Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2013/April

Wikipedia:Snowball clause

Engelskspråkiga Wikipedia har en essä, som jag tror vi på Svenskspråkiga Wikipedia skulle ha mycket nytta av, om vi översatte den. Jag kan ta mig an uppdraget att översätta den, men vad ska den heta? Finskspråkiga Wikipedia har döpt den till "Lumipallo helvetissä" ("Snöboll i helvetet"). Är det ett bra namn? /Kattegatt (disk) 15 mars 2013 kl. 09.33 (CET)

Snöbollsklausulen? Eller Snöbollsparagrafen? Sophie (disk) 15 mars 2013 kl. 10.27 (CET)

Klausulen låter bättre. Det handlar alltså om att strunta i formaliteterna kring hur ett beslut skall fattas då utgången ändå är given. Men har vi behov av den? På en-wp finns en mängd procedurer för allt mellan himmel och jord, medan vi bättre lyckats att strunta i reglerna. --LPfi (disk) 15 mars 2013 kl. 12.38 (CET)

Håller med LPfi om att det inte behövs. Skulle den ändå införas motsvaras det engelska uttrycket "not a snowball's chance in hell" kanske bäst av "inte skuggan av en chans" på svenska. På svenska används "snöboll" bildligt oftast om något som växer efterhand. Edaen (disk) 15 mars 2013 kl. 12.50 (CET)

"Skuggan-av-en-chans-regeln" skulle funka, om den nu behövs.// OlofE (disk) 15 mars 2013 kl. 13.29 (CET)

Annars är väl "isglass i helvetet" ganska etablerat? Vivo (disk) 15 mars 2013 kl. 21.14 (CET)

Njaee... frasen "isglass i helvetet" ger i skrivande stund 33 googleträffar, varav många inte har den innebörden som söks här. Jag håller med LPfi om att essän inte behövs. /NH 15 mars 2013 kl. 23.17 (CET)

Håller också med om att den nog inte behövs. Nog ett bra exempel på att det alltid är bra att titta på hur enwp gör, men att man alltid ska fundera på om man behöver göra likadant när man jobbar på ungefär hundra gånger mindre skala. Tomas e (disk) 19 mars 2013 kl. 14.24 (CET)

Vägfilmer

LA2: Kajor vid vägen

Ainali: Karlaplan

Edaen: Vaktpost vid k. slottet.

En användning av de allt vanligare smarta telefonerna är att filma från bilen medan man kör. Ni har säkert sett Youtubes många "dashcam" videos (dashboard camera, vindrutekameror) från Ryssland, där detta har blivit en stor trend (på grund av sitt värde som bevismaterial inför försäkringsbolag). Jag har provat en gratis app som heter DailyRoads (för Android) och som filmar kontinuerligt, men bara använder ett givet utrymme på minneskortet, och när det blir fullt raderas de äldsta avsnitten. Det kan lätt bli många timmars film som visar olika vägar. Som provexempel har jag laddat upp ett 7 sekunder långt utsnitt med några kajor vid vägkanten. Sådana här filmer kunde man använda för att visa olika kända gator och vägar (Ainali har gjort några prov från Stockholm) och olika slags vägar och trafikdetaljer (rondell, busshållplats, omkörning, ...). Eller så kan vi lägga upp halvtimmeslånga avsnitt som visar hur riksväg 34 ser ut... Har detta något värde, någon användning? Det är åtminstone lätt att producera filmerna. --LA2 (disk) 16 mars 2013 kl. 23.40 (CET)

Man kanske kan lägga upp delar av en resa, med det mest intressanta (ungefär som "På spåret"), eller hela korta resor genom mindre samhällen/kommuner. Däremot tycker jag vi skall uppmana till att ha med en passagerare i framsätet och låta dem fotografera, inte den den som kör. Det räcker redan med de olyckor som är och beror på att många i förarsätet numera verkar göra allt annat än köra bil/buss. (för några år sedan uppmanade vi folk som fotograferade järnväg att ställa sig bredvid, inte på spåret och riskera att bli tågmos) J 1982 (disk) 16 mars 2013 kl. 23.48 (CET)

Det är ingen som filmar. Kamera /mobilen sitter fast monterad. --LA2 (disk) 17 mars 2013 kl. 00.32 (CET)

Finns säkert de som filmar manuellt från mobiltelefonen också samtidigt som de håller den i handen. J 1982 (disk) 17 mars 2013 kl. 13.20 (CET)

Här skulle det verkligen vara intresant med statistik för hur många som tittar på en video, och hur länge de ser på den. Jag vet att det har diskuterats på mejlinglistan analytics-l men vet inte om någon jobbar aktivt på det. Ainali (disk) 17 mars 2013 kl. 11.16 (CET)

Ett stickspår: Det finns ett starkt stråk i Wikipediakulturen (de som bidrar) att inte låta sig påverkas av vad "läsarna" efterfrågar. Särskilt starkt är detta bland de som jobbar med Featured Articles på en: . Men varje rörelse mot att prioritera de mest lästa artiklarna skulle vara betyedelsefull för hur värdefullt Wikipedia blir. Statistik finns t. ex. på denna adress. --Ettrig (disk) 17 mars 2013 kl. 12.41 (CET)

Jo, den statistiken känner jag till, men den visar hur många sidvisningar artikeln har (och visserligen även hur många som går till commons för fil-sidan) och inte hur många som verkligen startar videon. Det är den statistiken som skulle visa vilken typ av videos som läsare är nyfikna på. Ainali (disk) 17 mars 2013 kl. 14.08 (CET)

Jag håller med om att man inte bör låta läsarna påverka artiklarna i en särksild politisk riktining eller liknande, däremot kan det vara bra med sådan här statistik då det väl är onödigt att spendera massa tid på att filma något som ingen tittar på. --Rasmus 28 17 mars 2013 kl. 16.19 (CET)

En hake är väl att programvara som är var mans egendom inte kan visa de här filerna. Ljudfilerna kan jag aldrig lyssna på och filmerna nästan aldrig, så inte heller ngn av ovanstående. -- Lavallen (blockera) 17 mars 2013 kl. 16.24 (CET)

Oj. Så du kan inte spela upp ljud och film länkat i en Wikipedia-artikel via wp-standardformat? Eller har jag missuppfattat något?--Paracel63 (disk) 18 mars 2013 kl. 17.42 (CET)

Jag blir också förvånad. Jag kan spela upp filmerna här till höger direkt i den webbläsare som kommer med mitt OS utan någon annan programvara. Det fungerar även i Chrome som är min favoritwebbläsare och som nog kan kallas var mans egendom. Ainali (disk) 18 mars 2013 kl. 23.39 (CET)

Lavallen är inte den enda. Jag har sällan försökt titta på WP-filmer (eller -ljud), så jag vet inte om det är något tillfälligt strul för mig nu. För mig (Debian+Opera) fungerar video på nätet sällan. Det torde gå att fixa också med fria lösningar, men det kräver arbete, ofta skilt för olika webbplatser och på nytt efter ändringar, så jag nöjer mig oftast med text och bild. --LPfi (disk) 19 mars 2013 kl. 12.03 (CET)

Nästa steg vore att ha en kamera på taket, som filmar åt alla håll, som den berömda Google-Maps-bilen. Om man idag 2013 kan filma i hög upplösning (HD, 1280×720) rakt framåt, så kan man inom några år filma med flera kameror samtidigt, utan att datorn behöver fylla upp hela bagageutrymmet. Kanske finns det redan sådana kameror att köpa? Många idéer diskuteras på OpenStreetMaps wiki. --LA2 (disk) 17 mars 2013 kl. 11.40 (CET)

Jag brukar filma när jag kör ifall det skulle hända något framför bilen som kan vara bra eller roligt att ha dokumenterat. Däremot sparar jag inte mycket för jag har svårt att se värdet av de flesta filmerna. Särskilt intressanta kortare partier, såsom överfarter över kända broar eller turer på paradgator kan jag tänka mig har ett värde. /Dcastor (disk) 17 mars 2013 kl. 15.43 (CET)

Paradgator och så kan jag tänka mig, men jag tror inte filmen får vara längre än 1-2 minuter, för då tröttnar tittaren. Då är det bättre att stycka av den i bitar så att man kan börja längre fram och slipper vänta. Annars ser jag en stor potential i videos på wikipedia. Vi diskuterade det lite på wikimedias årsmöte (vid lunchrasten), och tittade bland annat på hur dansen Schottis beskrivs. Adville (disk) 17 mars 2013 kl. 16.18 (CET)

Man skulle kanske kunna ta kontakt med nåt folkdansgille eller nån dansskola och filma några danser? I just artiklar om dans så tror jag att filmklipp vore väldigt bra. / Elinnea (disk) 17 mars 2013 kl. 16.40 (CET)

Har jag gjort en gång och pratade om "wikipedia och nätet". Svaret jag fick var "Nätet, är det det där internätet som alla pratar om du menar? Det har jag hört talas om..." Det var fel generation, men det finns andra gillen man kan gå till... Adville (disk) 17 mars 2013 kl. 17.00 (CET)

För den som vill utforska film på Wikipedia finns det säkert annat att filma. Vakten vid k. slottet kanske kan vara ett bra testmotiv och vara användbara i en artikel om militära vändningar? Edaen (disk) 17 mars 2013 kl. 17.04 (CET)

Skrivstuga pågår -Välkommen!

Hej! Just nu - måndagen den 18 mars 16.00-21.00 - pågår Skrivstuga/Kvinnorörelsens historia i Solidaritetshuset i Stockholm. Välkommen! Vill du vill delta on-line så kan du lämna meddelande på skrivstugans sida här. Granatäpple 18 mars kl.17.14(CET)

Bra initiativ, lycka till med arbetet. Riggwelter (disk) 18 mars 2013 kl. 18.31 (CET)

Ett gäng nya användare, några nya artiklar och några utökade och förbättrade artiklar är resultatet av kvällen. Tack till alla inblandade. Nu laddar vi om för att skriva om mode på fredag. /Haxpett (disk) 18 mars 2013 kl. 23.19 (CET)

Utmärkt initiativ! Jag har tidigare missat Wikifem. Ser fram emot att se resultaten. --AHA (disk) 18 mars 2013 kl. 23.30 (CET)

Kul! Sophie (disk) 18 mars 2013 kl. 23.30 (CET)

Nu är vi nia!

Nu har svwp passerat jawp i mängd artiklar. Jag gissar att Lsjbot gjort ett litet ryck där, med hjälp av andra intressenter. Vi har nu "bara" drygt 100 000 artiklar upp till plwp. Kul också att se att andelen "aktiva användare" nu konstant håller sig över 3 000. :-)--Paracel63 (disk) 18 mars 2013 kl. 17.59 (CET)

(språkpolisen rycker ut) ... eller åtminstone antalet aktiva användare verkar hålla sig över 3 000. Andel mäts ju i procent eller liknande. :-) --MagnusA 18 mars 2013 kl. 19.24 (CET)

Du har rätt. antalet ska det vara. :-)--Paracel63 (disk) 18 mars 2013 kl. 20.11 (CET)

Eftersom att en mycket stor del av artiklarna är robotskapde icke-kontrollerade stubartiklar så tycker jag inte att det numera är riktigt relevant att räkna artikelantalet, räkna istället antalet utvalda artiklar, det ger än bättre bild. --Rasmus 28 18 mars 2013 kl. 19.35 (CET)

Rasmus du har rätt angående att det är en stor del robotskapade artiklar som utgör artikelantalet. Men i princip alla av dessa artiklar som jag har sett och läst igenom så finns inga stav- eller grammatiska fel. Så jag tycker att det är fel att påstå att dessa artiklar inte bör räknas. Dessa artiklar är mycket fina, källbelagda och informationsrika. Bättre än många andra manuellt skapade artiklar. Istället så tycker jag att du ska ge Lsj en stor eloge för dessa. Och sist men inte minst, bra jobbat alla inblandade! Keep the good work up! :) Vänligen, Hastaro (disk) 18 mars 2013 kl. 19.50 (CET)

Jag menar inte att det är fel med robotskapade artiklar, jag tycker förvisso att det gått för snabbt, men framför allt så menar jag att det blir fel om man tolkar statistiken som att svenskspråkiga Wikipedias användare gjort en insats så att vi nått denna nivå. --Rasmus 28 18 mars 2013 kl. 19.59 (CET)

Jag å andra sidan tycker inte alls att de är informationsrika. De innehåller oftast endast taxonomi, vem som beskrivit dem och ibland huruvida de finns, alternativt inte finns, i Sverige. Denna information repeteras sedan i en faktaruta. Gott om källor finns det däremot. -- [ jiˈesˌdeːo ] 18 mars 2013 kl. 21.33 (CET)

Ser fram emot att denna grafik uppdateras. --AHA (disk) 18 mars 2013 kl. 23.34 (CET)

Jag tror det nämndes i en annan diskussion att den inte styrs av antalet artiklar, utan snarare antal accesser/läsare. – GeMet [diskussion] 19 mars 2013 kl. 00.38 (CET)

Biografiska artiklar och utmärkelser: bärbara utmärkelser enligt rang, därefter övrigt kronologiskt

I personartiklarna förekommer ibland uppgifter om olika utmärkelser och priser som en person har fått och de listas inte sällan rent kronologiskt. Det är dock skillnad på utmärkelser och utmärkelser.

Det är fullt möjligt att vara duktig inom sitt område och för det erhålla priser och utmärkelser inom området från olika stiftelser och enskilda initiativ. Att erhålla utmärkelser från stats- eller regeringschef vittnar dock om en insats som är viktig inte bara inom området, utan i en större samhällelig kontext. Likaså övriga officiella och halvofficiella medaljer från centrala sammanslutningar.

Ordnar och (bärbara) medaljer har en särställning bland utmärkelser i biografiska sammanhang. De är de enda utmärkelser som tagits upp i statskalendern, i Försvarsmaktens rullor, de tas alltjämt upp i Sveriges Ridderskaps och Adels kalender och Ointroducerad Adels förenings kalender, därutöver bl.a. Vem är vem? m.fl.

Det normala är att bärbara utmärkelser för varje individ samlat enligt gängse rangordning (svenska utmärkelser från statschefen, därefter regeringschefen, därefter övriga officiella institutioner, därefter centrala enskilda sammanslutningar och vissa regionala medaljer, därefter utmärkelser från resten av världen ordnat per ordensklass i bokstavsordning) ofta uttryckt i förkortning. Omedelbart därefter har medlemskap i kungliga akademier framgått. Det vill säga, när man ska sammafatta extremt koncist biografiskt är det just dessa utmärkelser som har valts.

Det borde motivera att de lyfts fram även på svenska Wikipedia. Utomlands är det mer självklart att lyfta fram bärbara utmärkelser: kruxet i Sverige är att statsordnarna sedan 1975 inte längre tilldelas ordnar vilket gör att instikten och kunskapen om bärbara utmärkelser och vad de representerar inte är lika självklar som utomlands.

