Work breakdown structure

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Work breakdown structure, WBS, är en metod för att strukturera ett arbete, exempelvis ett projekts totala arbete, i hanterbara arbetspaket genom att använda en hierarkisk trädstruktur.

Användning av WBS[redigera | redigera wikitext]

WBS används i planeringen av ett projekt. En WBS tar man vanligen fram innan man gör ett logiskt nät, GANTT-schema eller dylikt. Genom en väl utformad WBS får man ett välstrukturerat projekt och arbetet med att ta fram det logiska nätet förenklas. Ofta gör man en WBS tillsammans med sitt projektlag med hjälp av gula papperslappar. Projektledaren följer sedan framskridandet av respektive arbetspaket.

Principer för att utforma en WBS[redigera | redigera wikitext]

100%-regeln[redigera | redigera wikitext]

En av de viktigaste principerna när man utformar en WBS är den så kallade 100%-regeln. Den går ut på att trädstrukturen som WBS:en utgör ska utgöra 100% av arbetet i projektet. Aktiviteter som inte ingår i projektet ska inte vara med i strukturen.

Planerade leveranser[redigera | redigera wikitext]

Överenskomna gränsdragningar[redigera | redigera wikitext]

Det är viktigt att det inte finns överlappning mellan olika aktiviteter i en WBS-struktur. Det skapar otydlighet och kan ge upphov till extra arbete i projektet.

Detaljrikedom i en WBS[redigera | redigera wikitext]

Det är viktigt att bestämma hur detaljerad en WBS skall vara. Risken finns att man delar upp det i för stora eller för små arbetspaket. Om paketen är för stora kan det vara svårt att följa upp projektets framskridande, men om det är för detaljrikt kan det vara för tidsödande och ineffektivt att hålla reda på den stora mängden arbetspaket. Det är därför nyttigt att i samband med framtagandet av en WBS tänka igenom vilken uppföljningsnivå som skall tillämpas.