Biobränsle
Biobränslen är förnybara bränslen som är producerade av levande organismer (biomassa). Normalt syftar termen biobränsle på bränslen som inte orsakar något nettotillskott av koldioxid till atmosfären, eftersom den mängd koldioxid som bildas vid förbränning är en del av kolcykeln.[1] Detta betyder att koldioxidutsläppen inom en överskådlig tid balanseras av tillväxt i naturen och därför inte bidrar till den globala uppvärmningen, till skillnad från de fossila bränslena som har varit utanför det naturliga kretsloppet i miljontals år.
Termen bioenergi omfattar all användning av biomassa som energikälla. Växter som odlas för att användas som biobränsle kallas gemensamt för energigrödor.
Innehåll |
[redigera] Olika bränslen och deras användning
Biobränslen används för el- och värmeproduktion samt som biodrivmedel. Exempel på vanliga källor för biobränslen är ved, svartlut och avfall.
[redigera] Trädbränslen
Trädbränslen kommer från träråvara och kan till exempel vara ved, avverkningsrester (bland annat grenar, toppar, stubbar och bark) eller energiskog. Blandningen av kemikalier och utlöst organiskt material som uppstår vid kemiska pappersmassabruk, ofta kallad returlut, avlut eller oftast svartlut, är också ett mycket vanligt biobränsle. I länder med en utvecklad massa- och pappersindustri, såsom Sverige, Finland och Kanada, står denna för en stor del av användningen. Luten förbränns vid fabriken och är en viktig källa för både värme och elektricitet.
[redigera] Avfall
Avfall kan vara såväl industriellt som hushållsavfall. Hushållsavfall räknas ibland inte till biobränslena eftersom det delvis består av fossila komponenter, främst plast. Även slam från avloppsreningsverk kan användas som biobränsle.
[redigera] Torv
Oenighet råder kring om torv ska räknas som ett biobränsle eller som fossilt bränsle, ofta benämns det som halvfossilt. Torvmossar har ofta större tillväxt än mängden torv som utvinns, men denna tillväxt anses ofta vara ett naturligt sätt för naturen att lagra koldioxid.
[redigera] Förädlade bränslen
Biobränslen har traditionellt ofta använts i relativt oförädlad form, till exempel som brännved, men för att få ner volymen vid transport och för att få en mer användarvänlig vara, brukar den numera ofta förädlas till fasta, flytande eller gasformiga bränslen. Biogas tillverkas ofta från organiskt material som gödsel, avföring, avloppsslam, hushållsavfall och växter. Etanol tillverkas från bland annat majs och sockerrör. Biodiesel tillverkas från bland annat palmolja.
[redigera] Miljöpåverkan
Energiproduktion orsakar ofta stora utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid, som med största sannolikhet bidrar till den globala uppvärmningen genom växthuseffekten. Det anses därför vara viktigt att utveckla och använda bränlsen med låga koldioxidutsläpp.
Till skillnad från vid förbränning av fossila bränslen ger biobränslen i princip inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. Den mängd koldioxid som bildas vid förbränningen är precis samma mängd som växten tagit upp under sin tillväxt, och så länge återväxten är lika hög som uttaget kommer alltså inte koldioxidhalten i atmosfären att öka. Koldioxidutsläpp kan dock uppstå i andra skeden av tillverkningsprocessen, såsom hantering och transporter.[2].
Tiden mellan att biomassan förbränns och förnyas varierar mellan olika biobränslen. För träd är tiden mycket längre än till exempel för halm.[3]
En sammanställning av olika livscykelanalyser presenteras av Weisser 2006[4]. Koldioxidutsläppen för bioenergi uppskattas till 40-100 g CO2/kWh (gram koldioxid per kilowattimme). Som en jämförelse uppskattades utsläppen för kolkraft till 800-1300 g CO2/kWh och för vind- och kärnkraft till ungefär 10 g CO2/kWh.
Biobränslen har också ett lågt innehåll av svavel, vilket leder till låga svaveldioxidutsläpp.[1]
[redigera] Användning enligt land
Följande tabell visar användningen av flytande biobränsle för transporter enligt land.
