgrupper i stället för dagens åtta fyralagsgrupper.[8]

Det finns emellertid även en hel del kritiska röster till en utvidgning till 40 lag. Med ett spelformat med åtta femlagsgrupper skulle antalet gruppspelsmatcher öka från 48 till 80 och antalet matcher totalt till 96 från dagens 64. Kritikerna menar att ett antal lag kommer att delta "som inte håller måttet". Man anser också att VM-slutspelet skulle svälla så mycket att bara ett mycket litet antal länder skulle klara av att arrangera turneringen och att kostnaden riskerar att skena i väg till helt orimliga nivåer.[9]

Deltagare[redigera | redigera wikitext]

Hittills genom åren har totalt 82 olika landslag spelat med i VM-slutspelet. Belgien, Frankrike, Mexiko och USA blev den 13 juli 1930 kl. 15:00 (lokal tid) de allra första lagen att spela i ett VM-slutspel. Bosnien och Hercegovina blev den 15 juni 2014 kl. 19:00 (lokal tid) det 82:a och hittills senaste laget att träda in i VM-slutspelet.

Fotbollslandslag är ibland inte riktigt detsamma som nationalstater. Exempelvis har Färöarna ett landslag trots att området tillhör Danmark och Storbritannien är av historiska skäl uppdelat i fyra fotbollslandslag: England, Wales, Skottland och Nordirland.

Siffrorna i kolumnerna för de olika turneringarna anger landslagens slutliga placeringar i respektive slutspel enligt Fifa.[10] Ett streck, "-", markerar att landslaget inte existerade och därmed inte kunde kvala in till turneringen.