Att ha en rent kronologisk lista gör att tyngre utmärkelser inte framgår med den tydlighet de förtjänar. Jag tittade på Astrid Lindgrens lista och där var det svårt att uppfatta de mycket fina utmärkelser som hon fått av Sveriges stats- och regeringschefer samt av utländska stater. Se http://jonar242.wordpress.com/2013/02/05/astrid-lindgrens-ordnar-och-medaljer/

Mot bakgrund av detta vill jag föreslå att man i biografiska artiklar lyfter fram bärbara utmärkelser och därefter listar övriga utmärkelser kronologiskt.Jonar242 (disk) 24 februari 2013 kl. 15.55 (CET)

Absolut, fast jag vill hellre använda ordet "lyfta ut" istället för "lyfta fram". Det är bara att köra och dela upp, fast räkna med att det kommer att vara "fel" ändå när andra artiklar skapas. Det är många som helt enkelt inte delar ditt intresse och värderingar i frågan och inte tycker att bibliotekets barnbokspris är mindre fint än en medalj som hon delar med någon diktator. Men kan jag, och ser jag, ska jag gärna vara behjälplig att dela upp utmärkelselistor när jag stöter på det.--LittleGun (disk) 24 februari 2013 kl. 16.06 (CET)

Jag hävdar nog att det är lite mer problematiskt än så. Statsordnar och motsvarande har definitivt högst rang. För en konstnär, musiker eller skådespelare är det dock i allmänhet mer intressant att de vunnit prestigefyllda priser och de mest kända och prestigefyllda priserna inom det här området delas inte alls nödvändigtvis ut av statschefer.--FBQ (disk) 24 februari 2013 kl. 16.12 (CET)

Vad är problemet? Skilj på "bärbara ordnar" och andra prestigefyllda priser. De behöver inte rangordnas sinsemellan. De prstigefyllda priserna kan ordnas kronologiskt, bärbaraordnar enligt någon sorts officiell rang. Om stycket bärbara ordnar står före prestigepriserna eller tvärtom kvittar väl?--LittleGun (disk) 24 februari 2013 kl. 16.20 (CET)

Är det verkligen NPOV att ta ställning till vilka utmärkelser som har "högst rang"? Resonemanget antyder en rojalistisk slagsida. Jag förordar att priser och utmärkelser listas i kronologisk ordning. Det ger bäst överblick över hur karriären utvecklats. /Ascilto (disk) 24 februari 2013 kl. 17.51 (CET)

Det finns en officiell rangrulla kring vilka utmärkelser som har högst rang och därmed någon slags NPOV om vilka utmärkelser som är finast, däremot egentligen ingen rangrulla mellan olika nationers ordnar, även om vissa trots det anses finare än andra. Sedan är det inte svårt att se att statsordnar delats ut till främmande makters ledare utifrån vilket intresse man haft av att knyta närmare förbindelser med dessa, och då dessa delades ut i Sverige till svenska medborgare (det Jonar242 anser bör återinföras) personernas ämbeten och hur inflytelserika släkter de tillhörde betydde mer i vilka som tilldelades dessa än vilken insats de egentligen gjort. Jag har ju intresserat mig en del för mottagare av dessa ordnar, eftersom de säger en hel del om vilken betydelse en person haft, vilket ju är intressant för om en person förtjänare en artikel på wikipedia. För en exempelvis en författare är ju däremot egentligen ganska ointressant, många av världens främsta författare har över huvud taget mottagit några statsordnar. De kan givetvis anges i artikeln, men jag kan inte se varför det skulle äga företräde framför andra utmärkelser. Om man vill skilja mellan statsordnar och andra utmärkelser kan man givetvis göra det, jag dock lite tveksam till om statsordnarna bör stå först. För personer i statstjänst är det kanske lämpligt, men tveksamt om det bör gälla andra personer.--FBQ (disk) 24 februari 2013 kl. 19.15 (CET)

Det är inte NPOV utan vedertagen standard, se Bärandeordning för svenska ordnar och medaljer. Utmärkelser ur samma grupp bör ordnas i bokstavsordning. --Rasmus 28 24 februari 2013 kl. 19.45 (CET)

Ascilto menar ju inte bara svenska kungliga ordnar och medaljer utan alla utmärkelser överhuvudtaget. Och där håller jag med att det kanske inte är oproblematiskt att sätta ordnar/medaljer först, under egen rubrik. Jonar242 representerar ett särintresse (inget fel i det), men det är inte säkert att Wikipedias läsare är betjänta av att det synsättet tillämpas i artiklarna. /NH 24 februari 2013 kl. 20.22 (CET)

Förstår inte riktigt varför det skulle vara problematiskt att skilja på bärbara utmärkelser (typ H.M. Konungens medalj) och andra utmärkelser (typ Grammisar). Detta är ju trots allt två olika saker som tillsammans är de två kategorier av utmärkelser som finns. --Rasmus 28 24 februari 2013 kl. 20.47 (CET)

Jag vet inte om jag kan se det som generellt problematiskt att skilja på bärbara och andra utmärkelser. Däremot att lyfta fram de förra framför de andra.--FBQ (disk) 25 februari 2013 kl. 09.27 (CET)

Jag tycker att den kronologiska listan över alla utmärkelser ska innehålla alla utmärkelser och förbli kronologisk på samma sätt som övriga listor (bibliografi, diskografi, filmografi, etc.) som brukar förekomma i biografier för att man på så sätt ska kunna följa en persons utveckling eller berömmelse. I kombination till detta kan man i brödtexten, eventuellt under egen rubrik, framhäva vissa ordnar "med den tydlighet de förtjänar". Rex Sueciæ (disk) 25 februari 2013 kl. 17.48 (CET)

Fast även i diskografier bryter vi ibland ut singlar och samlingsalbum tex. Och i filmografier skiljer vi på medverkat som skådespelare respektive regissör ibland.--LittleGun (disk) 25 februari 2013 kl. 19.04 (CET)

LittleGun säger bryter man ibland ut olika delar, och jag vill inte uttala mig kategoriskt varken i den ena eller andra riktingen. Efter att ha tittat på artikeln om Astrid Lindgren som föranledde diskussionen tycker jag egentligen att den har en än större svaghet - Biografidelen beskriver hennes liv utan att alls nämna hennes författarskap, som behandlas i en helt egen avdelning - enligt min mening försämrar det artikeln betydligt.--FBQ (disk) 25 februari 2013 kl. 21.10 (CET)

Det är rätt att jag i andra sammanhang driver tesen om att de svenska ordnarna borde återupplivas, men jag vänder mig mot beskrivningen att just det här är en rojalistfråga eller ett särintresse. Tanken att lyfta ut/lyfta fram de bärbara utmärkelserna handlar om principen att statschefs utmärkelser - oavsett kung, president, demokratiskt tillsatt eller inte - är de som enligt vedertagen internationell praxis "tyngre" eftersom de är en gåva från landet som helhet (om ni förstår hur jag menar) av den aktuella statens de facto främste företrädare. Därefter kommer regeringsutmärkelser, därunder departementala utmärkelser (ex. Frankrike) eller delstatsutmärkelser (ex. Kanada, Tyskland) o.s.v.

Jag kan ha fått pris och medalj från en enkild sammanslutning och den kan vara "fin" men eftersom sammanslutningen endast är en del av befolkningen så har den inte samma tyngd som en orden eller en medalj från en president. Min poäng är kanske i sin allra enklaste form att en rent kronologisk lista blandar "fina" och "tunga" utmärkelser vilket kan göra att det är svårare att identifiera vad som är fint och vad som är tungt. Därför borde kanske tunga stå för sig och fina för sig.

För min del spelar det ingen roll om de bärbara eller de icke-bärbara sätts först: det kan ex. vara så att en person är mer känd för att ha fått en Oscar än för att ha fått Franska Hederslegionen (Astrid Lindgren är kanske mindre känd för sina ordnar och medaljer än för övriga priser) och då är det väl naturligast att köra icke-bärbara utmärkelser först. I andra fall kan det handla om svenskar som frekventerar Nobelfesten där det finns mycket bildmaterial med dem i frack och utmärkelser- då är det kanske naturligare att bärbara utmärkelser kommer före. Men jag tror att det kan vara bra att gruppera i bärbart och icke bärbart.

Jag vänder mig mot att redovisa bärbara utmärkelserna kronologiskt, eftersom det finns en bestämd ordning för hur man i Sverige redovisar ordnar och medaljer som har använts bredare tidigare och som fortfarande används av ex. SRAK och OAK. Den följer det jag angav överst, statschefs utmärkelser, regeringsmedaljer, medaljer från myndigheter och akademier, övriga medaljer som har statschefens porträtt, övriga medaljer, utländska utmärkelser enligt ordensklass, varje ordensklass länderna alfabetiskt (Till viss del är den omvänt kronologisk: oftast börjar man sin karriär med att få någon medalj från en mindre sammanslutning och slutar sin karriär med medalj från svenske statschefen och/eller orden från utländsk statschef). Jonar242 (disk) 27 februari 2013 kl. 12.40 (CET)

Jag tycker som sagt att man gott kan skilja på bärbart och icke-bärbart och lista de bärbara enligt bärbar praxis. Men, du visar med ditt inlägg att du representerar ett särintresse eftersom du framhärdar i att statliga utmärkelser är tyngre än icke-statliga sammanslutningars. Där håller jag inte med, snarare tvärtom faktiskt! (När svenska staten, med kungen som ombud, gav medalj till Ceausescu fick han den verkligen inte av mig.)--LittleGun (disk) 27 februari 2013 kl. 13.25 (CET)

Ceausescu fick förmodligen orden för att det ansågs gynna svensk utrikespolitik, och det har som sagt inget att göra med hur skicklig statschef han var. På samma sätt fick aldrig August Strindberg motta några officiella statliga erkännanden för sitt författarskap, det är möjligt att han inte skulle ha mottagit dem, men främst beror det på att statsordnarna inte har med personens betydelse som författare att göra. Om man är intresserad av August Strindbergs författarskap är priser från ett litterärt sällskap betydligt mer intressanta (även om nödvändigt ett mått på personens uppmärksamhet de heller). Det finns säkert sådana som är intresserade av vilka statsordnar Astrid Lindgren mottagit, men vi kan utgå att de flesta som läser artikeln faktiskt är intresserade av hennes betydelse som författare, och då är nog litterära priserna betydligt mer intresssanta.--FBQ (disk) 27 februari 2013 kl. 13.43 (CET)

Förr brukade det sägas att den förnämsta bland ordnar är ordensvägrarnas. /Annika (disk) 27 februari 2013 kl. 18.22 (CET)

Och hur förkortas den? Tostarpadius (disk) 27 februari 2013 kl. 20.41 (CET)

Skämt åsido: om uttalandet inte är ironiskt menat måste det härröra från politiskt radikala kretsar. De fick ju som de ville för fyrtio år sedan. Nu har ingen av oss ett val, alla blir utan. Tostarpadius (disk) 27 februari 2013 kl. 20.45 (CET)

Ja, det fanns en tid då liberalismen var en radikal ideologi. Redan i början av 1900-talet riktades mycket hård kritik från liberalt håll mot ordensvurmeriet och -fåfängan i Sverige./Annika (disk) 27 februari 2013 kl. 21.15 (CET)

Med all respekt LittleGun, men det är Din kommentar om Ceasescu ovan liksom Annikas raljanta formuleringar om "ordensvuermeri" som i sammanhanget utgör de i högsta grad subjektiva, värderande synsätten i sammanhanget medan det som Jonar242 redovisar är en internationell de facto-standard och därmed oerhört mycket mer NPOV. Oavsett vad man tycker om sin valda eller ovalda överhet torde ingen kunna förneka att denna har matktbefogenheter och prerogativ som ingen enskild människa eller organisation har. En akademi kan dela ut ett litterärt eller vetenskapligt pris, men den kan inte stifta lag, döma folk till fängelse, förklara krig, utkräva skatt eller införa allmän skolplikt. Alltså är en stat - oavsett om man gillar den eller inte - per definition en tyngre auktoritet än enskilda personer/institutioner och därför är det också rimligt att en stats officiella nådervedermälen rankas tyngre än andras. /FredrikT (disk) 27 februari 2013 kl. 22.15 (CET)

Jag försöker bara ge korrekt bild av den debatt som bedrevs av liberaler i början av 1900-talet. Uttrycken "ordensvurmeri" och "ordensfåfänga" är direkt hämtade från den debatten, och även i Nordisk familjebok (1914) påpekas att ordnar "kunna också uppamma lycksökeri och kryperi.". Det är helt felaktigt när Jonar242 påstår att att ordnarna var okontroversiella ända fram till vänstervågen i 1968 års kölvatten. /Annika (disk) 27 februari 2013 kl. 22.36 (CET)

Det här är OT, men vad det gäller den mytomspunna Serafimerorden till Ceausescu, se gärna slutet av http://jonar242.wordpress.com/2012/06/11/republikanska-foreningens-felslut-om-barbara-utmarkelser-2/. När det gäller vilka stater som Sverige vill ha inkommande och utgående statsbesök med, så är det i hög grad en regeringsfråga och inte en fråga för statschefen, som det ser ut i Sverige. Blir det statsbesök, ja, då utväxlas ofta ordnar eftersom det är en del av protokollär tradition mellan länder. Statschefen är ordnarnas stormästare (herre och mästare) men i praktiken är det regeringen som styr förslagen och statschefen som effektuerar. Att statschefen inte gillade att ge Serafimerorden visas bl.a. på att han inte tillåtit att en vapensköld för Ceausescu målas upp.

Det är riktigt att det har funnits en diskussion om ordnarnas vara eller inte vara sedan 1800-talet, och jag förstås borde återspegla den i det jag skrivit (ska åtgärda vid tillfälle) men i ärlighetens namn är det en diskussion som förts mer på marginalen. Det finns ett antal motioner i riksdagen om att systemet borde skrotas men vad jag förstår låg viljeyttringarna långt från genomförande. Det är först i samband med 68-rörelsen som det händer något på allvar. Systemet har absolut sina brister, men det är å andra sidan ett väldigt utbrett system: i stort sett alla stater har någon form av bärbara utmärkelser och de huvuddelen i formen av statsordnar.

Viktigt, det här är inte en rojalistfråga, det är inte det som är min ingång i frågan och därför försöker jag ofta undvika att skriva kungen och i stället använda statschefen. Det finns ett stort antal republiker som förlänar ordnar och några av de finaste kommer just från republiker, som Franska Hederslegionen. Som privatperson kan man tycka precis vad man vill om bärbara utmärkelser, att icke bärbara är viktigare, finare, tyngre. Jag har all respekt för det. Men jag vågar också påstå att i officiella relationer mellan stater så är de bärbara utmärkelserna något särskilt. Ordnar utväxlas mellan statschefer med entourage i samband med statsbesök, ordnar ges till diplomater ofta efter avslutad stationering av det mottagande landet. Vidare ges ordnar och medaljer till excellenta insatser bland det egna landets medborgare, en indikation på att insatsen varit av betydelse för samhällets bästa. Icke-bärbara utmärkelser används inte på detta sätt och inte på denna nivå. Vilket jag som sagt tycker motiverar att fina utmärkelser bör stå för sig, tunga för sig.Jonar242 (disk) 28 februari 2013 kl. 00.58 (CET)

Jonar242:s resonemang är sansat och sakligt. Sverige skiljer ut sig från de flesta andra länder genom att inte ge sina medborgare möjligheten att erhålla inhemska ordnar. Det kan man ha vilken uppfattning man vill om, men att det är en följd inte av den gamla kritiken utan av samhällsklimatet omkring 1970 anser jag vara påvisat. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 10.13 (CET)

Det var på en rad områden som Sverige moderniserades under 1960- och 1970-talet utan att vänsterrörelsen på något sätt var inblandad. Sossarnas inställning till vänsterrörelsen var ju för övrigt att den bestod av bortskämda borgarungdomar som skulle bekämpas med batong och övervakas av IB. Att Jonar242 väljer att utpeka kommunister som förklaringen till ordensreformens genomförande får nog därför snarare betraktas som politisk taktik i syfte att lättare kunna få stöd för sina idéer, i synnerhet hos den nuvarande högerregeringen. /Annika (disk) 1 mars 2013 kl. 16.02 (CET)

Socialdemokraternas inställning till dessa grupper får ses som ambivalent. Äldre etablerade politiker hade i huvudsak den inställning Du refererar, medan gränsen mellan bokstavsvänstern och SAP var närmast flytande bland de yngre. Att det allmänna samhällsklimatet påverkades i radikaliserande riktning är helt klart. Det medförde ju bland annat att den borgerliga regering som tillträdde 1976 inte genomförde särskilt stora förändringar, trots att man hade kunnat göra det i många frågor. Att kalla ordensreformen för en "modernisering" är definitivt POV. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 18.01 (CET)

Ändra ordet "moderniserades" till "reformerades" då; det har ingen som helst betydelse. Det var inte till exempel inte på grund av vänsterrörelsen som vi fick en ny regeringsform i vilken kungens roll inskränktes till ett minimum. Det var den gamla frågan om statsskicket som genom sossarnas reformiver fick sin lösning i Torekovskompromissen. Ordensreformen får också betraktas som en annan kompromissartad lösning på en gammal fråga. /Annika (disk) 1 mars 2013 kl. 18.54 (CET)

Det ligger mycket i detta, men "1968" kan ju inte ses som en fristående företeelse. Jag skulle snarare se både studentrevolten och den nya regeringsformen som utslag av samma tidsanda. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 20.29 (CET)

Sossarna har som bekant alltid haft kravet på republik i sitt partiprogram; nu blev inte detta förverkligat, utan vi fick det system vi har i dag. Att antyda att vänsterrörelsen skulle ha varit inblandade i Torekovskompromissen att göra framstår som lika befängt som att den skulle ha verkat för UKAS-reformen, mot vilken man med känd iver protesterade mot 1968, men som i huvudsak kom att genomföras av sossarna./Annika (disk) 1 mars 2013 kl. 20.53 (CET)

Jag talade om tidsandan. Inte för intet talar man om det röda sjuttiotalet. Tostarpadius (disk) 2 mars 2013 kl. 11.21 (CET)

Ja, men det var var knappast vänsterrörelsen som styrde den dåtida reformpolitiken. Den gällde frågor som diskuterats under många år./Annika (disk) 2 mars 2013 kl. 16.49 (CET)

Sorry, Ceausescu-spåret var onödigt. Notera att jag skyllde på "staten" dock. Men att hävda att det är NPOV att en statlig orden är finare, eller tyngre, än en utmärkelse från en begränsad del av befolknigen är fel. Jag vet vilken jag helst vill ha: Serafimerorden eller Nobelpriset, och jag vet vilken jag imponeras mest av för en barnboksförfattare: Astrid Lindgren-priset eller Elefantorden. Det är min POV. Som sagt bryt gärna ut de bärbara och lista dem för sig själva, jag hjälper gärna till. Men inte som nu i Astrid Lindgren där bärbart kommer först i en annars kronologisk lista.--LittleGun (disk) 28 februari 2013 kl. 08.10 (CET)

Som sagt: Lyfta ut, inte lyfta fram.--LittleGun (disk) 28 februari 2013 kl. 08.12 (CET)

För mig är det självklart att Elefantorden hör till det förnämligaste man kan få. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 10.13 (CET)

Helt OK åsikt, men den är inte NPOV. Precis som det är min åsikt att Nobelpriset smäller högre än Elefantorden, en åsikt som jag tror de flesta delar. Eftersom de flesta inte bryr sig om ordnar.--LittleGun (disk) 1 mars 2013 kl. 10.36 (CET)