| Biobränsle[5][6] | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Bruk 2005 (GWh) | Bruk 2006 (GWh) | Bruk 2007 (GWh) | ||||||
| No | Land | Totalt | Totalt | Biodiesel | Bioetanol | Totalt | Biodiesel | Bioetanol |
| 1 | 21703 | 40417 | 29447 | 3544 | 46552 | 34395 | 3408 | |
| 2 | 4874 | 8574 | 6855 | 1719 | 16680 | 13506 | 3174 | |
| 3 | 920 | 3878 | 3878 | 0 | 4524 | 4270 | 254 | |
| 4 | 1583 | 1961 | 629 | 1332 | 4341 | 3031 | 1310 | |
| 5 | 793 | 2097 | 1533 | 563 | 4055 | 3148 | 907 | |
| 6 | 1938 | 2587 | 523 | 1894 | 3272 | 1158 | 2113 | |
| 7 | 2 | 818 | 818 | 0 | 1847 | 1847 | 0 | |
| 8 | 2 059 | 1732 | 1732 | 0 | 1621 | 1 621 | 0 | |
| 9 | 96 | 96 | 0 | 1308 | 539 | 769 | ||
| 10 | 481 | 1 102 | 491 | 611 | 1171 | 180 | 991 | |
| 11 | 0 | 10 | 10 | 0 | 1061 | 1061 | 0 | |
| 12 | 32 | 540 | 540 | 0 | 940 | 940 | 0 | |
| 13 | 97 | 226 | 162 | 64 | 612 | 477 | 135 | |
| 14 | 7 | 6 | 6 | 0 | 407 | 397 | 10 | |
| 15 | 33 | 226 | 213 | 13 | 382 | 380 | 2 | |
| 16 | 58 | 50 | 48 | 2 | 160 | 151 | 9 | |
| 17 | 110 | 153 | 149 | 4 | 154 | n.a. | 154 | |
| 18 | 28 | 139 | 4 | 136 | 107 | 0 | 107 | |
| 19 | 0 | 371 | 172 | 179 | 101 | n.a. | 101 | |
| 20 | 9 | 36 | 8 | 13 | 97 | 27 | 54 | |
| 21 | 0 | 42 | 0 | 42 | 70 | 0 | 70 | |
| 22 | 34 | 29 | 17 | 12 | 20 | 0 | 20 | |
| 23 | 0 | 10 | 0 | 10 | n.a. | n.a. | n.a. | |
| 24 | - | 32 | 32 | 0 | n.a. | n.a. | n.a. | |
| 25 | 8 | 10 | 10 | 0 | n.a. | n.a. | n.a. | |
| 26 | 0 | 7 | 7 | 0 | n.a. | n.a. | n.a. | |
| 27 | 0 | 0 | 0 | 0 | n.a. | n.a. | n.a. | |
| 27 | EU | 34796 | 65148 | 47380 | 10138 | 89482 | 67154 | 13563 |
| n.a. = not available | ||||||||
[redigera] Sverige
Den totala tillförseln av biobränslen i Sverige ökade från 120 till 141 TWh mellan åren 2008 och 2010, varav 14 TWh mellan 2009 och 2010. Det är den snabbaste ökningen av bioenergianvändningen som registrerats hittills. Det avslöjas i en prognos från Energimyndigheten som citeras av Svenska Bioenergiföreningen.[7] Ökningen har skett inom alla sektorer, uppvärmning, industri, elproduktion och transporter. Att ökningen var särskilt stor mellan 2009 och 2010 har samband med väderleken – 2010 var det kallaste året under den senaste tioårsperioden.
Följande tabell visar utvecklingen av användandet av biobränlsen för transporter i Sverige.
| Användning av förnybara drivmedel (TWh)[8][9] | |||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 2000 | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | |
| Etanol | 0,16 | 0,25 | 0,45 | 0,88 | 1,54 | 1,68 | 1,89 |
| Biogas | 0,05 | 0,06 | 0,09 | 0,11 | 0,13 | 0,16 | 0,23 |
| FAME | 0,06 | 0,03 | 0,04 | 0,05 | 0,09 | 0,10 | 0,60 |
| Totalt | 0,26 | 0,34 | 0,58 | 1,04 | 1,75 | 1,94 | 2,72 |
[redigera] Se även
[redigera] Källor
- ^ [a b] Ayhan Demirbas: Biofuels sources, biofuel policy, biofuel economy and global biofuel projections. Energy Conversion and Management 49 (2008) 2106–2116.
- ^ Sjaak van Loo och Jaap Koppejan: Hanbook of Biomass Combustion and Co-Firing, sid 218. Twente University Press, Enschede, 2002. ISBN 9036517737
- ^ Kristina Holmgren, Erik Eriksson, Olle Olsson, Mats Olsson, Bengt Hillring och Matti Parikka: Biofuels and climate neutrality – system analysis of production and utilisation. Elforsk rapport 07:35, juni 2007
- ^ Daniel Weisser: A guide to life-cycle greenhouse gas (GHG) emissions from electric supply technologies. Energy 32 (2007) 1543–1559
- ^ Biofuels barometer 2007 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 179, s. 63-75, 5/2007
- ^ Biofuels barometer 2008 - EurObserv’ER Systèmes solaires Le journal des énergies renouvelables n° 185, p. 49-66, 6/2008
- ^ Rekordökning för bioenergin, Svebio (augusti 2011).
- ^ Energy in Sweden, Facts and figures 2006 ET2006_44.pdf
- ^ Energiläget i siffror, Energy in Sweden, Facts and figures 2007 taulukko 25 ET2007_50.pdf
[redigera] Externa länkar
|
|||||||||||||||||||