Nr1 Land 30 34 38 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 14 Antal VM-slutspel
51  Algeriet - - - - - - - 13B 22 28S 14 4
75  Angola - - - - - - - - - - 23 1
9  Argentina 2 9 13 10 5 8 1B 11 1B 2 10 6 18S 6 5 2 16
44  Australien 14B 16 21 30S 4
1  Belgien 11 15 13 12 10 10 4B 11 11 19S 14 6 12
11  Bolivia 12B 13 21S 3
82  Bosnien och Hercegovina - - - - - - - - - - - - - - - 20 1
5  Brasilien 6 14S 3 2 5 1B 1B 11 1B 4 3 5 5 9 1B 2 1B 5 6 4 20
36  Bulgarien 15 15 13 12 15 4B 29S 7
10  Chile 5 9 3B 13 11 22S 16 10 9 9
36  Colombia 14 14 19 21S 5B 5
57  Costa Rica 13 19 31S 8B 4
56  Danmark 9 8B 10 24S 4
70  Ecuador 24S 12B 17 3
14  Egypten 13B 20S 2
41  El Salvador 16B 24S 2
73  Elfenbenskusten - - - - - - 19 17B 21S 3
28  England 8 6 11 8 1B 8 6 8 4 9 6 7 13 26S 14
1  Frankrike 7 9 6 11 3 13 12 4 3 1B 28 2 29S 7 14
59  Förenade Arabemiraten - - - - - - - - - 24 1
77  Ghana - - - - - 13 7B 25S 3
62  Grekland 24 25S 13B 3
46  Haiti 15 1
52  Honduras 18B 30 31S 3
55  Irak 23 1
48  Iran 14B 20 25 28S 4
58  Irland 8B 16S 12 3
40  Israel - - - 12 1
14  Italien 1B 1B 7 10 9 9 2 10 4 1B 12 3 2 5 15 1B 26S 22 18
66  Jamaica - - - - - - - 22 1
65  Japan 31S 9B 28 9B 29 5
5  Jugoslavien 4B 5 7 5 4B 7 16S 5 10 - - - 9
49  Kamerun - - - - - - 17 7B 22 25 20 31 32S 7
54  Kanada 24 1
71  Kina 31 1
66  Kroatien - - - - - - - - - - - - - - 3B 23S 22 19 4
24  Kuba 8 1
53  Kuwait - - - - - - 21 1
41  Marocko - - - - - 14 11B 23S 18 4
1  Mexiko 13 12 13 16S 11 12 6B 16S 6B 13 13 11 15 14 10 15
14  Nederländerna 9 14 2B 2B 15S 7 4 11 2B 3 10
24  Nederländska Ostindien 15 - - - - - - - - - - - - - - - - - 1
63  Nigeria - - - - - - 9B 12 27S 27S 16 5
33  Nordirland 8B 9 21S 3
38  Nordkorea - - - 8B 32S 2
24  Norge 12B 17S 15 3
50  Nya Zeeland 23S 22B 2
12  Paraguay 9 11 12 13 14 16 18S 8B 8
7  Peru 10 7B 8 20S 4
27  Polen 11 3B 5 3B 14 25S 21 7
38  Portugal 3B 17 21S 4 11 18 6
7  Rumänien 8 12S 9 10 12S 6B 11 7
60  Ryssland - - - - - - - - - - - - - - 18B 22 24S 3
61  Saudiarabien - 12B 28 32S 28 4
14  Schweiz 7 7 6B 8 16 16 15 10 19S 11 10
68  Senegal - - - - - - 7 1
80  Serbien - - - - - - - - - - - - - - - - - - 23 1
74  Serbien och Montenegro - - - - - - - - - - - - - - - - - 32 - - 1
29  Skottland 15 14 9B 11 15 19 18 27S 8
81  Slovakien - - - - - - - - - - - - - - 16 1
69  Slovenien - - - - - - - - - - - - - - 30S 18B 2
33  Sovjetunionen 7 6 4B 5 7 10 17S - - - - - - 7
14  Spanien 5 4 13 10 10 12 7 10 8 17 5 9 1B 23S 14
14  Sverige 8 4 3 2B 9 5 13 21S 3 13 14 11
64  Sydafrika 24S 17B 20 3
30  Sydkorea - - - 16 20 22 20 30S 4B 17 15 27 9
76  Tjeckien - - - - - - - - - - - - - - 20 1
14  Tjeckoslovakien 2B 5 14 9 2B 15 19S 6 - - - - - - 8
78  Togo - - - - - - 30 1
72  Trinidad och Tobago - - - - - - - 27 1
47  Tunisien - - - - - 13B 26 29S 24 4
30  Turkiet 9S 3B 2
14  Tyskland 3 10S - - - - - - - - - - - 5 7 2 3 3 1B 8
79  Ukraina - - - - - - - - - - - - - - 8 1
14  Ungern 6 2B 2B 10 5 6 15 14 18S 9
13  Uruguay 1B 1B 4 12 7 4 13 16 16 26S 4 12 12
1  USA 3B 16 10 23 14 32S 8 25 12 15 10
33  Wales 6 1
30  Västtyskland - - - 1B 4 7S 2 3 1B 6 2 2 1B - - - - - - 10
44  Zaire - - - - - - - 16 - - - - - 1
14  Österrike 4 3B 15 7 8 18 23S 7
43  Östtyskland - - - 6 - - - - - - 1
Antal länder 13 16 15 13 16 16 16 16 16 16 16 24 24 24 24 32 32 32 32 32
30 34 38 50 54 58 62 66 70 74 78 82 86 90 94 98 02 06 10 14
Anmärkningar

1 = Visar i vilken ordning respektive lag gjort sitt inträde i VM-slutspelet baserat på datum och klockslag för första matchen

B = Bästa VM  S = Sämsta VM

Maratontabell[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 20 september 2014[11]

Tabellen omfattar bara de 34 främsta länderna.