Nobelpriset har ju inte delats ut i mycket mer än hundra år, medan Elefantorden är från medeltiden (om än i nuvarande form från 1600-talets andra häft). Vilket som är förnämligast kan diskuteras, men priset är onekligen mer exklusivt. Varifrån hämtar Du statistiken bakom Din avslutande mening? Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 11.33 (CET)

Verkligheten. Hade de flesta brytt sig om ordnar hade de inte gått att ta bort. På samma sätt som kungahuset blev kvar eftersom de flesta bryr sig om kungahuset, trots att det fanns (finns?) majoritet för republik i riksdagen.--LittleGun (disk) 1 mars 2013 kl. 12.20 (CET)

De flesta kunde inte få ordnar. Därför gick de att ta bort. Ett utslag av den berömda svenska avundsjukan. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 13.14 (CET)

De flesta kan inte bli kungar...--LittleGun (disk) 1 mars 2013 kl. 13.27 (CET)

Det är sant, men min granne kunde få nordstjärnan eller vasan medan jag blev utan. Kung kunde inte han heller bli. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 13.30 (CET)

Det bästa är att låta den svenska ordensfåfängan vila i frid./Annika (disk) 1 mars 2013 kl. 13.33 (CET)

Den svenska ordenskritiken är äldre än antytt. Den har sina rötter hos bland andra Anna Maria Lenngren, som ju skriver (citerat fritt ur minnet): "De äro män i staten, de forna pojkarne. De kivas nu om maten Och slåss om titlarne. Med fyrti år på nacken De streta med besvär Upp för den branta backen Där lyckans tempel är. Vad giver då den tärnan, Så sökt i alla land? Kallt hjärta under stjärnan, Gul hy och granna band." "Lycka" betyder här yttre framgång. Om jag inte missminner mig var det ärkebiskop J.O. Wallin som skrev om sin mannaålder: "Nu kom lyckans tid, och glädjens var förbi". Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 13.14 (CET)

Samma innebörd har ordet för övrigt även i den gamla barnabönen, där det heter "Vart jag mig i världen vänder Står min lycka i Guds händer". Det senare tillägget "Lyckan kommer, lyckan går, Den Gud älskar lyckan får" anspelar på Romarbrevet 8:28, dår det i 1917 års översättning heter: "För den som älskar Gud samverkar allt till det bästa". Gud är alltså objekt (kärlekens föremål), inte subjekt i sammanhanget. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 13.21 (CET)

Den ordensskeptiska inställningen här känns väldigt lokalt svensk. Internationellt tillmäts dessa officielal utmärkelser fortfarande mycket hög status. När Francois Hollande installerades som ny fransk president var en av de första delarna av ceremonin t ex att även installera honom som stormästare för Hederslegionen. /FredrikT (disk) 1 mars 2013 kl. 16.25 (CET)

Instämmer helt och hållet med FredrikT. På danska wikipedia är det självklart att Dannebrogsriddare presenteras som sådana. Tostarpadius (disk) 1 mars 2013 kl. 18.01 (CET)

Det rör sig om information som normalt inte tas med i encyklopedier. Inte ens i de mest utförliga biografiska artiklarna i Nordisk familjebok finns några uppgifter om ordnar (ej heller i danska Salmonsens). Dels av konsekvensskäl, dels för att jag uppfattar sådan information som tämligen irrelevant och endast intressant för ett fåtal, har jag därför i de allra flesta fall utelämnat dessa uppgifter även i de fall då jag använt mig av andra källor, i vilken denna typ av information finns medtagen.

De användare som ivrar för denna typ av uppgifter och tar med långa förteckningar över ordnar skapar en enorm inkonsekvens i de biografiska artiklarna och det torde bli ett verkligt evighetsarbete för dem att tillföra alla dessa artiklar så att alla personer behandlas på samma sätt./Annika (disk) 1 mars 2013 kl. 20.31 (CET)

Många av våra biografiska artiklar saknar uppgifter om de biograferades föräldrar medan andra har det. Vissa av våra skådespelarartiklar har kompletta filmografier, andra inte och likadant är det med bibliografierna i våra författarartiklar. Vi har artiklar som innehåller uppgift om personernas utbildning medan andra bara tar upp deras yrkeskarriärer. Och, inte minst, vi har vissa artiklar där det bara anges årtal för personens födelse respektive död medan andra har detlajerade uppgifter om datum och plats. Med andra ord: det finns generellt en högst varierande detalj- och "kompletthetsnivå" i alla våra biografisk artiklar. Att en typ av uppgifter saknas i vissa artiklar kan därför rimligen aldrig utgöra ett argument för att det vore fel att lägga in dem i andra artiklar. Wikipedia är ett verk under ständig utbyggnad där man tar en bit i taget och därmed med nödvändighet mer eller mindre "inkonsekvent" i varje ögonblick. /FredrikT (disk) 2 mars 2013 kl. 10.17 (CET)

Det handlar i varje fall om detaljinformation som normalt inte anses vara relevant att tas med i tryckta encyklopedier. Detsamma gäller familjeuppgifter; i tryckta encyklopedier omnämns endast släktingar som själva är encyklopediskt relevanta, medan dessa uppgifter på Wikpedia har en tendens att svälla till långa genealogiska stycken där även en rad totalt okända släktingar omnämns. I vissa av Wikipedias artiklar har också denna typ av information, som en "normalläsare" av en encyklopedi knappast efterfrågar, blivit mer omfattande än den om personen själv. Detta är endast ett konstaterande./Annika (disk) 2 mars 2013 kl. 10.51 (CET)

Det stämmer endast om man med "tryckta encyklopedier" avser verk av typen NE, Nordisk Familjebok, Encyclopedia Britannica och liknande "allmänna uppslagsverk". Biografiska uppslagsverk av typen Svenskt biografiskt lexikon och dess internationella motsvarigheter liksom böcker av typen Vem är det innehåller däremot alltid familjeinformation, och i vart fall i det sistnämnda fallet även information om ordnar och utmärkelser. /FredrikT (disk) 2 mars 2013 kl. 12.06 (CET)

Det brukar sägas att Wikipedia inte är ett biografiskt uppslagsverk eller Vem är det. Man kan givetvis ha olika uppfattningar om frågan, men det skadar inte att fler användare reflekterar över hur mycket detaljinformation som är relevant att tas med i de biografiska artiklarna på Wikipedia. Till exempel betraktas det väl inte som relevant att ta med en forskares kompletta bibliografi, inklusive alla artiklar i vetenskapliga tidskrifter? /Annika (disk) 2 mars 2013 kl. 12.20 (CET)

Som Fredrik påpekar har vi redan en mycket varierande syn på vilken information som ska kunna får rymmas här. Så länge som de biografiska artiklarna inte fylls i med hjälp av ett standardiserat formulär får man nog räkna med (och kanske t o m uppmuntra) att artikeln består av information som ses som relevant i det speciella fallet. Jag anser att ordnar, andra utmärkelser, priser o dyl kan vara av klart relevant värde. Orsaken är dock inte att man lägger någon värdering i dem, utan att informationen beskriver och fördjupar bilden av personens relation till det samhälle som hon/han har verkat i. Sådant bör ses som värdefullt och har inget med obalans (POV) att göra. Vad gäller grundfrågan för denna tråd har jag ingen direkt åsikt. Janders (disk) 2 mars 2013 kl. 12.27 (CET)

Givetvis kan priser och utmärkelser vara relevanta; om en forskare fått Nobelpriset, en regissör en Oscar, en idrottare VM-guld eller en artist en Grammis så är självfallet detta relevant. Om samma personer är innehavare är innehavare av simborgarmärket torde däremot vara uppenbart irrelevant. Ordnar anser jag vara mer tveksamma, utgivare av tryckta encyklopedier har sin uppfattning i frågan, och det är inte självklart var gränsen skall dras. För vissa av de svenska ordnarna var ju inte kraven högre än "lång och trogen statlig tjänst" till exempel som officer eller läroverkslärare. /Annika (disk) 2 mars 2013 kl. 13.31 (CET)

"Vanliga" uppslagsverk har heller inte lika detaljerade uppgifter om filmer, TV-program eller om Melodifestivalen som vi har. Sådant får man i den analoga världen gå till särskilda film-, TV-, musik- eller nöjeslexikon för. Detsamma gäller många av våra botaniska och zoologiska artiklar där vi har en större detaljrikedom och täckning än ett standarduppslagsverk kan ha. Jag ser detta som Wikipedias stora styrka: att vi kan ha allmänuppslagsverkets bredd och specialuppslagsverkens djup och detaljrikedom. /FredrikT (disk) 2 mars 2013 kl. 12.28 (CET)

Vi hjälps åt! Alla artiklar behöver inte vara lika utförliga, men att stryka information känns för mig oftast onödigt. Dock brukar jag i regel vara restriktiv med familjeuppgifter. Även sådana från SBH plockar jag ofta bort. Tostarpadius (disk) 2 mars 2013 kl. 16.18 (CET)

Jag uppfattar det som självklart att biografiska artiklar bör vara fokuserade på encyklopediskt relevant information. I vissa källor uppges att personen ägnade sig åt jakt eller bridge på sin fritid och tagit diverse småpriser i skytteklubben. Sådant brukar jag också utelämna./Annika (disk) 2 mars 2013 kl. 17.12 (CET)

Sådant anser jag också i allmänhet vara irrelevant. Samtidigt ger det kött på benen i vissa fall, så helt konsekvent är jag inte. Men allt som finns i exempelvis "Vem är det" ser jag som tillräckligt betydelsefullt att ha med även här. Tostarpadius (disk) 4 mars 2013 kl. 10.25 (CET)

Det känns lite som mitt fel att den här diskussionen handlat för lite om rubrikfrågan. Jag tycker själv, och menar att konsenus också visar, att ordnar och andra utmärkelser är relevanta att lista och eventuellt beskrivas i löptexten om ett artikelsubjekt. Jag ser inga problem med att bryta ut bärbara ordnar och lista dom efter deras inbördes rangordning och konsensus verkar inte heller ha något problem så länge det inte görs på ett sätt så dessa framhävs. Jag imponeras mer av utmärkelser av typen nobelpris och grammis än ordensväsendets ordnar. Tydligen är jag avundsjuk.--LittleGun (disk) 2 mars 2013 kl. 16.00 (CET)

Det där med avunden skall Du inte ta personligt! Den utmärker oss alla. Tostarpadius (disk) 2 mars 2013 kl. 16.18 (CET)

I likhet med fåfängan. /Annika (disk) 2 mars 2013 kl. 16.20 (CET)

Hur det än må vara idag, och vad man än må ha för politisk hemvist själv, så fanns de facto en offentlig rangordning i Sverige fram till 1909, se rangordning, rangordningen i dess utformning 1735 och namn, heder och värdighet. I artikeln rangrdning tas serafimerriddare med (Serafimerorden), kommendörer av den Kungliga Riddarordnarna och riddare av Carl XIII:s orden. En serafmierriddare hade samma offentliga rang som statsministern (notera dock att detta var före 1917) med flera. Att detta under den tid detta gällde, före 1909, var högre i en bemärkelse än ett inofficiellt (icke-statligt eller icke-kungligt) litterärt pris torde väl stå klart, i det samhälle som vi talar om. Att det delades ut regelmässigt, säger inte emot det faktumet eftersom rang i högre grad förr var avsättligt, man kunde förlora sin rang i domstol.--78.78.106.36 2 mars 2013 kl. 16.36 (CET)

I exempelvis Danmark är rangrullan fortfarande ett viktigt dokument. Tostarpadius (disk) 2 mars 2013 kl. 16.41 (CET)

By the way, det var under Regeringen Lindman I som rangordningen försvann, dock efter förslag från 1906 års riksdag.http://svenskuppslagsbok.se/tag/statsraden/ Frågan är då om det var Staaf med socialdemokraterna som avskaffade rangordningen, eller om det var högern som inte ville att radikaler skulle ha högre rang än dem. --78.78.106.36 2 mars 2013 kl. 17.03 (CET)

Förmodligen en kombination. Jämför hotet om massutnämning av lorder i Storbritannien vid samma tid! Tostarpadius (disk) 4 mars 2013 kl. 08.15 (CET)

Det är ett tag sedan jag tittade på sidan: tack alla för intressant input i diskussionen, för mig väldigt värdefull. Törs man sig på en summering? Att lägga till vissa bärbara utmärkelser (de som ibland kallas grupp A-L, från statschef ner till riksorganisations/distriktsorganisation eller motsvarande) i separat lista möter inget hinder. Däremot är det mer tveksamt att ta med "Mittköpings skytteföreningsmedalj" d.v.s. lokala medaljer av mindre betydelse, om det inte tydligt hänger samman med den biografiska profilen i övrigt.Jonar242 (disk) 15 mars 2013 kl. 17.13 (CET)

Örk! Oj vad diskussion växt sedan jag såg den senast, tänk att ordensväsendet fortfarande är sådan sprängstoff, har hursomhelst lyckats läsa igenom hela och instämmer helt i Jonar242:s sammanfattning ovan. --Rasmus 28 15 mars 2013 kl. 18.43 (CET)

Ja, det är ett verkligt lågvattenmärke när man blir anklagad för "avundsjuka" när man ifrågasätter tendentiös historieskrivning. /Annika (disk) 15 mars 2013 kl. 18.55 (CET)

Tendiös historieskrivning? --Rasmus 28 15 mars 2013 kl. 19.20 (CET)

Nu blev jag verkligen förvånad! Vad är tendentiöst med att redovisa utmärkelser som rent faktiskt utdelats av statsmakten? Tostarpadius (disk) 20 mars 2013 kl. 18.30 (CET)

Efter att än en gång ha genomläst tråden inser jag att det hela syftar på talet om att extremvänstern låg bakom avskaffandet av det svenska inhemska ordensväsendet. Jag kan dock inte se att det är värre än att tala om att ordensfåfängan bör få vila ifred. Tala om politisk agenda! Tostarpadius (disk) 20 mars 2013 kl. 18.38 (CET)

Jag anser att det skulle vara rimligt om en ämbetsman idag kunde stämma svenska staten inför Europadomstolen för att ha blivit bestulen på sin nordstjärna, men det är givetvis en högst subjektiv uppfattning. Den bör dock inte vara mindre tillåten att framföra än den ovan refererade. Tostarpadius (disk) 20 mars 2013 kl. 18.44 (CET)

Mitt senaste inlägg skall inte tas alltför seriöst, även om jag verkligen menar att dagens statstjänstemän berövats en rättmätig belöning. Om detta kan kompenseras med högre lön är värt att diskutera. Det som irriterarar mig är när en åsikt vill ge sken av att vara mer moraliskt högtstående. Om det är ett missförstånd från min sida ber jag om ursäkt. Tostarpadius (disk) 20 mars 2013 kl. 18.58 (CET)

Det är du som kräver att ett demokratiskt fattat beslut skall rivas upp; det är därigenom du som har en politisk agenda och inte jag, som inte har framställt något sådant krav. Till stöd för detta använder du historieskrivningen i Jonar 242:s politiska pamflett. Precis som alla andra politiska texter är denna präglad av sitt syfte, något borde borde vara uppenbart för var och en. Min uppfattning om de svenska ordnarna är inte det minsta märkvärdig än att adelsprivilegierna och den graderade rösträtten också bör få vila i frid./Annika (disk) 20 mars 2013 kl. 20.16 (CET)

Vilket är politiska uppfattningar, legitima men inte mer moraliskt högtstående än önskemål om motsatsen. För övrigt har jag inte krävt någonting. Jag kan se problemet med att vrida klockan tillbaka efter fyra decennier, men jag kan också beklaga den historielöshet som avskaffandet är en del av. Vi har, i motsats till de flesta civiliserade länder, gjort oss urarva i detta avseende. Tostarpadius (disk) 20 mars 2013 kl. 20.32 (CET)

Det är helt din personliga uppfattning. Man kan precis lika gärna hävda att ordnarna var en kvarleva av ett icke-demokratiskt herrskapssamhälle och påtala den historielöshet som ligger i att inte vilja se denna koppling. För mig är det fullständigt obegripligt att vissa yrkesgrupper, utan några andra prestationer än att ha skött sitt jobb, skall komma och kräva att staten skall tilldela dem ordnar som bekräftelse på deras sociala status. Detta ser jag som som ett uttryck totalt otidsenligt manligt hierarkiskt tänkande./Annika (disk) 20 mars 2013 kl. 20.55 (CET)

Du är i din fulla rätt att att ha den uppfattningen, men ett försvar för den bestående samhällsordningen är en politisk åskådning idag precis som det var för etthundrafemtio år sedan, då vissa stred för ståndsriksdagens bibehållande. Man har aldrig automatiskt tolkningsföreträde endast därför att man står för status quo. Tostarpadius (disk) 21 mars 2013 kl. 13.26 (CET)

Jag har en demokratisk samhällsyn och vill inte se någon återgång till de förhållanden som rådde i Sverige innan demokratins genombrott. Om du eftersträvar en sådan utveckling bör du välja något annat forum än Wikipedia för din politiska strid. /Annika (disk) 21 mars 2013 kl. 13.41 (CET)

