Västerås kraftvärmeverk
Västerås kraftvärmeverk (Arosverket) startade 1963. 2010 var anläggningen med sina fyra block, Sveriges största kraftvärmeverk. Den har en 150 meter hög skorsten[1].
Från början var kraftvärmeverket oljeeldat men i början av 1980-talet konverterades det till i huvudsak koleldning. Kraftvärmeverket ger ca 700 GWh elenergi per år. Ångan används att värma vattnet i Västerås fjärrvärmesystem och ger ca 1400 GWh värmeenergi per år. 90% av bränslets energiinnehåll tillvaratas.
En del av kraftvärmeverket är idag byggt för biobränsle. Byggandet av biopannan som färdigställdes år 2000 har framdrivits av miljöhänsyn, tillsammans med lägre energiskatter för produktion av bioenergi, som en prioriterad del av kraftvärmeverkets produktion. Detta har lett till att kraftvärmeverket idag kallar sig ett av Nordens renaste kraftvärmeverk.
Kraftvärmeverket har byggts ut i omgångar och består idag totalt av sju stycken pannor och fem turbiner. Först byggdes block 1 och 2 samtidigt 1963 och är ursprungligen samma konstruktion fast spegelvänt mot varandra. Båda blocken har konverterats till koleldning, men pannan till block 1 har även konverterats till torveldning. Till dessa två block finns en hjälppanna kopplad som används vid start av ett block. Till block tre som byggdes 1969 finns en panna som enbart kan eldas med olja, och används idag endast som en reserv till Svenska kraftnät. Block fyra kom i drift 1973 och har en panna som ursprungligen eldats med olja men som senare både konverterats till koleldning och torveldning. Idag används pannan främst vintertid, både med kol och torv som bränsle. Utöver dessa block finns även en hetvattenpanna som endast kan eldas med olja, men den är i regel inte i drift. Dessutom finns som beskrivits ovan en bioeldad panna som levererar ånga till turbinen i block 4, som alltid är i drift så länge den inte är under revision.
Kraftvärmeverket drivs av Mälarenergi AB, ett kommunalt bolag i Västerås, som också driver Västerås stadsnät.
Anläggningar
Panna 5
Pannan som är byggd år 2000 eldas med 200 MW biobränsle och levererar ånga med temperatur och tryck på 540 °C samt 171 bar. Efter rökgasreningen finns en rökgaskondensering som ger 42,5 MW fjärrvärme.
Block 6
Block 6 (avfallseldat) togs i drift 2014. Blocket består av en CFB-panna (cirkulerade, fluidiserande bädd), en turbin, en rökgasrening samt bränsleberedning. Det innebär att bädden i pannan är fylld med sand för att få en jämn temperatur och effektivare förbränning.[2] Avfallet krossas till ett RDF-bränsle i bränsleberedningen och matas till pannan, som även kan eldas med biobränsle. I pannan förbränns bränslet och avger 150 MW värme till vatten- och ångkretsen som används till att generera 50 MW elektricitet och 100 MW fjärrvärme till Västerås. Rökgaserna passerar en rökgasrening där restvärmen i rökgaserna används till att generera ytterligare 30 MW fjärrvärme.
År 2016 är det endast avfall och biobränsle som bränns i verket, och ger 50 MW el och 130 MW värme. Verket är det största avfallsverket i världen, och ger värme till 98% av Västerås, och har kostat 3 miljarder kronor. En del avfall importeras från England. Fjärrvärmenätet omfattar 90 mil, och förlorar 10% av värmen.[3]
Se även
Externa länkar
- ^ ”Mälarenergi uppgraderar Sveriges största kraftvärmeverk”. energinyheter.se. 11 oktober 2010. http://www.energinyheter.se/2010/10/m-larenergi-uppgraderar-sveriges-st-rsta-kraftv-rmeverk. Läst 17 juni 2013.
- ^ ”En världsunik samförbränningsanläggning - Block 6.”. Mälarenergi AB. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160809003433/https://www.malarenergi.se/sv/om-malarenergi/vara-anlaggningar/kraftvarmeverket-vasteras/block-6/. Läst 23 juli 2016.
- ^ ”Her fyrer de hele byen på flis og søppel”. Teknisk Ukeblad. http://www.tu.no/artikler/her-fyrer-de-hele-byen-pa-flis-og-soppel/347378. Läst 30 maj 2016.