# Land ( visa ) S V O F GM IM MS P
1 20  Brasilien (20) 104 70 17 17 221 102 +119 227
2 18  Tyskland och Västtyskland (18) 106 66 20 20 224 121 +103 218
3 18  Italien (18) 83 45 21 17 128 77 +51 156
4 16  Argentina (16) 77 42 14 21 131 84 +47 140
5 14  Spanien (14) 59 29 12 18 92 66 +26 99
6 14  England (14) 62 26 20 16 79 56 +23 98
7 14  Frankrike (14) 59 28 12 19 106 71 +35 96
8 10  Nederländerna (10) 50 27 12 11 86 48 +38 93
9 12  Uruguay (12) 51 20 12 19 80 71 +9 72
10 11  Sverige (11) 46 16 13 17 74 69 +5 61
11 10  Ryssland och Sovjetunionen (10) 40 17 8 15 66 47 +19 59
12 11  Serbien och Jugoslavien (11) 43 17 8 18 64 59 +5 59
13 15  Mexiko (15) 53 14 14 25 57 92 −35 56
14 12  Belgien (12) 41 14 9 18 52 66 −14 51
15 07  Polen (7) 31 15 5 11 44 40 +4 50
16 09  Ungern (9) 32 15 3 14 87 57 +30 48
17 06  Portugal (6) 26 13 4 9 43 29 +14 43
18 09  Tjeckien och Tjeckoslovakien (9) 33 12 5 16 47 49 −2 41
19 07  Österrike (7) 29 12 4 13 43 47 −4 40
20 09  Chile (9) 33 11 7 15 40 49 −9 40
21 10  Schweiz (10) 33 11 6 16 45 59 −14 39
22 08  Paraguay (8) 27 7 10 10 30 38 −8 31
23 10  USA (10) 33 8 6 19 37 62 −25 30
24 07  Rumänien (7) 21 8 5 8 30 32 −2 29
25 04  Danmark (4) 16 8 2 6 27 24 +3 26
26 09  Sydkorea (9) 31 5 9 17 31 67 −36 24
27 04  Kroatien (4) 16 7 2 7 21 17 +4 23
28 05  Colombia (5) 18 7 2 9 26 27 −1 23
29 04  Costa Rica (4) 15 5 4 6 17 23 −6 19
30 08  Skottland (8) 23 4 7 12 25 41 −16 19
31 07  Kamerun (7) 23 4 7 12 18 43 −25 19
32 05  Nigeria (5) 18 5 3 10 20 26 −6 18
33 07  Bulgarien (7) 26 3 8 15 22 53 −31 17
34 02  Turkiet (2) 10 5 1 4 20 17 +3 16
Anmärkningar

Det är resultaten efter ordinarie speltid (90 minuter) som har räknats i tabellen. Seger efter förlängning eller efter straffsparkar räknas som oavgjord. Seger ger tre poäng, oavgjorda matcher ger en poäng och förluster ger inga poäng. Värdet inom parentes visar antalet deltagna turneringar. Resultat mellan 1930 och 1990 är omräknade till trepoängssystemet.

Medaljörer[redigera | redigera wikitext]

År Värdnation Final Match om tredjepris
Gold medal world centered-2.svg Guld Resultat Silver medal world centered-2.svg Silver Bronze medal world centered-2.svg Brons Resultat Fyra
1930  Uruguay Uruguay  4 – 2  Argentina USA   [Not. 1]  Jugoslavien
1934  Italien Italien  2 – 1 (e.fl.)  Tjeckoslovakien Tyskland  3 – 2  Österrike
1938  Frankrike Italien  4 – 2  Ungern Brasilien  4 – 2  Sverige
1950  Brasilien Uruguay   [Not. 2]  Brasilien Sverige   [Not. 2]  Spanien
1954  Schweiz Västtyskland  3 – 2  Ungern Österrike  3 – 1  Uruguay
1958  Sverige Brasilien  5 – 2  Sverige Frankrike  6 – 3  Västtyskland
1962  Chile Brasilien  3 – 1  Tjeckoslovakien Chile  1 – 0  Jugoslavien
1966  England England  4 – 2 (e.fl.)  Västtyskland Portugal  2 – 1  Sovjetunionen
1970  Mexiko Brasilien  4 – 1  Italien Västtyskland  1 – 0  Uruguay
1974  Västtyskland Västtyskland  2 – 1  Nederländerna Polen  1 – 0  Brasilien
1978  Argentina Argentina  3 – 1 (e.fl.)  Nederländerna Brasilien  2 – 1  Italien
1982  Spanien Italien  3 – 1  Västtyskland Polen  3 – 2  Frankrike
1986  Mexiko Argentina  3 – 2  Västtyskland Frankrike  4 – 2 (e.fl.)  Belgien
1990  Italien Västtyskland  1 – 0  Argentina Italien  2 – 1  England
1994  USA Brasilien  0 – 0 (3 – 2 str.)  Italien Sverige  4 – 0  Bulgarien
1998  Frankrike Frankrike  3 – 0  Brasilien Kroatien  2 – 1  Nederländerna
2002  Sydkorea
 Japan
Brasilien  2 – 0  Tyskland Turkiet  3 – 2  Sydkorea
2006  Tyskland Italien  1 – 1 (5 – 3 str.)  Frankrike Tyskland  3 – 1  Portugal
2010  Sydafrika Spanien  1 – 0 (e.fl.)  Nederländerna Tyskland  3 – 2  Uruguay
2014  Brasilien Tyskland  1 – 0 (e.fl.)  Argentina Nederländerna  3 – 0  Brasilien
Anmärkningar
  1. ^ I det första världsmästerskapet spelades ingen bronsmatch. Fifa tilldömer numera USA bronset och Jugoslavien fjärdeplatsen baserat på deras totala resultat i turneringen.[12]
  2. ^ [a b] Medaljörerna utsågs efter ett gruppspel där alla fyra lagen möttes.[13]