Någon politisk agenda har jag inte, allra minst här på wikipedia. Vilken samhällssyn jag har anser jag vara totalt irrelevant. Det som är avgörande är att förhålla sig neutral vid artikelförfattandet. I det avseendet tror jag vi är helt överens. Jag har inget intresse av att fortsätta detta samtal. Ingenstans har jag givit uttryck för något personlig ideologiskt ställningstagande. Även om alla kanske inte betraktar mitt tal om ordnarna och dagens statstjänstemän som objektivt ser jag det själv helt enkelt närmast som ett konstaterande. Motsvarande skulle kunna sägas om sådana som gått miste om adelskap, men den förändringen ägde ju i praxis rum redan under Gustav V:s regeringstid, så där blev den nya grundlagen en kodifiering av vad som gällt sedan länge. Tostarpadius (disk) 21 mars 2013 kl. 14.15 (CET)

Mytologiska varelser

Jag har märkt att många artiklar om mytologiska varelser beskriver varelserna i imperfekt. Borde inte alla mytologiska varelser, likt alla andra fiktiva figurer, beskrivas i singular? Även om mytologin är helt utdöd har ju figurerna (kan vi anta) aldrig existerat, alltså bör de inte beskrivas i imperfekt. Eller är jag ute och cyklar? Jag vet inte riktigt hur vi ska fånga upp alla artiklarna som är felskrivna, men jag har märkt att många av stubbarna som skapades 2004 är skrivna på det här sättet. Dessa bör nog dyka upp i Endumens korta sidor-sida så fort Wikidataexporten är färdig. /Grillo (disk) 11 mars 2013 kl. 06.57 (CET)

Vet inte hur man beskriver i singular, men tycker jag hittar imperfekt på ett ställe som startrekdb.se tex: "Deep Space Station K-7 var en civil rymdstation som var i tjänst under åtminstone hela 2260-talet. K-7 låg inom Federationens territorium". Det låter som dåtid. -- Lavallen (blockera) 11 mars 2013 kl. 08.19 (CET)

Eh, OJ! Jag var uppenbarligen lite virrig när jag skrev det. Presens menar jag förstås! /Grillo (disk) 11 mars 2013 kl. 08.37 (CET)

Och hur en Star Trek-wiki gör känns inte riktigt relevant, då de väl beskriver händelserna som om de hänt på riktigt. /Grillo (disk) 11 mars 2013 kl. 08.37 (CET)

Det finns som jag ser det två skäl att använda imperfekt för mytologiska figurer. Det ena är att oavsett om de existerat eller ej så är deras tänkta existens lagd till en tid i verkligheten och den tiden är vanligen i det förflutna. Det andra skälet är att vi hamnar i svårigheter om vi skall bedöma var gränsen går mellan mytologiska och historiska personer. Hur formulerar vi oss om till exempel kung David, Aun den gamle och Qi (kung)? /Dcastor (disk) 11 mars 2013 kl. 21.29 (CET)

Men mytologin är inte utdöd. Den grekiska mytologin t.ex. som är en samling myter från den grekiska antika kulturen finns ju fortfarande kvar att läsa om och de gamla grekiska gudarna är fortfarande kvar i mytologin och bör presenteras i presens. Skriver man sedan om dem i brödtexten är det kanske lämpligt att berätta om dem i imperfekt som varande varelser i en svunnen tid. Problemet med kung David begriper jag inte. Han är (presens) fortfarande en av de viktigaste gestalterna i Israels historia. Vad finns i artikeln att formulera om? Wvs (disk) 12 mars 2013 kl. 16.46 (CET)

Rimligen kan både presens och imperfekt vara aktuella beroende på vilken typ av fiktiv gestalt/företeelse det handlar om. Figurer i ett litterärt "universum" som där utgör något som funnits tidigare, i ett slags "förhistoria" till huvudhandlingen beskrivs lämpligen i imperfekt liksom fiktiva figurer vars existens förlagts till den verkliga historien medan figurer som får tänkas vara eviga/alltid finnas - såsom gudar - lämpligen beskrivs i presens. Således: Arthur var en engelsk sagokung men Merkurius är köpmännens och tjuvarnas gud. /FredrikT (disk) 12 mars 2013 kl. 21.38 (CET)

Fast "Merkurius var för antikens romare köpmännens och tjuvarnas gud"… Tempus styrs nog också av typ av bestämning.--Paracel63 (disk) 13 mars 2013 kl. 23.15 (CET)

Kort svar till Wvs: Vad jag avsåg med mina exempel är att de ligger i gränstrakten mellan vad som betraktas som ahistorisk myt och historisk verklighet. Skall de olika grupperna beskrivas i olika tempus måste vi ta ställning i sådana här artiklar. I nuläget slipper vi det. /Dcastor (disk) 12 mars 2013 kl. 22.52 (CET)

För att förtydliga ytterligare: Läs denna artikel för att se sammanhangen. Tostarpadius (disk) 15 mars 2013 kl. 18.59 (CET)

Kryptozoologiskt?

Som ett stickspår vill jag ta upp frågan om lämpligheten att använda formuleringen "...är ett kryptozoologiskt djur" istället för "...är ett mytologisk djur" i inledningen av många artiklarna (se tex Monsterfladdermöss och Loch Ness-odjuret). "Kryptozoologisk" är ett ord som de flesta inte förstår och går helt emot övriga diskussionerna vi har haft att göra artiklarnas inledningar mera lättlästa. AlphaZeta (disk) 13 mars 2013 kl. 07.50 (CET)

Är det inte en viss skillnad på mytologiska djur och kryptozoologiska? Mytologiska finns/fanns i gamla böcker och sagor och i landet långt bort, medan kryptozoologiska finns/fanns/funnits/fennstist djupt nere i Storsjön, i Borneos djungler och Kanadas vildmark. Grekiska mytologiska djur finns kanske också på sådana platser, men det var i den grekiska världen fortfarande i "landet långt borta".-- Lavallen (blockera) 13 mars 2013 kl. 08.23 (CET)

Den distinktionen tror jag inte håller. Näcken fanns nere vid ån, trollen inne i skogen och tomtarna så nära som på loftet eller i stallet. /Dcastor (disk) 13 mars 2013 kl. 16.42 (CET)

Visserligen, men mytologiskt är fortfarande lite missvisande... de tänkta djuren kan vara moderna rykten utan att direkt ingå i någon mytologi. Vissa kryptozoologiska djur blir ju också vanliga zoologiska djur efter att deras existens bevisats (gorillan ska vara ett exempel som jag har förstått det, likadant något pung- eller däggdjur i Oceanien någonstans som jag såg för 10-15 år sedan på tv). "Är ett påstått djur..." "vars existens inte har kunnat visas", något i de banorna? –flinga 21 mars 2013 kl. 02.12 (CET)

Wikipub ikväll (Stockholm)

Eftersom den saknades på wikiträfflistan tänkte jag att jag skulle lägga in en påminnelse här också om att det är Wikipub ikväll kl. 18. Mer info på Wikipedia:Wikiträffar#Wikipub, Stockholm, onsdag den 20 mars. Vi ses där. /Lokal_Profil 20 mars 2013 kl. 14.15 (CET)

Det var det värsta. Uppdaterar ni stockholmare inte Mall:Boxwikiträff? :-)--Paracel63 (disk) 21 mars 2013 kl. 15.51 (CET)

Generell principdiskussion om wikidata

Problemet med wikidata är att olika språk inkluderar olika begrepp och nyanser för samma ord, men enbart en motsvarighet per språk tillåts i wikidata. Diskussion:Engelskt_ton illustrerar problemen, men frågan är om det går att få konsensus för en generell metod att hantera detta? BP OMowe (disk) 18 mars 2013 kl. 19.17 (CET)

Det låter som att den diskussionen hör hemma på Wikidata någonstans. sv.wikipedia är ju bara en av flera hundra språkversioner som wikidata servar. --MagnusA 18 mars 2013 kl. 19.21 (CET)

Till att börja med har diskussionen hållits här på bybrunnen ett antal gånger senaste veckorna (åtminstone en sådan diskussion har inte arkiverats ännu så bläddra upp och ni hittar den). För det andra verkar det som att man i så fall ska avstå från interwiki-länkar om det inte går att hitta en exakt, entydig motsvarighet, åtminstone enligt den här posten. Jag bara antar att den posten speglar någon sorts konsensus från Wikidatas sida, jag har inte rotat djupare i ämnet. --Lajm (disk) 18 mars 2013 kl. 19.33 (CET)

Jag tycker att alla Wikidata-relaterade diskussioner bör föras på d:Wikidata:Bybrunnen. --Rasmus 28 18 mars 2013 kl. 19.37 (CET)

Nån kanske kan redigera Wikipedia:Bybrunnen/Intro och skapa en "IW-mall" så att vi får en länk till Wikidatas bybrunn i vänsterspalten. Eller bör vi kanske ta bort IW-länkarna och lägga det på Wikidata? :) /Hangsna (disk) 18 mars 2013 kl. 21.38 (CET)

En "mall" inlagd, råkodad, då jag inte vet om det finns någon mall (än). -- Lavallen (blockera) 18 mars 2013 kl. 22.12 (CET)

Just för att diskussionen tycks återkomma gång på gång med samma fråga fast olika ämnen vore det bra att få informationen här och inte i en helt annan avdelning som bara de mest intresserade kan hitta. Vad jag kan utläsa från wikidata-diskussionen lajm hittade tycks det som att wikidata enbart vill ha entydiga länkar, och resten ska skötas med vanlig länkning som tidigare. BP OMowe (disk) 18 mars 2013 kl. 22.29 (CET)

Problemet har väl funnits länge, men bara berört dem som försökt hitta rätt språklänkar. Det är då man inser att man måste skriva artiklar om begrepp och inte om ord. Artikeln hyvel är ett otyg som med skohorn försöker få in osthyvel, väghyvel och rakhyvel i en artikel om ett snickeriredskap. De är helt åtskilda begrepp som bara har ordet gemensamt, och borde därför ha klart åtskilda artiklar. En cheese cutter och en razor har inget med en plane att göra. --LA2 (disk) 18 mars 2013 kl. 22.32 (CET)

Jag tycker att det är en befrielse att Wikidata gör att vi äntligen kan få lite ordning i interwikilänkträsket. Wikidata har en stringent modell där varje post motsvarar ett begrepp. Artikeln Hyvel borde enligt min mening antingen vara en förgreningssida eller enbart handla om verktyget. Rakhyvel, osthyvel och så vidare (kanske även rubank) ska ha egna artiklar med egen interwiki.

När det gäller artikeln Ton (enhet) så borde den handla om den metriska måttenheten som motsvarar 1000 kg. Den massaenheten ska ha en post på Wikidata med interwiki till artiklar på andra språk som också handlar om masaenheten på 1000 kg på precis samma sätt som en:Short ton och en:Long ton redan har. Om Engelskt ton är ett begrepp som bara används i Sverige så kan vi gott ha en artikel (eller i alla fall en förgreningssida) om det, men ingen interwiki. /ℇsquilo 19 mars 2013 kl. 13.48 (CET)

LA2: men vad är det som gör att den engelska begreppsindelningen är den mest relevanta? Är det inte bara så att vi på svenska har olika begreppsindelning, där "hyvel" är ett begrepp? (Det är väl inte vårt fel att de ännu inte funnit något begrepp för det fenomenet på engelska?). (Exemplet kanske kan ses som något lite extremt, men det finns säkert andra). –flinga 19 mars 2013 kl. 17.16 (CET)

Hittills har det varit den engelska begreppsindelningen som har varit norm eftersom iw-robotarna har utgått från enwp när de skapar interwikilänkar. Just därav den stora förvirringen i många fall. Artiklarna hyvel och trähyvel är två olika artiklar varav den första är en översikt eller förgreningssida. Den kommer då inte att ha någon interwiki till enwp medan trähyvel länkar till en:Plane (tool). Men nu har vi ingen artikel om trähyvel. Då kan vi antingen skriva om artikeln hyvel så att den motsvarar den engelska en:Plane (tool), eller låta den vara en översiktsartikel över allehanda skärverktyg. I det senare fallet så kommer den inte att interwikilänkas till en:Plane (tool) men eventuellt till da:Høvl (som exempel). /ℇsquilo 19 mars 2013 kl. 22.33 (CET)

Trähyvlar är antagligen värda en egen artikel, men jag noterar att också den artikeln kan ses som en "översiktssida", som bör behandla en mängd olika hyvlar (för grovhyvling och formgivning i olika sammanhang och från olika kulturer). Vi har en klar gräns mellan förgreningssidor och artiklar, men vad som på ett språk passar som förgreningssida kan på ett annat språk (som inte har en naturlig strikt indelning) lämpligast vara en översiktsartikel. Men de värsta problemen handlar om att begreppen på samma hierarkiska nivå skiljer sig något (i olika språk, kulturkretsar och jurisdiktioner).

I många fall gör wikidata bara iw-träsket mer tydligt. Jag tror att svenskspråkiga Wikipedia blir bättre om vi försöker hålla oss till den begreppsindelning som faller sig naturligt på svenska. Vi kan försöka lappa med omdirigeringar, förgreningssidor och stubbar för de begrepp som används allmänt i andra språk (och försöka samordna dessa med Wikidata). Det betyder att vi accepterar basartikelstubbar, med hänvisning till ett närliggande i svenskan mer centralt begrepp.

--LPfi (disk) 20 mars 2013 kl. 10.43 (CET)

Och i vissa fall har vi inget ord för en basartikel. Bland annat saknar svenskan (och många andra språk) direkt motsvarighet till en:whale. Nu har lyckligtvis en:Cetacea/val blivit basartikel istället, eftersom de på enwp insett att inte all världens språk utgår från engelskans terminologi. :-)--Paracel63 (disk) 21 mars 2013 kl. 15.46 (CET)

Jag vet inte hur många gånger jag sagt det här, men basartiklarna väljs inte ut på enwp. Enwp som projekt är bland de som är minst intresserade av basartiklarna. Listan utformning diskuteras på meta, och de som diskuterar där är aktiva på en massa olika wikipedia-projekt. ⬤Bοⅰⅵе 21 mars 2013 kl. 18.00 (CET)

"Begrepp" och "termer" är termer för olika begrepp - men olika terminologisk utveckling bidrar till skillnader i begreppsbildningen... Det finns dock många skäl till varför artiklar ofta inte svarar exakt mot varandra. Ett par exempel:

Namn på olika kyrkliga befattningar motsvarar inte helt varandra, delvis därför att de har utvecklats på skilda sätt i exempelvis Svenska kyrkan och Church of England. Samtidigt är såpass mycket parallellt att det känns hårt att lämna artiklarna utan wplänkar. (Ett exempel på hur terminologisk utveckling kan påverka begreppsbildningen: Kyrkoherde är från början helt enkelt svenska för latinets pastor; men termerna står i modern svenska inte längre för precis detsamma.)

Bör en:Charles länka till sv:Karl eller till sv:Charles? I äldre tid uppfattades namn mer som att de stod för något verkligt begrepp, oavsett bärarna; och termen för detta begrepp översattes från språk till språk. I Sverige var t. ex. regeln att en regent (svensk eller utländsk) skulle stavas på det sätt regenten själv föredrog under dennas livstid, men skulle återges i "svensk normalform" när den dött; alltså t. ex. Elisabet I men Elizabeth II av England. I dag uppfattar vi namn medr som etiketter, ljud- eller bokstavssträngar som vi sätter ihop litet som vi vill, för att kunna identifiera en person. Det gör att de "Karl" vi skriver om ibland motsvarar engelskt och franskt "Charles" (och t. ex. spanskt "Carlos"), och ibland inte. Till ursprung och etymologi handlar det om samma namn; men i modern användning översätts namn mer sällan (om det inte handlar om påvar).

De juridiska systemen avviker mellan olika länder, vilket ofta försvårar iwlänkning. ("en:Common law" motsvaras historiskt väl närmast av det svenska "Sedvanerätt"; men direkt iwlänkning här är litet missvisande. Skillnaden mella grundlagar och vanliga lagar är klar i svensk tradition; men det visar sig att inte ens begreppet motsvarande termen (vanlig) lag finns riktigt på det sättet i Commonlawssystemet.)

Så hur gör vi? Skapar vi ett otal artiklar för namnformer i varje språkområde för sig (Karl (svenskt namn), Karl (tyskt namn),Carl (svenskt namn), Carl (tyskt namn), Carl (engelskt namn), Charles (svenskt namn), Charles (tyskt namn), Charles (engelskt namn), och så vidare), och undviker alla försök att sammanställa gemensamma artiklar för "samma namn skrivet på olika sätt"?? Knappast!

Begreppsbildning förutsätter i allmänhet att man grupperar ihop sådant som "bara nästan är samma sak". Problemet är att man kan göra detta på olika sätt. Det är knappast ett problem som wikidataprojektet kan lösa. Jörgen B (disk) 23 mars 2013 kl. 18.34 (CET)

Går det inte att bygga databaser som arbetar med suddig logik? Edaen (disk) 23 mars 2013 kl. 20.18 (CET)

Föräldralösa (orphan) artiklar - för 4-5:e (och sista?) gången

Jag vet att detta är ett väldigt känsligt ämne (enligt de tidigare diskunionerna) men jag vill få det uträttat till slut.

Min bot, Josvebot, höll på att markera orphan artiklar när Lavallen skrev: "Jag tror inte det är en bra ide att lägga in {{Föräldralös}} med bot. Den mallen är inte tillräckligt okontroversiell för att läggas in på det viset" med anledningen "Massinläggning av denna mall har tidigare utlöst långa diskussioner. Att mallen är osynlig är en kompromiss i kampen mellan de som vill ha mallen och de som inte vill ha den. Problemet med "föräldralöshet" anses av många inte vara så allvarligt.".

Vad är det då för mening att ha mallen om man inte för använda den? Jag föreslår en omröstning eller något liknande med ett klart resultat så att man vet om man får använda den eller inte. -Josve05a (d) 18 mars 2013 kl. 22.29 (CET)

(Inget elakt menat, Lavallen! -Josve05a (d) 18 mars 2013 kl. 22.34 (CET)

Jag ser inte föräldralöshet som ett problem alls. Man hittar dem genom att söka på titeln och sökmotorer kommer att indexera dem via Special:Alla_sidor. --Petter 18 mars 2013 kl. 23.18

Vad är det som gör mallen kontroversiell? I grunden borde det bara finnas två anledningar till att en artikel saknar wikilänkar: ingen har hunnit ordna det än, eller så är artikeln för kort för att länkning ska ske och kan då behöva utökas. 81.225.216.159 18 mars 2013 kl. 23.24 (CET)

Det som gör den kontroversiell är troligen just det som Petter nämner ovan, att artikeln fungerar som den är. En föräldralös artikel är alltså en som ingen länkar till, inte en som i sig saknar länkar. Vad man kan göra är att lägga minimalt med tid på att leta upp relaterade artiklar att lägga in länkar i. Det är bättre än att massmärka upp artiklar som det inte är något fel på. Om det vore artiklar som saknar länkar det handlat om, hade det varit än lättare att åtgärda dem, för den delen. Jag anser att föräldralös-mallen gott kan arkiveras. Ser inget syfte med att ha kvar den. Och med omröstningar löser som som vanligt inte speciellt mycket. Det borde en sådan långvarig användare som Josve05a ha lärt sig vid det här laget. /Grillo (disk) 19 mars 2013 kl. 02.24 (CET)

Jag håller med Grillo. Det finns inte per definition något problem med att andra artiklar inte länkar till en artikel. Ibland är det fullt rimligt, eftersom det inte finns några artiklar som blir bättre av att länka dit. Det är inte slumpad blåklickning som är det sätt vi förställer oss att folk huvudsakligen skall navigera sidan, förmodar jag?

Pensionera mallen. /Julle (disk) 19 mars 2013 kl. 02.38 (CET)

Det är som sagt inget fel på artikeln för att den saknar länkar, så vida det inte är relevansen som är problemet. Möjligen är det fel på andra artiklar. Antalet inlänkar till en artikel är inget mått på relevans, och att mallen blev dold var om jag miss rätt problemet med att det betrakatades så, vilket är inproduktivt - exempelvis finns mängder med artiklar om svensk film och svenska skådespelare, så den som skapar en artikel här har inga problem att ordna med inlänkar. Fransk film är betydligt sämre företrädd, även mycket kända filmer - skall den som skapar en sådan artikel behöva uppleva att relevansen för artikeln är ifrågasatt för att ämnet nästan helt saknar andra artiklar som kan skapa inlänkar?

Å andra sidan tycker jag att det här kan vara ett utmärkt redskap. Ofta har ganska kända namn inte wikilänkats i äldre artiklar, möjligen för att många ville undvika rödlänkar, och då kan ju en koll av de här artiklarna innebära att man kan skapa nya wikilänkar i artiklarna. Ett annat alternativ är att det finns rödlänkar till en alternativ stavning av namnet, en pseudonym, namnet på ett annat språk eller liknande. Då kan det ju vara en god idé att korrigera länkarna, kanske skapa omdirigeringar, för att undvika att dublettartiklar uppkommer. Sedan vet jag inte om botuppmärkning egentligen behövs för att åtgärda de här bristerna, det får den som arbetat mer inom området avgöra.--FBQ (disk) 19 mars 2013 kl. 09.47 (CET)

Det är bra att bygga nät, och se till att artiklar länkar till varandra. Den här mallen kom väll till i den andan. Men jag håller med om att det är fullt rimligt att vissa artiklar saknar inlänkar. Fanns det inte någon special-sida för orphans innan förresten? ⬤Bοⅰⅵе 19 mars 2013 kl. 10.00 (CET)

Jodå, Special:Föräldralösa sidor verkar fortfarande uppdateras. --MagnusA 19 mars 2013 kl. 10.15 (CET)

Att föräldrarlösa artiklar mallas är att föredra. Det gör dem mycket lättare att hitta med verktyg som CatScan. Att en artikel är föräldralös är inget problem i sig. Problemet är att det kan finnas artiklar som borde länka till den, men som inte gör det eftersom det alltid har funnits en motvilja mot röda länkar. /ℇsquilo 19 mars 2013 kl. 13.28 (CET)

Denna irrationella motvilja måste bekämpas. Den är direkt skadlig för projektet. Rödlänkar är ett av de viktigaste medlen att åstadkomma nya artiklar. Jag är medveten om att de också drar till sig klottrare, men den risken får vi ta. Tostarpadius (disk) 19 mars 2013 kl. 19.13 (CET)

Man skall inte undvika rödlänkar, men ibland är det svårt att avgöra under vilket namn artikeln kommer att skapas. Genom en rödlänk till fel namn ökar man risken för dubbletter. Det kan också verka sannolikt att det naturliga artikelnamnet kommer att tas i anspråk av en annan artikel (t.ex. då det finns en aktiv idrottare eller popmusiker med samma namn). En lösning vore att skapa en stubb med omdirigeringar och topplänkar, men detta har jag förstått att ogillas (om man inte har möjlighet att genast källbelägga stubben). --LPfi (disk) 20 mars 2013 kl. 10.52 (CET)

Det jag framför allt tänker på är personer. Visst kan det vara ett problem om det finns flera med samma namn, men om vederbörande har artiklar på andra språk kan man med fördel välja motsvarande tillägg här. Även i andra fall är det inte fel att vara kreativ. En helt annan sak är att uppenbart irrelevanta personer inte skall ha några länkar. Likaså är det ett oskick att i en bibliografi rutinmässigt sätta alla titlar inom klammer. Genom generositet med omdirigeringar i samband med artikelskapande minskas risken för dubbletter. Tostarpadius (disk) 20 mars 2013 kl. 11.03 (CET)

Tyvärr förekommer det ett slentrianmässigt och ogenomtänkt rödlänkande som skapar problem och grogrund för olika former av länkröta. En person kan förekomma under olika namnformer och olika särskiljande tillägg i olika artiklar och när sedan eventuellt en artikel om personen skapas kvarstår ofta en eller flera rödlänkar. I vissa fall blir den nyskapade artikeln "föräldralös" trots att personen ifråga har rödlänkats i flera artiklar. I vissa fall rödlänkas enbart efternamn och detta har i vissa fall lett till att man kommer till helt fel person för att någon någon utsett en viss person till den mest betydelsefulla bäraren av detta efternamn. För att hantera problemet måste man, då man skapar en ny artikel, anstränga sig och söka efter eventuella förekomster av en person i andra artiklar och då är inte rödlänkarna till någon nytta. I vissa fall rödlänkas uppenbart irrelevanta personer eller personer som det är ytterst låg sannolikhet för att det kommer att skapas en artikel om inom överskådlig tid. Att rödlänka en långtbortistansk forskare som i bästa fall förekommer på långtbortistanskspråkiga Wikipedia och som det verkar vara helt omöjligt att hitta någon information om på annat språk än långtbortistanska är knappast meningsfullt. Jag är inte motståndare till rödlänkning när den sker på ett genomtänkt sätt och riskerna för länkröta beaktas, men väldigt ofta brister det på denna punkt:/Annika (disk) 20 mars 2013 kl. 12.03 (CET)

Det är lika fel att rödlänka slentrianmässigt som att avstå från det på motsvarande sätt. Personligen anser jag dock att en artikel på långtbortistanska normalt räcker för att påvisa relevans. Tostarpadius (disk) 20 mars 2013 kl. 12.14 (CET)

Det var detta som gjorde att jag upptäckte det. Antalet uppmärkta artiklar 2013-03 ökade med 2000 från en dag till nästa, en mer vanlig siffra är 25-100 stycken. -- Lavallen (blockera) 19 mars 2013 kl. 10.39 (CET)

Jag skapade här om dagen Karl Erik Peterson, en artikel som ingen annan artikel länkar till. Det finns några böcker i Libris av "K. E. Peterson" och jag hade lyckats identifiera personen i några referensböcker på biblioteket, tillräckligt för att skriva denna artikel. Projekt Runeberg länkar till den artikeln. Mitt alternativ hade varit att lägga hela författarpresentationen i Projekt Runeberg, men jag föredrar att bygga artiklar i Wikipedia, så att fler kan fortsätta och bygga vidare. Nu har ingen hunnit lägga in mallen om att artikeln är föräldralös, men det jag inte begriper är vilket syfte en sådan mallning skulle få? Är tanken att någon annan ska se mallen och börja genomföra någon åtgärd? Nämligen vad? Eller är mallningen i sig bara en form av sysselsättningsterapi? --LA2 (disk) 21 mars 2013 kl. 18.59 (CET)

Min magkänsla säger att det här mallas, för att det finns en specialsida om det. Hade det inte funnits en sådan sida, så hade det inte mallats. Det känns som att vi här nu kommer överens om att sluta använda mallen. Då är det kanske också läge att meddela utvecklarna av AWB att den här mallen och liknande inte ska hanteras på det här projektet. -- Lavallen (blockera) 21 mars 2013 kl. 19.17 (CET)

Ett förslag

Slutsats: Mallen och kategorierna är inte populära hos vissa. De pekar ut problem som kanske inte finns. Dessa sidor kan dock vara förknippade med vissa problem, så det kan vara användbart att de finns listade någonstans.

Sidan Special:Föräldralösa sidor finns i en api-version. Det är därför tekniskt möjligt att skapa listor över de sidor som finns på den här sidan. När dessa kommit upp på en sådan sida kommer de efter några dagar försvinna från special-sidan eftersom de helt plötsligt har in-länkar från just den sidan, och sidor längre ner kommer att komma upp. (5000 sidor sträcker sig idag fram till bokstaven G ungefär.)

Vad sägs om att pensionera mallen och dess kategorier för gott och underhålla en sådan lista istället? När en länk har legat på den sidan ett tag kan den "på prov" tas bort. Är den fortfarande föräldralös kommer den strax tillbaka till specialsidan och återförs då till listan. -- Lavallen (blockera) 20 mars 2013 kl. 12.36 (CET)

Jag tänkte precis tipsa om Mediawiki API:et. Jag tycker det är ett bra förslag. /Mikael Lindmark (disk) 20 mars 2013 kl. 13.44 (CET)

Se Wikipedia:Lista över föräldralösa sidor. Mallen är pensionerad och kategorierna raderade. -- Lavallen (blockera) 23 mars 2013 kl. 19.30 (CET)

Vad skiljer mot Special:Föräldralösa_sidor? /Hangsna (disk) 23 mars 2013 kl. 19.40 (CET)

Specialsidan har aldrig mer än 5000 sidor, just nu har vi betydligt fler. -- Lavallen (blockera) 23 mars 2013 kl. 19.44 (CET)

Kategori:Mördare

Hej! Den här diskussionen har kanske varit uppe tidigare men jag har funderingar kring kategorin Mördare. Denna kategori är (enligt mig) mycket "vid" definitionsmässigt och människor, utifrån olika preferenser och referenspunkter, kategoriserar mördare på olika sätt. Min fråga är om kategorin är överflödig och bör tas bort eller alternativt ha betydligt fler underkategorier? Vad tycker du/ni? Är t.ex. attentatsmän och massmördare samma typ av mördare? Kan en person med politisk legitimet (t.ex. George W. Bush) kategoriseras som mördare? Var går gränserna och vem drar dem? --Tromber (disk) 20 mars 2013 kl. 21.11 (CET)

Avgränsningen för en viss kategori diskuteras bäst på för ändamålet inrättad diskussionssida eller möjligen på Wikipedia:Problematiska kategorier. --MagnusA 20 mars 2013 kl. 21.17 (CET)

Vi diskuterade det här för flera år sen på bland annat talk:Annika Östberg. Där kom vi väl överens om att det är mer neutralt att kalla det "personer dömda för mord". Personer som mördat och kommit undan med det är väl i så fall svårare, men det kanske vi ska reservera för historiska mördare som Jack uppskäraren och liknande. /Grillo (disk) 21 mars 2013 kl. 01.35 (CET)

Kategorin behöver regelbundna städinsatser. Jag läste ett halvdussin artiklar och artikelkvaliteten är dålig. Två saknade källor, en handlade om en person misstänkt för mord, en om en person dömd för mordförsök och t.o.m. Juha Valjakkala saknade källor för händelseförlopp och dom (om man undantar en hänvisning till "Aftonbladet (2002-05-13)" i Åmselemorden). Jag tvivlar inte på att personerna skulle ha begått (eller försökt begå) mord eller dråp, men principiellt är det mycket problematiskt. Jag undrar också över att dråpare betecknas som mördare, men det tillåts av kategoribeskrivningen. --LPfi (disk) 21 mars 2013 kl. 12.39 (CET)

Brottsrubriceringen dråp till trots finns begreppet "dråpare" knappast i användning i (riks)svenskan - används det möjligen i finlandsssvenska? Och för all del ska man hålla sig noga till WP:BLP där den är tillämplig (och till behov av trovärdiga källor även i övrigt), vilket väl också innebär att hålla sig så mycket som möjligt till exakt brottsrubricering i domar, men man kan ju inte helt bortse från variationer i terminologi historiskt jämfört med nu, och variationer mellan jurisdiktioner samt översättningsproblem. Att enbart använda "dömda för [beteckning hämtad ur nu gällande text i svenska Brottsbalken]" behöver således inte vara en universallösning. Tomas e (disk) 22 mars 2013 kl. 15.51 (CET)

Dräpare? Även det är väl dock inte klockrent som kategorinamn. /Grillo (disk) 23 mars 2013 kl. 07.40 (CET)

Låter väl mer som något från riktigt obehagligt mytologins värld än en samtida person som fällts för dråp? "Inte en person fanns kvar i livet i de avlägna bergsbyarna efter att den mörke dräparen hade gått fram med sin lie" eller något liknande... Tomas e (disk) 23 mars 2013 kl. 13.40 (CET)

"Dräpare" faller på att wp inte skall införa nya ord eller ordformer. (Agentsubstantivet till "att dräpa" är "dråpare".)

Jag tror att "dråp" eller "vållande till annans död" används betydligt mer i juridiska sammanhang än vad man kan få för sig när man läser tidningar, där även de banalaste fylledråpen kallas "mord". Detta är EMRÅ inte så mycket en fråga om att rikssvenskan har utvecklats, utan handlar mer om tendenser att försöka sälja tidningar med hjälp av överdrifter.

Jag tycker nog ändå att det är juridiken vi får gå efter; exempelvis Personer som dömts för mord eller dråp, om vi alls behöver en sådan kategori. Annars har vi nog ofta möjlighet att använda mer precisa kategorier, av typen "attentatspersoner". Jörgen B (disk) 23 mars 2013 kl. 16.27 (CET)

Veckans tävling - Påskharar

Snart börjar en tävling för puts i robotskapade hardjursartiklar. Tävlingssidan finns här. Jag hoppas (eller heter det skuttas? ) på livlig deltagande. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 23 mars 2013 kl. 18.27 (CET)

Anti Avsan

Jag och en användare behöver hjälp att nå konsensus angående ett faktastycke i artikeln om Anti Avsan. Det handlar om att faktan är tagen från en bok som författaren har givit ut på eget förlag, vilket gör mig tveksam till att ta med det. Eftersom vi inte blir riktigt överrens vill jag få fler personers input i frågan. Här sker diskussionen. MVH Adville (disk) 24 mars 2013 kl. 14.44 (CET)

Jag anser att detta kan diskuteras på KAW. Fruktsoda (bubbel) 24 mars 2013 kl. 15.31 (CET)

....men det pågår ingen diskussion på Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia (KAW) i ämnet "eget förlag som källa", så det bästa är kanske ändå att debatten i "eget förlag som källa" förs på Anti Avsan, eller hur? Mvh --Allexim (disk) 24 mars 2013 kl. 20.42 (CET)

....fast jag anser att debatten borde föras på Wikipediadiskussion:Källhänvisning. Där finns två inlägg i ämnet "eget förlag som källa" (under rubriken "Eget förlag") just nu. Mvh --Allexim (disk) 24 mars 2013 kl. 20.54 (CET)

Användare Löneföreningen2

Borde inte användarsidan för användare:Löneföreningen2 egentligen raderas? Det är ju i princip en artikel som ingen annan får redigera, och får ses som reklam för föreningen. Om kontot inte gör några fler redigeringar så tycker jag att en radering är självklar, eventuellt kan innehållet flyttas till en artikelsida och strykas ned en del. Le Lapin Vert (disk) 24 mars 2013 kl. 15.57 (CET)

Visst och gjort.Yger (disk) 24 mars 2013 kl. 15.59 (CET)

Glad påsk!

Glad påsk!