Medaljtabell[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Gold medal world centered-2.svg Guld Silver medal world centered-2.svg Silver Bronze medal world centered-2.svg Brons Medals world.svg Totalt
1  Brasilien 5 (1958, 1962, 1970, 1994, 2002) 2 (1950, 1998) 2 (1938, 1978) 9
2  Tyskland (Västtyskland) 4 (1954, 1974, 1990, 2014) 4 (1966, 1982, 1986, 2002) 4 (1934, 1970, 2006, 2010) 12
3  Italien 4 (1934, 1938, 1982, 2006) 2 (1970, 1994) 1 (1990) 7
4  Argentina 2 (1978, 1986) 3 (1930, 1990, 2014) 0 5
5  Uruguay 2 (1930, 1950) 0 0 2
6  Frankrike 1 (1998) 1 (2006) 2 (1958, 1986) 4
7  England 1 (1966) 0 0 1
7  Spanien 1 (2010) 0 0 1
9  Nederländerna 0 3 (1974, 1978, 2010) 1 (2014) 4
10  Tjeckoslovakien 0 2 (1934, 1962) 0 2
10  Ungern 0 2 (1938, 1954) 0 2
12  Sverige 0 1 (1958) 2 (1950, 1994) 3
13  Polen 0 0 2 (1974, 1982) 2
14  Chile 0 0 1 (1962) 1
14  Kroatien 0 0 1 (1998) 1
14  Portugal 0 0 1 (1966) 1
14  Turkiet 0 0 1 (2002) 1
14  USA 0 0 1 (1930) 1
14  Österrike 0 0 1 (1954) 1

Skyttekungar[redigera | redigera wikitext]

Just Fontaine gjorde hela 13 mål under Fotbolls-VM 1958.

Följande spelare har gjort flest mål och blivit "skyttekungar" i de VM-slutspel som hittills arrangerats. Siffrorna anger antalet mål. Se även Statistik över världsmästerskapet i fotboll.

Tävlingen hette "Golden Shoe" 19302006, men "Golden Boot" från och med 2010.[14] Sedan 1982 har det officiella namnet innehållit en skosponsor.

Anmärkningar

2010 fanns det fyra spelare som gjorde fem mål, men Thomas Müller fick priset som skyttekung tack vare flest gjorda assists, tre stycken. Som en liten tröst fick övriga tre i skyttetoppen andra utmärkelser: Diego Forlán (ingen assist): "Adidas Golden Ball", Wesley Sneijder (en assist): "Adidas Silver Ball" och David Villa (en assist): "Adidas Bronze Ball".[15] Endast tio assists har gjorts genom alla tider av de tre-fyra bästa målskyttarna genom varje turnering, enligt Fifas statistik för "Golden Boot".[källa behövs]

Främsta målskyttar[redigera | redigera wikitext]

Miroslav Klose har gjort flest mål i VM-slutspelets historia.

Flest mål totalt i VM-slutspelets historia (16) har Miroslav Klose (fördelade över fyra VM-slutspel) gjort. Följande spelare har gjort minst tio mål, se även Statistik över världsmästerskapet i fotboll.