Ha en riktig Glad Påsk och jag hoppas att ni alla njuter av god mat, ledighet och vårsol! Fruktsoda (bubbel) 24 mars 2013 kl. 19.43 (CET)

Glad post... påsk allesammans ([1] 0:17-0:25 i klippet), hälsningar från en liftwaffe i fjällvärlden med mycket snö kvar! :-) /Mvh Vostok (disk) 24 mars 2013 kl. 20.07 (CET)

Glad påsk! (Även om jag för egen del inte får ta ledigt förrän på torsdag) --Rasmus 28 24 mars 2013 kl. 20.58 (CET)

Tabletapp för senaste ändringar

Hej,

Precis påbörjat en app som främst blir en motsvarighet till klottersaneringsverktyget Huggle. Tanken är att främst vara riktad mot android tablets även om koden rätt lätt borde gå att köra på valfri Androidtelefon också. Fokus i appen kommer att vara flödet senaste ändringar och möjlighet att se diffar, rulla tillbaka, göra ogjord, patrullera etc. Så om någon känner för att betatesta eller har förslag på komponenterfunktioner så är det bara att wikimaila. /^Fluff?_Fluff! 17 mars 2013 kl. 14.27 (CET)

Kommer den vara fri? /Kattegatt (disk) 17 mars 2013 kl. 14.32 (CET)

Ja det är tanken. /^Fluff?_Fluff! 17 mars 2013 kl. 14.41 (CET)

Intressant, men jag har en äldre Androidlur, kommer det vara nått problem? /Mikael Lindmark (disk) 24 mars 2013 kl. 23.14 (CET)

Ofelbarhet?

Jag skapade en artikel om Louise Landerholm Bill, vilken är en politiker i Uppsala som har en betydande possition i Uppsala komun, samt, uppenbarligen, genom intima släktskapsförbindelser, ingår i det ledande politiska maktklustret på nationell nivå. Det är självfallet inte troligt att denna artikel var fullständigt oantastligt. Det tvivlar jag inte en sekund på! Men jag gjorde så gott jag kunde. Användare:Rrohdin tog sig emelertid friheten att radera detta ämne utan att besvära sig om sådana futtiliteter som omröstningar. Det är min fasta förvissning om att han handlade efter sin bästa förmåga, men borde det inte vara rimligt att fler än Användare:Rrohdin kunde ges tillfälle att bidra med synpunkter, eller skall det anses som självklart att Användare:Rrohdin alltid vet bäst? Principfrågan är således inte om en viss arrtikek kan ha varit behäftad med brister, utan om det alltid kan anses som självklart att Användare:Rrohdin alltid vet bäst själv, Quintus (disk) 23 mars 2013 kl. 02.37 (CET)

Har du en seriös invändning mot artikelns hantering, eller är du bara ute efter att kasta lite skit? Inlägget ovan rimmar illa med att du hävdar att du utgått ifrån att Rrohdin agerat i god tro. Av ovanstående inlägg kan jag också ana att problemet till stor del kan ligga i vår hantering av levande personer. /Grillo (disk) 23 mars 2013 kl. 07.35 (CET)

Detta är inte platsen för denna diskussion.

Om problemet är en diskussion om relevans så ta det på Diskussion:Louise Landerholm Bill eller på Wikipediadiskussion:Relevans. Om problemet är hur en användare använt sina administratörsverktyg så ta det på Wikipedia:Kommentarer om administreringen av Wikipedia. /Hangsna (disk) 23 mars 2013 kl. 12.04 (CET)

Det fanns garanterat inga som helst kränkande uppgifter av något som hellst slag, så att "ana" något är uppenbart felaktigt. Huruvida en redovising av Användare:Rrohdins agerande i sig innebär ett "kastande av skit" över denne får stå för dig. Tar vidare diskussion på annan plats.23 mars 2013 kl. 12.35 (CET)Quintus (disk)

Den artikel som finns i Google-cachen är välskriven och intressant. Den saknar källor, men det bör gå att reparera. Rrhodin borde återskapa artikeln så att den går att förbättra. --LA2 (disk) 23 mars 2013 kl. 16.12 (CET)

Artikeln återskapades en stund för förnyad relevanskontroll. Eventuell vidare diskussion om relevansen förs lämpligen på artikelns diskussionssida, där jag även i samband med raderingen motiverade mitt handlande. Vad gäller den intressanta frågan om Användare:Rrohdins ofelbarhet ber Användare:Rrohdin härmed att få meddela att Användare:Rrohdin anser att Användare:Rrohdins ofelbarhet ligger på samma nivå som Användare Franciskus. Att Användare:Rrohdins administrativa handlingar granskas på Bybrunnen eller annan valfri plats är Användare:Rrohdin helt tillfreds med. En administratör bör tåla en öppen och seriöst menad granskning. Frid vare med eder! /rrohdin (disk) 24 mars 2013 kl. 10.06 (CET)

Är ni två gamla bekanta, som har tagit med er ett tidigare groll in i Wikipedia? Ditt märkliga och löjliga svar på den löjliga frågan om ofelbarhet, antyder att ni båda två njuter av varandras uppmärksamhet. Det kan vara bra för andra användare att känna till, så att man inte spiller sin tid på att medla mellan er. --LA2 (disk) 24 mars 2013 kl. 17.26 (CET)

Jag hade lust att svara på samma sätt i mitt svar ovan, men lät bli. /Grillo (disk) 25 mars 2013 kl. 09.04 (CET)

Om det mot förmodan förs ett protokoll med domarbedömningar så vill jag föra in att jag tyckte att Rrohdins svar passade bra givet frågan han besvarade. Jag noterar även att jag sällan ser den användare som hade väldigt negativa synpunkter på Rrohdins svar medla i konflikter. Snarare tvärtom. Så jag bedömer att risken för negativa bieffekter av svaret är lågt. Luttrad (disk) 25 mars 2013 kl. 17.04 (CET)

Convert complex templates to Lua to make them faster and more powerful

(Please consider translating this message for the benefit of your fellow Wikimedians)

Greetings. As you might have seen on the Wikimedia tech blog or the tech ambassadors list, a new functionality called "Lua" is being enabled on all Wikimedia sites today. Lua is a scripting language that enables you to write faster and more powerful MediaWiki templates.

If you have questions about how to convert existing templates to Lua (or how to create new ones), we'll be holding two support sessions on IRC next week: one on Wednesday (for Oceania, Asia & America) and one on Friday (for Europe, Africa & America); see m:IRC office hours for the details. If you can't make it, you can also get help at mw:Talk:Lua scripting.

If you'd like to learn about this kind of events earlier in advance, consider becoming a Tech ambassador by subscribing to the mailing list. You will also be able to help your fellow Wikimedians have a voice in technical discussions and be notified of important decisions. Guillaume Paumier, via the Global message delivery system. 13 mars 2013 kl. 21.24 (CET) (wrong page? You can fix it.

Nu har vi alltså fått två nya namnrymder för lua-kod, Module och Module talk som de heter för tillfället. De kommer snart få nya svenska alias så oroa er inte för att de är på engelska just nu. Det går att skriva nya luamoduler redan nu. På en:Wikipedia:Lua finns lite mer info och här finns färdiga moduler att titta på och eventuellt kopiera till svwp. Här hittar ni vanliga mallar som anropar luamodulerna via kodstycket {{#invoke:}}, lägg märke till att en del mallar är gamla mallar som nu är konverterade till att använda luakod istället, detta för att göra Wikipedia snabbare! Lua sägs ofta vara ett mycket enkelt skriptspråk att lära sig, lämpligt för absoluta nybörjare. Om ni har lite vana av programmering sedan innan, då kanske denna crash course kanske ett bra ställe att bekanta sig med lua för att snabbt bekanta er med syntaxen. Annars gäller samma sak som med mallarna, man tittar på färdiga exempel och analyserar så lär man sig tillslut. Lycka till, och hoppas att detta kanske öppnar upp för mer spännande funktioner i framtiden. C.Nilsson (disk) 14 mars 2013 kl. 01.38 (CET)

Var försiktiga med den där "crash coursen" bara. Min vanliga webbläsare Camino tog det bokstavligt och kraschade tre gånger på raken (i Firefox funkar sidan dock). ;-)--Paracel63 (disk) 14 mars 2013 kl. 17.31 (CET)

Någon som känner för att ändra i translatewiki:MediaWiki:Scribunto-doc-page-name/sv till dok istället för doc? -- Lavallen (blockera) 14 mars 2013 kl. 14.02 (CET)

Done. /Lokal_Profil 16 mars 2013 kl. 15.33 (CET)

Underbart. Man kunde dock önskat att de hade valt ett mer C/Ecmascript-liknande språk då det mer eller mindre har blivit standard. Men detta är ändå ett stort steg framåt:) AlphaZeta (disk) 16 mars 2013 kl. 15.48 (CET)

AlphaZeta, någonstans mitt i videon (WMF Engineering Meeting 3.14.13) förklaras tankegångarna kring valet av språk. /Mikael Lindmark (disk) 26 mars 2013 kl. 12.38 (CET)

Finns det nån samordning för Lua-skript här på SVWP? Om inte, visst behöver vi det? /Mikael Lindmark (disk) 24 mars 2013 kl. 12.34 (CET)

Isynneherhet behövs det den dag vi går in i Wikidata fas II. Jag tror Modulerna där är en förutsättning för att det ska fungera bra. -- Lavallen (blockera) 24 mars 2013 kl. 13.15 (CET)

Jag har nu skapat projektet Wikipedia:Lua för att samla Lua-diskussionerna på ett ställe. /Mikael Lindmark (disk) 26 mars 2013 kl. 12.38 (CET)

Förslag på nya övningar

Jag har sett att det är någon som har pillat lite i Wikipedia:Övningar vilket ledde till att jag började fundera om det inte skulle var bättre om man hade lite mera konkreta övningar. T.ex att man har ett kort stycke text som inte har några iw-länkar och så ska man lista ut vilka ord som ska iw-länkas./ TheOne12841 (disk) 13 mars 2013 kl. 22.53 (CET)

Notera att "iw-länk" betyder interwikilänk, dvs sådana länkar som går mellan olika språkversioner. De länkar du talar om kallas interna länkar eller wikilänkar. Dock är det väl olika arbetssätt som bedömer vilka typer av länkar som ska inkluderas. Däremot vore det välkommet med mer wikikulturella övningar och inte bara rent tekniska, så på något plan är det en god idé. /Grillo (disk) 14 mars 2013 kl. 06.50 (CET)

Exempel på övning skulle kunna vara vilka ord ska ha interna länkar i denna text:

Victoria Ingrid Alice Désirée, född 14 juli 1977, är Sveriges tronarvinge och hertiginna av Västergötland. Hon är dotter till kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia samt äldre syster till prins Carl Philip och prinsessan Madeleine. Hon gifte sig den 19 juni 2010 med Daniel Westling, som då blev prins Daniel av Sverige och hertig av Västergötland. Victoria födde den 23 februari 2012 dottern Estelle, prinsessa av Sverige, hertiginna av Östergötland.

I svaret kan det stå att vissa ord kan man själv bestämma om de ska ha interna länkar eller inte/TheOne12841 (disk) 14 mars 2013 kl. 10.15 (CET)

Så här kan svaret se ut: (ville ha en dold lista men jag vet inte hur man gör)

Ord som ska ha interna länkar (ändra gärna)

tronarvinge
Hertiginna
Carl XVI Gustaf
drottning Silvia
prins Carl Philip
prinsessan Madeleine
gifte sig
Daniel Westling
Estelle

Ord som kan ha interna länkar (ändra gärna)

Årtal och datum
Sveriges
Västergötland
prins
kung
Östergötland
prinsessa

Ord som inte ska ha interna länkar (ändra gärna)

Ord som upprepas ska inte ha interna länkar igen
Victoria Ingrid Alice Désirée
syster
dotter
födde

TheOne12841 (disk) 14 mars 2013 kl. 15.27 (CET)

Gjort om listorna ovan till dolda enligt önskemål. --Larske (disk) 16 mars 2013 kl. 16.01 (CET)

Tack Larske för hjälpen! Efter en lång väntan har jag nu lagt in min övning här, om ingen opponerar tänker jag även skapa en liknande övning om mallar/ Bro (disk) 21 mars 2013 kl. 13.02 (CET)

Angående exempellistorna så tycker jag att "bör" är bättre än "ska" i första rubriken. /Dcastor (disk) 26 mars 2013 kl. 14.12 (CET)

Wiki fyller år!

Fick nyss ett nyhetsbrev där det stod att Wikiplattformen fyller 18 år idag, 25 mars! Jag kollade upp det och lade självklart till källa i artikeln Wiki, men tyckte att det kunde uppmärksammas här på bybrunnen med, som en kul nyhet. MVH Adville (disk) 25 mars 2013 kl. 22.31 (CET)

Kul! --Rasmus 28 26 mars 2013 kl. 18.08 (CET)

Policy kring företagspresentationer

Flyttad 28 mars 2013 kl. 11.37 till Diskussion:AVISTA Education & Språkresor.

Marionetter som redigerar nakenhet?

Den senaste månaden har plötsligt fem stycken inloggade användare utan användarsida redigerat artikeln nakenhet, varav tre även har en "tom" disussionssida. Samtliga har gjort liknande och ganska omfattande redigeringar i artikeln och ingen ger sken av att vara nybörjare. Därför har jag en misstanke om att några konton kan vara marionettkonton. Något som bör kontrolleras? /Kyllo (disk) 19 mars 2013 kl. 10.24 (CET)

Ingen av redigeringarna har återställts, så även om det vore marionetter, så kan jag inte se att något missbruk skulle ha skett. En ip-kontroll är ett integritetsintrång, och ska undvikas. -- Lavallen (blockera) 19 mars 2013 kl. 10.34 (CET)

Nej, det är sant. Det står i riktlinjerna: "Det är olämpligt att redigera i samma eller relaterade artiklar under olika namn.". Men det kanske inte är att betrakta som särskilt allvarligt då. /Kyllo (disk) 19 mars 2013 kl. 10.39 (CET)

Såvitt jag kan se har artikeln enbart förbättrats och utökats. Försvarbart om en etablerad användare inte vill skylta med sitt intresse för nakenhet, utan skapar ett nytt konto för sådana redigeringar. Svårare att försvara att det är flera konton, och hade diskussion uppstått och de olika kontona stött varann så hade det varit problematiskt. Men i dagsläget ser jag ingen anledning till åtgärd. Lsj (disk) 19 mars 2013 kl. 10.50 (CET)

Ett nytt konto? Det kan lika gärna vara fyra nya konton. Det har jag väldigt svårt att se ett giltigt skäl till. Hur troligt är det att fyra eller fem olika personer inom loppet av en månad av en tillfällighet får för sig att skapa ett nytt konto för att göra samma typ av redigering som andra gör och utan någon redigeringskommentar eller diskussion med varandra? "Enbart förbättras" kan man diskutera eftersom en av användarna gått emot bildpolicyn och sedan tagit sig friheten att själv ändra policyn. Jag förstår om det inte anses vara tillräckligt allvarligt för vidare åtgärd, men tycker definitivt inte att det är försvarbart. /Kyllo (disk) 19 mars 2013 kl. 11.17 (CET)

Om du skapar ett nytt konto för att göra en (eller en handfull) redigeringar, och sedan kommer tillbaka efter en vecka och inte heller då vill använda det "ordinarie" kontot. Hur stor är då sannolikheten för att du kommer ihåg lösenordet? Du kanske inte ens har lagt in ngn e-postadress så du kan få något nytt mejlat. Jag har råkat ut för dylikt flera gånger. (Men det inte jag som redigerat runt nakenhet.)

Sedan det här med "ordinarie" konton. Jag tycker mig ibland se tex Ö redigera här. Vederbörande ser inte ut att bry sig om att skaffa något konto för att redigera här, utan redigerar oinloggad. Vi har sannolikt många sådana användare som har commons, dewiki eller enwiki som sin hemmahamn. På Wiktionary, Wikisource, Wikiversity finns totalt sett gott om användare som vi nästan aldrig ser här, och som är mycket väl hemma med tekniken, och ser därför inte alls ut som nybörjare även om svwp-dianer inte känner igen dem. Sedan kan det finnas användare som upphörde som bidragsgivare för flera år sedan. Så bli inte för paranoida för att ni ser ett ip-nummer eller nytt användarnamn som inte ser ut som en nybörjare. Det är först när de gör något kontroversiellt som vi bör se upp. -- Lavallen (blockera) 19 mars 2013 kl. 11.31 (CET)

Man kan väl välja samma/liknande lösenord till båda eller helt enkelt förklara sig om olyckan är framme eller om man bara "gästskriver" eller skapar nytt konto efter långt uppehåll. Det kan man göra utan att avslöja sin gamla/ordinarie identitet. Men en ohederlig användare skulle förstås aldrig göra det så länge som inte identiteten avslöjas av andra.