16 mål

  • Tyskland Miroslav Klose - 2002 (5 mål), 2006 (5 mål), 2010 (4 mål), 2014 (2 mål)

15 mål

  • Brasilien Ronaldo - 1998 (4 mål), 2002 (8 mål), 2006 (3 mål)

14 mål

13 mål

12 mål

  • Brasilien Pelé - 1958 (6 mål), 1962 (1 mål), 1966 (1 mål), 1970 (4 mål)

11 mål

10 mål

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”1998 FIFA World Cup France” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/tournaments/archive/worldcup/france1998/index.html. Läst 16 september 2014. 
  2. ^ About FIFA: TV Data
  3. ^ Harris, Nick (10 juni 2010). ”World Cup final ‘will vie for record of second most-watched event in human history’” (på engelska). Sporting Intelligence. http://www.sportingintelligence.com/2010/06/10/world-cup-final-will-vie-for-record-of-second-most-watched-event-in-human-history-100605. Läst 16 september 2014. 
  4. ^ Goff, Steven (12 juli 2014). ”Argentina vs. Germany in World Cup final pits soccer royalty in search of new crowns” (på engelska). The Washington Post. http://www.washingtonpost.com/sports/dcunited/argentina-vs-germany-in-world-cup-final-pits-soccer-royalty-in-search-of-new-crowns/2014/07/12/9c3b8ba0-093f-11e4-8a6a-19355c7e870a_story.html. Läst 16 september 2014. 
  5. ^ ”Russia and Qatar awarded 2018 and 2022 FIFA World Cups” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/worldcup/russia2018/news/newsid=1344698/index.html. Läst 16 september 2014. 
  6. ^ Sitdikov, Ramil (20 juni 2013). ”Russia Vows to Fight World Cup 2018 Corruption” (på engelska). RIA Novosti. http://en.ria.ru/sports/20130620/181771450/Russia-Vows-to-Fight-World-Cup-2018-Corruption.html. Läst 16 september 2014. 
  7. ^ ”Qatar’s World Cup will cost $220bn – What does that mean?” (på engelska). Doha News. 9 september 2011. http://dohanews.co/qatars-world-cup-will-cost-220bn-what-does-that. Läst 16 september 2014. 
  8. ^ Michel Platini calls for 40-team World Cup starting with Russia 2018” (på engelska). The Guardian. 28 oktober 2013. http://www.theguardian.com/football/2013/oct/28/michel-platini-40-team-world-cup-russia. Läst 16 september 2014. 
  9. ^ Wilson, Jonathan (30 oktober 2013). ”Non monsieur: why Michel Platini's 40-team World Cup idea is misguided” (på engelska). The Guardian. http://www.theguardian.com/football/blog/2013/oct/30/michel-platini-40-team-world-cup-uefa. Läst 16 september 2014. 
  10. ^ ”All-time FIFA World Cup Ranking 1930-2014” (på engelska) (PDF). Fifa. http://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/mencompwc/01/18/03/18/143975-factsheet-fifaworldcupall-timeranking_neutral.pdf. Läst 16 september 2014. 
  11. ^ ”All-time FIFA World Cup Ranking 1930-2014” (på engelska) (PDF). Fifa. http://www.fifa.com/mm/document/fifafacts/mencompwc/01/18/03/18/143975-factsheet-fifaworldcupall-timeranking%5fneutral.pdf. Läst 20 september 2014. 
  12. ^ ”1930 FIFA World Cup Uruguay” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/tournaments/archive/worldcup/uruguay1930/index.html. Läst 16 september 2014. 
  13. ^ ”1950 FIFA World Cup Brazil” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/tournaments/archive/worldcup/brazil1950/index.html. Läst 16 september 2014. 
  14. ^ ”Adidas Golden Boot” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/worldcup/awards/golden-boot/intro.html. Läst 18 september 2014. 
  15. ^ ”2010 FIFA World Cup South Africa: Awards” (på engelska). Fifa. http://www.fifa.com/tournaments/archive/worldcup/southafrica2010/awards/index.html. Läst 18 september 2014. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]