Jag ser inga konstigheter i att ett par oinloggade användare redigerar eller om en nyinloggad men van användare redigerar en artikel. Det är inte det jag talar om, utan kombinationen av flera faktorer. Ett redigeringsmönster som skiljer sig mot tidigare i artikeln, att alla konton saknar användarsida/omdirigering, att samtliga verkar rutinerade, att samtliga utför samma typ av redigeringar utan någon som helst diskussion/konflikt/redigeringskommentar, att alla redigeringar utförda efter varandra inom loppet av en månad i en vanligtvis ganska död artikel, svårt att få kontakt med vissa användare etc. Jag säger inte att det är bevis, men hävdar fortfarande att det finns skäl till misstanke. /Kyllo (disk) 19 mars 2013 kl. 12.17 (CET)

Jo, det finns gott om skäl att misstänka att flera eller alla kontona är styrda av samma person. Men eftersom varken uppslagsverket eller gemenskapen har tagit någon skada av det förmodande marionettanvändandet så finns det ingen anledning till åtgärd. Det vore snarare skadligt att påbörja någon åtgärd. ⬤Bοⅰⅵе 19 mars 2013 kl. 15.14 (CET)

Instämmer med Lavallen m.fl. ovan. Rasmus 28 19 mars 2013 kl. 15.26 (CET)

Ett sidospår: tilläggen jag har gått igenom ser helt ypperliga ut i sin kvalitet och det tycker jag förstås är toppen. Samtidigt undrar jag rent principiellt: de saknar källa? (Eller är källorna de som står längst ner sedan tidigare?) Är detta alltså exempel på sådana tillägg vi egentligen inte vill ha (om vi nu är så benhårda på källhänvisningspunkten)? Undrar flinga 19 mars 2013 kl. 16.54 (CET)

Jag håller inte med marionettförespråkarna här ovan. Policy och riktlinjer finns till av en anledning. Så även praxis och konsensus. Visst kan man göra undantag och ha invändningar, men i grund och botten bygger det på samarbete och dialog. Utan stöttepelarna skulle Wikipedia aldrig överleva som encyklopedi.

Det är lättare för andra att förstå om man faktiskt visar att man har ett positivt syfte med redigeringen och gentemot andra. Att börja rangordna dessa stöttepelare efter skadlighet, som Boivie är inne på, kan däremot skada Wikipedia.

Det finns en tydlig rekommendation gällande marionettkonton. Ett problem med marionetterna är att de kan redigera ostört. En marionett kan lätt "maskera" vissa redigeringar och på så sätt minska risken att bli upptäckt.

Flinga nämner en viktig detalj. Bara för att en användare lägger till väldigt mycket information i en artikel så innebär det inte att det är en seriös användare eller att redigeringen är bra. Tänk på det. /Kyllo (disk) 20 mars 2013 kl. 12.17 (CET)

Vi har haft diskussioner om marionettkonton uppe rätt ofta. De regler som finns (dokumenterade eller inte) verkar att tolkas rätt olika av olika användare. Min tolkning är att vi inte förbjuder marionettkonton i sig, men däremot alla slags missbruk av marionetter.

Vilken "tydlig rekommendation" syftar du på, Kyllo? Jörgen B (disk) 23 mars 2013 kl. 16.52 (CET)

Då är det ju i sammanhanget värt att notera att Användare:J 1982 blockerades han för användande av flera marionetter, även om han inte försökt stödja redigeringar från sina olika konton i diskussioner eller rösta med flera konton i diskussioner och dessutom trots att det för vissa tydligt framgick vem som ägde kontona. För att ta några citat: Jag valde att blockera marionetterna eftersom de vilseleder oss andra. Vi blir lurade att fråga tre "separata" användare istället för enbart en. och J 1982 har helt nyligen använt sina marionetter för att göra redigeringar som han måste vara medveten om aldrig skulle ha accepterats om de gjorts av hans huvudkonto, men som eftersom de utfördes av ett "nybörjarkonto" inte ledde till blockering utan bara en tillsägelse samt vänliga råd och tips om hur Wikipedia fungerar. Detta är som jag ser det synnerligen bedrägligt beteende, missbruk av marionetter och ett slöseri med andras tid. För missbruk av marionetter krävs alltså inte att man röstar med olika konton i samma diskussion eller att man stödjer sina olika identiteter eller redigerar i samma artikel med olika konton, utan enbart att man lurar andra användare att tro att man är nybörjare. Detta som exempel på hur "missbruk av marionetter" tolkats tidigare. --FBQ (disk) 23 mars 2013 kl. 22.34 (CET)

Jag måste erkänna att jag blev rätt bestört, när jag såg att J 1982 blockerats med enbart motiveringen att han hade marionettkonton. FBQ:s förklaring om på vilket sätt h*n ansågs missbruka marionetterna kan tänkas vara rimlig, i förhållande till praxis som jag har uppfattat den; men den diskussion du citerar borde man nog ha hänvisat till. Om h*n dessutom faktiskt hade klargjort att detta var marionetter på ett sätt som "vissa" användare förstod, så låter det som att rätt åtgärd kunde ha varit att uppmana h*n att göra detta tydligare för flertalet, i stället för att blockera.

Det låter litet som att det uttalande du citerar tillkommit mer som ett försvar för en åtgärd som bottnat mer i uppfattningen att marionetter alltid vore absolut förbjudna, när vederbörande upptäckte att det faktiskt bara är just missbruk av marionetter som kan ligga till grund för blockering.

För övrigt, i sakfrågan: En av de fem användarna utan användarsida är etablerad sedan lång tid. De övriga fyra är rätt nya, och deras fåtaliga redigeringar var ofta i likartade artiklar, som naturism. Är det möjligt att ett gäng naturister av någon kunnig person uppmanats och upplärts till att redigera på wikipedia? Jörgen B (disk) 23 mars 2013 kl. 23.47 (CET)

Jörgen, jag syftade på riktlinjen Wikipedia:Marionetter. Där står bland annat: "Det är olämpligt att redigera i samma eller relaterade artiklar under olika namn.". Även om det inte räknas som missbruk i sig så tycker jag att det är en tydlig signal och jag ser ingen anledning att försvara användarna som gör det utan angiven orsak. /Kyllo (disk) 24 mars 2013 kl. 00.48 (CET)

Och jag ser ingen anledning att misstänkliggöra användare utan en bra anledning. -- Lavallen (blockera) 24 mars 2013 kl. 06.24 (CET)

Det är som om någon går in på en bank med neddragen rånarhuva. Det är förmodligen inte olagligt eller straffbart, men olämpligt. Då är det inte underligt att man blir orolig eller misstänksam.

På sätt och vis är det något av en "trivselregel". Som jag tidigare skrivit finns det en stark misstanke om att samma person använder flera konton i samma artikel, vilket upplevs som ett problem. Inte ens när grovt missbruk begås går det att bevisa att det är samma person utan IP-kontroll eller liknande. Så allt handlar om hur starka misstankarna är och hur man väljer att dra gränser. Jag vill inte hänga ut någon eller sätta dit någon. Det är inte det, men jag ser ett problem med det och det gör uppenbarligen andra också eftersom riktlinjen är utformad som den är. Att helt rentvå och rent av försvara någon som i smyg går emot riktlinjer och på egen hand ändrar i policyn kan jag omöjligt förstå. /Kyllo (disk) 24 mars 2013 kl. 11.06 (CET)

Vad gäller "policyn" avser du tydligen främst riktlinjen Marionetter. Läs också gärna Wikipediadiskussion:Marionetter! Du kan där se att det främst var NERIUM som (åtminstone i början) drev linjen att nästan alla extrakonton är av ondo och bör leda till blockering. De allra flesta var inte av den åsikten. Flera kända användare gav exempel på hur och varför de använt alternativkonton. (Själv har jag aldrig känt behov av det; men jag går ju ut öppet med min identitet. Däremot händer det att jag gör små ändringar av putskaraktär oinloggad på någon annans dator, om vi tittar på wpartiklar tillsammans, och råkar se något småfel. Detta ser jag närmast som ett sätt att sprida förståelsen för hur wp fungerar, inte som någonting liknande att komma in på en bank med neddragen rånarluva.) Om du nu försöker utvidga skälen till att förbjuda alternativa konton till "sådant jag tror skulle kunna vara förberedelse till brott mot riktlinje", så tycker jag nog att det snarare är du som försöker ändra 'konsensusuppfattningen'. Du får väl återuppta diskussionen om riktlinjerna på dess diskussionssida! Jörgen B (disk) 24 mars 2013 kl. 18.07 (CET)

Om det finns anledning att tro att kontona skapats för att otillbörligt påverka artikeln i fråga går det utmärkt att begära en BIK. Riggwelter (disk) 24 mars 2013 kl. 17.31 (CET)

Jörgen, som jag skrev högre upp så syftade jag på bildpolicyn när jag skrev policyn. Nu ser jag att den egentligen heter Wikipedia:Illustrationer och är en riktlinje. Sedan menade jag riktlinjen Wikipedia:Marionetter när jag skrev "riktlinjen". Det är två skilda händelser jag talar om. Det där med att användaren går in och ändrar i illustrationsriktlinjen av personliga skäl har inte specifikt med marionetter att göra, men det stärker väl inte precis tilltron till användaren.

Jag har givetvis läst artikeln som jag själv hänvisar till (WP:Marionetter). Där nämns olika godtagbara skäl. Diskussionssidan ser jag inget större skäl att gå in på eftersom jag är nöjd med riktlinjen i sig. Jag är medveten om att man kan redigera inloggad och allt sånt och ser inga problem med det om det sker enligt riktlinjen eller om man spelar med öppna kort.

Har man (eller haft) ett andra konto eller redigerat oinloggad av någon godtagbar anledning så behöver man inte känna sig träffad. Jag talar om användare som går emot riktlinjer och inte har några moraliska spärrar. Dessutom har jag sagt att jag inte är ute efter att bestraffa. Det kan lika gärna handla om att fria användare från falska marionettmisstankar.

Det jag menar med jämförelsen är att man kan gå in på en bank med rånarluva eftersom det är kallt ute och man gillar att bära den. Att man behöver inte vara ond i sinnet. Men på samma sätt som det förmodligen sänder ut misstankar så sänder vissa beteendemönster ut misstänkar på Wikipedia. Nu har jag hört synen på det här och kan dra slutsatsen att man kan skaffa tio, hundra eller tusen olika konton bara för att redigera en artikel. För mig verkar det ganska självklart att om man skaffar flera "hemliga" konton för att redigera en och samma artikel så har man något skäl till det som åtminstone inte omfattas av godtagbara anledningar. /Kyllo (disk) 24 mars 2013 kl. 23.34 (CET)

Hm. Jag ser att användaren gick in och ändrade riktlinjesidan Wikipedia:Illustrationer efter diskussion med dig på dess användardiskussionssida. Jag vet inte precis vad du menar med "av personliga skäl"; de skäl användaren angav var väl inte särskilt "personliga"?

Det är faktiskt inte så att vi har någon riktigt tydlig samsyn i hur riktlinjer eller policyer ändrats. Jag har i allmänhet inte velat göra detta (bortsett från minimalt putsande) utan att först ta en diskussion om detta, företrädesvis på den tillhörande diskussionssidan.

Jag har fått en del kritik för detta, som gått ut på att riktlinjer och policyer inte vore något man diskuterar sig fram till eller röstar om, utan något som växte fram ur praxis; och att det riktiga sättet att pröva om riktlinjer/policyer varit värda att ändra på vore att djärvt ändra texten och se om ändringen bestode eller återställdes.

Jag tolkar det du skriver här som att du är mer på min linje - i den frågan. Jörgen B (disk) 25 mars 2013 kl. 17.04 (CET)

Det var inte något som beslutades efter diskussion eller något som växte fram ur praxis, utan användarens helt personliga åsikt och initiativ efter att ha gått emot riktlinjen med motiveringarna "den är föråldrad" och "det beror på hur man tolkar den". Det fanns ingenting som tydde på att det var någon annans åsikt än användarens. Jag tycker exempelvis att riktlinjen var väldigt tydlig och jag förklarade även olika syften med den, men det var inget som användaren alls brydde sig om. Istället för att ta reda på hur riktlinjen var tänkt att tolkas eller lyssna på anledningar till att ha den kvar så gick användaren in och ändrade riktlinjen. Jag har inte studerat exakt vad som ändrats och det kanske inte var så allvarligt den här gången, men det kändes väldigt demonstrativt. Själva principen att bara gå in och ändra riktlinjer som inte går ihop med egna redigeringar har jag väldigt svårt att köpa. Det finns även riktlinjer för skapande av policy och riktlinjer. En punkt lyder: "Gör inte tillägg i en riktlinje på grund av ett enskilt fall. När en användare gör något dumt, är det lätt hänt att lägga till ett uttryckligt förbud mot just denna dumhet i riktlinjen. Erfarenheter från engelskspråkiga Wikipedia visar att detta gärna leder till inflation i instruktioner om smådetaljer, som är mindre relevanta än det helhetsgrepp som en policy bör försöka ta. Tänk över om det var en enstaka händelse eller ej, och om det kanske räcker att avhandla saken på någon diskussionssida.". De efterföljande punkterna handlar om att man bör tänka igenom ändringar och söka samförstånd.

Om det finns motstånd till att ändra en riktlinje så har jag svårt att se att den omedelbart ska ändras. Risken är att det bryter ut redigeringskrig bland riktlinjer eller att oseriösa/tvivelaktiga användare själva skapar riktlinjerna på Wikipedia, något som i alla fall jag ser väldigt allvarligt på. Jag är ingen paragrafryttare, men som användare måste man känna en viss tillit till riktlinjerna. Annars är det ingen vits med att ha riktlinjer. /Kyllo (disk) 29 mars 2013 kl. 11.35 (CET)

Anglifiering?

Vet inte om detta är påtalat tidigare, men jag såg iaf nu att några av länkarna i vänstermarginalen är skrivna på engelska. På min webbsida står det nu "write a new article", "Village pump" och "Contact Wikipedia". Vad har hänt?
/WeRon (disk) 27 mars 2013 kl. 20.20 (CET)

Såg lite verktyg och länkar försvinna ett tag, men allt ser ut att vara tillbaka nu. Så det kanske bara var något underhåll av servrar som fick det att strula en stund. -- Lavallen (blockera) 27 mars 2013 kl. 20.48 (CET)

Så är det troligen, MediaWiki:Sidebar är hursomhelst oförändrad. --Rasmus 28 27 mars 2013 kl. 20.56 (CET)

Det är Användare:99of9 (bidrag) som lagt in de engelska texterna. De första ändringarna gjordes förra sommaren, så något annat måste ha hänt nyligen så att de engelska texterna visas (annars borde nån upptäckt det tidigare). Jag har skapat motsvarande svenska texter i Mediawiki-namnrymden så vänstermenyn är på svenska som den var tidigare. /EnDumEn ✍ 27 mars 2013 kl. 21.31 (CET)

Såg ungefär samma symptom inne på plwiki, så jag vet inte om jag skulle skylla enbart på 99of9. -- Lavallen (blockera) 28 mars 2013 kl. 07.07 (CET)

Hur kan User:99of9 ändra i Mediawiki-namnrymden? Hon eller han är väl inte steward? /rrohdin (disk) 28 mars 2013 kl. 20.33 (CET)

Hn är "global interface editor" som kan redigera alla skrivskyddade sidor på alla projekt. -- Lavallen (blockera) 29 mars 2013 kl. 07.02 (CET)

Det var inte meningen att skylla på 99of9, utan på det "något annat som hänt nyligen" som gjorde att 99of9:s ändringar dolde den svenska texten. Det verkliga felet var ett misslyckat försök att fixa bugzilla:1495 (som handlar om i vilken ordning programvaran ska leta efter meddelanden i Mediawiki-namnrymden och Mediawikis språkfiler). /EnDumEn ✍ 29 mars 2013 kl. 22.24 (CET)

Illustreringsrace 2013!

Orangea rosetten symboliserar mycket hårt arbete, endast ett fåtal har vad som krävs för att vinna den, visst antar du utmaningen!

Förra året illustrerade vi hela 806 artiklar i illustreringsrace 2012, nu är det dags igen! En liten nyhet för i år är att vi ska försöka åtgärda roboten CommonsDelinkers ondskefulla verksamhet som har fått pågår obevakad för länge. För de som orkar kämpa sig igenom bevakningslistan väntar i år 5 poäng extra för varje åtgärdad artikel. Annars gäller samma regler som tidigare år, illustrera massvis med artiklar, erövra den orangefärgade rosetten. Välkomna till tävlingen som startar 1 april 00.00.

Vänlig hälsning, tävlingsledaren C.Nilsson (disk) 31 mars 2013 kl. 16.14 (CEST)

Kvalitetsmätningen - April

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %
2024-06-02	31	112	63	13	51	1	58	319	370	0	187	341	428	2 140	45	4 159	62 706	66 865	2,59 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

I mars var Wikipedia:Projekt källhänvisningar månadens kvalitetsprojekt, kategorin ökade dock med 482 artiklar. Som månadens kvalitetsprojekt i april föreslår jag att vi kör Wikipedia:Projekt infogningar. / Elinnea (disk) 1 april 2013 kl. 14.31 (CEST)

Måndadens kvalitetsprojekt har gått väldigt dåligt på sistone, någon som har förslag för att vända trenden? Rasmus 28 1 april 2013 kl. 16.53 (CEST)

Började nu gå igenom kategorin med artiklar i behov av wikifiering och noterade att ett flertal av dem ej var i behov av wikifiering. Rasmus 28 1 april 2013 kl. 16.58 (CEST)

Historiken här visar att det händer saker hela tiden, även om det kanske inte alltid syns i summan över alla mallade artiklar. Nu senast försvann den sista artikeln som var daterad 2009-01. -- Lavallen (blockera) 1 april 2013 kl. 17.15 (CEST)

Nej, överensstämmelsen mellan artiklar som har åtgärdsmallar och artiklar som objektivt skulle behöva åtgärdas är nog ibland ganska svag.--Paracel63 (disk) 1 april 2013 kl. 17.49 (CEST)

Information om kommande företagstävling

Hej,

Vi har diskuterat det här med Wikipedia-artiklar och företag ganska många gånger [2], [3] [4], [5], [6], mfl.

Nu finns det många frågor att diskutera, så det är gott och väl. Men bortsett från diskussionerna, vad har egentligen hänt? Har artiklarna blivit bättre? Det verkar inte så. Ens vad gäller svenska företag. Vi vet alla vilka fällor som finns, med POV-redigeringar exempelvis, och vad risken är ifall vi släpper på spärrarna. Men det känns tråkigt att vi inte har kommit längre än vad vi har gjort. Företagsinformation verkar nästan tabu. När något är tabu blir det naturligtvis inte utvecklat ordentligt.

Därför har jag och flera andra försökt att hitta lösningar på den här bristen. Wikimedia UK har närmat sig PR-branschen och kommit med tips till dem om hur man ska göra. Och både OTRS och Wikimedia Sverige får många frågor. Min tanke var att göra som när vi arbetar med kulturarv, nämligen att samarbeta med de institutioner som har neutral information och be dem att hjälpa till. Det visade sig att Centrum för Näringslivshistoria var mycket intresserade av att hjälpa till. Vi utvecklade en tävling tillsammans med målet att få så många neutrala Wikipedia-artiklar om företag som möjligt. Nyligen fick vi också med Svenska publishingpriset med på tåget, och Wikipedia-artiklar har därför blivit en egen kategori i den tävlingen.

Pressmeddelande finns här: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/cfn/pressrelease/view/ny-wikikategori-i-svenska-publishing-priset-840801

Information: http://www.naringslivshistoria.se/Interaktiva-tjanster/Wikipedia/

Svenska publishingpriset: http://sppriset.se/om-2013-ars-tavling/avdelning-digital/

Frågor kan skickas till mig eller diskuteras här. Var dock hygglig att utgå ifrån att vi har gjort det här med Wikipedias bästa för ögonen :-) //Hannibal (disk) 18 mars 2013 kl. 09.27 (CET)

DEt är ett bra initiativ. Ett av problemen är att så fort någon har ett användarnamn som visar att man har viss anknytning till ett företag så förutsätter man att den personen vill pov:a artikeln. Jag tror att vi måste bli bättre på att istället för att säga "har du anknytning till företaget skall du inte redigera där" säga "oh, du har anknytning till företaget! Vad bra, då har du säkert tillgång till många källor om antalet anställda och historik mm. Kan du inte lägga in det så att artikeln blir mer fullständig, MEN glöm inte att det skall skrivas ur neutral synvinkel och att du inte får ta bort negativ kritik som är källbelagd!" Då har vi en vänligare ton mot dem och kan vinna mycket (för jag tror många nu vill vinna de priserna från publishing- och därför vill få bra artiklar. Adville (disk) 18 mars 2013 kl. 11.46 (CET)

Ursäkta om jag är lite skeptisk. Advilles tanke är god -- men problemet är att den stora majoriteten företagsfolk som jag stöter på här är marknadsförare som försöker POVa "sin" artikel. Om första redigeringen från någon består av reklamtugg, så har jag begränsat tålamod med vederbörande. Därför vill jag reservera den vänligare approachen till folk som inte redan har gjort pov-redigeringar. Hannibals tanke om att samarbeta med någorlunda neutrala institutioner låter klart vettigare än att försöka samarbeta med PR-folk. Lsj (disk) 18 mars 2013 kl. 13.01 (CET)

"Om första redigeringen från någon består av reklamtugg" så kan det också bero på att de mer eller mindre plagierar MF-folkets material eller försöker efterlikna dem. -- Lavallen (blockera) 18 mars 2013 kl. 13.07 (CET)

Det finns lite olika teorier här om det där med användarnamn. Under min tid som Wikipedian in Residence, brukade jag råda folk att inte ha med organisationen i namnet - eftersom man kanske skulle vilja fortsätta redigera även efter att man slutat där. Och som bekant tillåter vi inte att flera personer delar på ett konto, så att "representera" företaget är till skillnad från de flesta sociala media inte tillåtet. Men däremot är det berömvärt att på användarsidan skriva om sin eventuella bias så att andra kan bedöma ens redigeringar bättre och dessutom dra nytta av ens kunskaper ("du som kan det här med X, på artikeln Y diskuteras det om Z. Kan inte du hjälpa till?", o.s.v.).

Eftersom Adville redan visste om det här, tror jag inte att han menade att vi ska acceptera dåliga redigeringar, utan att vi precis som i diskussionen ovan om Umeå, kan hjälpa folk rätt. Att det här är ett problematiskt område råder det alltså inget tvivel om :-) //Hannibal (disk) 18 mars 2013 kl. 13.20 (CET) (PS. den 27 mars kommer jag att hålla kurs för Sveriges kommunikatörer om Wikipedia, eftersom en hel del av dem är informatörer och har en hel del att bidra)

Det här är ett bra initiativ. Som klotterbekämpare får jag ofta återställa, skriva om eller radera material som är kraftigt vinklat. Jag brukar upplysa om artiklarna wp:PÅFÅGEL och wp:IK för dem som verkar arbeta på eller åt företaget i fråga, men undviker att radera material som faktiskt är intressant. Ett återkommande problem är att artiklarna brukar vara kopior av företagets egen marknadsföring (till exempel kopierat rakt av från "Om oss"-sidor), och då måste vi både plocka bort helt irrelevant information och byta ut värdeladdade formuleringar. Det vore önksvärt om företagens personal redan från början skrev artikeln speciellt för Wikipedia, med fokus på neutralitet. Dessutom saknas ofta sådan grundläggande information som vilken företagsform det är (aktiebolag, börsnoterat, enskild firma?) och vilka som är ägare; istället används ofta orden "initiativ", "organisation", "partner" och så vidare. Det är också oftast (inte alltid!) ointressant vilka varumärken ett företag marknadsför. Som exempel kan jag ta upp att Specsavers hade en lista på alla sina glasögonmärken, vilket är rätt ointressant för de flesta läsare och därför mest blir irriterande reklam. Alltså: Skriv artiklarna speciellt för Wikipedia, undvik reklam och värdeladdade ord, ta med grundläggande info såsom företagsform och ägare. Bonuspoäng om företaget själva tar upp relevant kritik. --Lajm (disk) 18 mars 2013 kl. 13.40 (CET)

Jag tror inte att Intressekonflikt- och reklamfaran ska överdrivas när det handlar om företag och ämnen som ligger nära näringslivet. Professionella kommunikatörer och PR-människor agerar normalt inte som okänsliga megafoner för sina egna eller en uppdragsgivares intresse, utan förstår att budskap, innehåll, form och ton ska anpassas till både kanal och målgrupp. De artiklar som Lajm m fl behöver bearbeta kraftigt är nog oftast inte författare av företagets informatörer, utan av dess "supportrtar" eller intressenter. WP är inte, och kan aldrig vara, ett rent reklammedium, bl a därför att artiklarna "söks upp" av dem som redan har någon form av intesse att söka information om ämnet. Jag är mycket mer bekymrad över politiska intressekonfliker, och onanserad "fan-fokusering" inom smala områden som bara få kan relevansbedöma. Men eftersom våra relevanskriterier ofta lyfter fram respektive avvisar företagsartiklar med hänvisning till rent kvalitativa överväganden (storlek, omsättnig o dyl) skapas en schablonsyn att det är den typen av företagsegenskaper och karakäristiska drag som bör betonas i artiklarna. Och då är det naturligt att det är just sådat som man försöker lyfta fram och betona, när det verkliga intresset mycket väl kan ligga på ett helt annat plan (historia, innovationskraft, position på en speciell marknad eller ett närsamhälle, personalpolitik och -struktur o s v). Jag tror att vi i praktiken snarare ska uppmuntra företagen att göra väl ifrån sig när de vill skriva om sig själva. Kontakterna med Sveriges kommunikatörer m fl kan förhoppningsvis utveckla detta emå stelbent hanterade men mycket viktiga område. Janders (disk) 18 mars 2013 kl. 14.00 (CET)

Om jag förstår reglerna rätt är det en person – en artikel som gäller, vilket går lite stick i stäv med Wikipedia:Ägarskap av artiklar. Går det att skicka in ett bidrag även om man varit två, eller om flera gjort förbättringar? Vivo (disk) 18 mars 2013 kl. 14.08 (CET)

Alla tävlingar har lite fyrkantiga regler där några kommer i kläm. Det här är en sådan sak som vi diskuterade mycket. Mitt svar är därför "en artikel - ett pris", d.v.s. en person anmäler att den vill hålla på med artikeln X (så att Centrum för Näringslivshistoria kan hjälpa till med att ta reda på var arkivet finns, etc), och sedan får den personen kredit för alla redigeringar som görs, oavsett om det råkar vara någon annan som skulle hjälpa till. Det uppmuntrar faktiskt att man kallar in andra som hjälper till. Om tio personer slipar på en artikel, så blir den bättre än om bara en person gör det, men i slutänden är det bara en person som vinner den faktiska pokalen. Jag hoppas att det förtydligar det lite.//Hannibal (disk) 18 mars 2013 kl. 15.43 (CET)

Det finns om jag förstått saken rätt så finns det en specialistjury (Alexander Husebye, Per T H Dahl eller Jeanette Agnrud) som ska bedöma Wikipedia-artiklarna. Vad är det som gör dessa personer till specialister på Wikipedia-artiklar? Har de skrivit väldigt många utmärkta artiklar här själva eller vad har de för wikipediameriter överhuvudtaget? Har de några användarnamn som man borde känna igen? / Elinnea (disk) 18 mars 2013 kl. 15.59 (CET)

Den juryn ska bedöma *innehållet*, d.v.s. "stämmer det att fabriken grundades 1899 eller var det 1900?" Det finns också en jury som bedömer Wikipedia-grejer, såsom upphovsrätt, formatering, bildplacering, angivande av källor, etc. Den juryn består hittills av mig, Historiker och Haxpett, varav några faktiskt har skrivit utmärkta artiklar :-) Men där får man gärna vara med. Maila mig på lennart@wikimedia.se.//Hannibal (disk) 18 mars 2013 kl. 16.12 (CET)

Jaha, det framgår inte riktigt här [7] att det finns två olika juryer för Wikipediapriskategorin. Hoppas bara att den där tävlingen inte leder en massa IK-artiklar om företag och en evighetstjafsande med folk vägrar att förstå sig på relevanskriterierna och som kör med en massa brukar-du-fiska-argument. "Men företaget A i vår branch (som visserligen är 10ggr så stort) har ju en artikel, varför får vi inte ha det då?" "Det här är ju inte reklam..." "Vårt företag har ju blivit belönat med "Interna ryggdunkarpriset 2012" så då det är ju betydelsefullt". Sånt blir så tröttsamt och många användare måste lägga en massa tid, som kunde använts till annat, på att ta hand om dessa personer. / Elinnea (disk) 18 mars 2013 kl. 16.28 (CET)

Jag håller med om att ett ökat antal artiklar troligen ökar risken för att fler försöker göra POV-redigeringar. Det är en nackdel så fort vi får in fler som redigerar. Om en person skriver på Wikipedia och den människan är bra så kan vi troligen utgå ifrån att artiklarna kommer att bli bra. Men det blir inte så många artiklar då. Och de flesta i den här tävlingen tror jag kommer att göra såsom Janders förutspår, d.v.s. vara mer inriktade på att göra ett bra jobb. Anledningen är att de som tänker skriva POV-igt redan gör det, medan de som skriver bra nu får en anledning att göra en insats. En sak som många som skriver här inte möter, eftersom de inte pratar med andra om Wikipedia (verkar det som), är att majoriteten fortfarande tror att det sitter någon redaktion någonstans och beslutar vad som ska vara med och inte får stå i artiklarna. Med sådana här initiativ kommer vi lite närmare målet att fler åtminstone ska veta att man kan redigera. När de vet det kanske fler av de hyggliga människorna redigera. Det är i alla fall förhoppningen. Men givetvis kanske det går snett och då är jag beredd att bära hundhuvudet.//Hannibal (disk) 18 mars 2013 kl. 16.37 (CET) (PS. Den första juryn är mest där för att göra en grovgallring av bidragen. Men du har rätt i att det borde stå.)

Nåja, inget hundhuvud kommer behöva bäras. Initiativet är bra, och du har säkert rätt om att fler behöver hitta till redigerings-funktionen. "Kostnaden" i form av kvalitetsbrister kan Wikipediagemenskapen säkert hantera, det gör vi ju redan med den dagliga anstormningen av klottrande högstadieelever. Jag och säkert flera andra har inget emot att hantera klotter då nyttan av ett öppet (gemensamt) Wikipedia är så pass stor. Mitt tidigare inlägg behandlar något jag tycker företagen ska beakta när de skriver, men om de inte gör det så finns det någorlunda gott om klotterbekämpare som kan såväl malla och fixa artiklar som kontakta jäviga författare. Går något "snett" är det alltså ingens fel förutom det faktum att Wikipedia är öppet, och det vill vi ju att det ska fortsätta vara. --Lajm (disk) 18 mars 2013 kl. 16.45 (CET)

Jag har ägnat en stund åt att läsa igenom länkarna ovan och tycker det hela är en mycket, mycket dålig idé som helt går på tvärs emot idén om Wikipedia som fri, neutral och oberoende. Det är bedrövligt att WMSE står bakom. Jag är också lite förvånad att wikigemenskapen inte tillfrågats. Ledsen att behöva säga det. /NH 18 mars 2013 kl. 17.51 (CET)

Du behöver inte ursäkta dig, NH. Tvärtom: jag uppskattar återkoppling. Om du kan vara lite mer konkret än att det skulle gå emot Wikipedias idé så blir jag tacksam. Vad är det i tävlingen du har problem med? Du kanske har rätt, men baserat på det du skriver så vet jag inte. På vilket sätt skulle du ha velat ha information om tävlingen innan den var klar? Jag brukar vanligtvis, utanför Wikipedia, arbeta så när jag får en idé, att jag till en början tittar på om det går att göra, och sedan inkluderar folk som kan hjälpa till att göra den bra, och när den börjar bli klar så går jag ut till alla. Men jag kanske arbetar på ett ineffektivt sätt, och då lär jag mig gärna ett bättre sätt. Ett sätt att få reda på information tidigt är att engagera sig i Wikimedia Sverige. Det finns mailinglistor, Facebookgrupp, Twitter, webbplats, blogg och wikifikor. Jag brukar försöka uppdatera folk via Bybrunnen tidigt också, men den här gången har det hela förskjutits eftersom jag har varit sjuk. Det beklagar jag. Oavsett det, hoppas jag att NH kan förtydliga kritiken. Det kanske går att fixa tävlingen.//Hannibal (disk) 18 mars 2013 kl. 19.01 (CET)

NH, på vilket sätt går detta på tvärs med att vara fri och oberoende? Det finns ingen konsensus kring att man inte får skriva artiklar om sig själv, bara att sådana texter måste ha samma kvalitet som alltid annars gäller på Wikipedia. Det uttrycks också tydligt på länkarna som du läst. Allt som skrivs kommer säkerligen att läsas av andra Wikipedianer och vi brukar vara bra på att ta bort påfågelspråk. Att ett företag har en artikel här gör det också lättare att lägga in kritik som riktats mot företaget än om artikeln måste skapas från grunden. Jag vill gäran höra dina argument! --Lajm (disk) 18 mars 2013 kl. 19.45 (CET)

Wikipedias idé är att presentera och tillgängliggöra god, trovärdig, verifierbar och relevant information. Produktionsmetoden är, som jag ser det, av underordnad betydelse, så länge som kvalitén håller. Frihet och oberoende påverkas av helt andra saker än skribenternas intressen och eventuella kopplingar till övriga samhället. Därför är både samarbeten med olika organisationer och (t ex) bot-produktion värdefulla vägar att utveckla och komplettera innehållet. Läsarens intresse väger helt enkelt tyngre än skribentens. Jag förstår därför inte på vilket sätt som projekt och samarbeten som vänder sig till bidragsgivare som intresserar sig för just näringsliv och företag skulle vara mer problematiska, än motsvarande satsningar att få bidrag från intressenter som vill skriva om kultur, sport, politik eller något annat som man är speciellt intresserad av. Det är resultatet som är viktigt, och där ska vi ställa samma krav oavsett orsaken till att en skribent vill bidra med material. Janders (disk) 18 mars 2013 kl. 21.20 (CET)

Jag har inte hunnit sätta mig in i detaljerna runt den här tävlingen, så jag vet inte om det angår just den, men om det stämmer att PR-avdelningar och "informatörer" uppmanas av Wikimedia-föreningar att skriva på Wikipedia är jag allvarligt oroad för Wikipedias integritet. Det är en sak att acceptera att vi aldrig helt kommer att kunna undvika att representanter för företag, organisationer etc skriver om dem. Genom systematiskt kvalitetsarbete med POV, fluff och bristande källhänvisningar kan vi kompensera för problemen. Det är en helt annan sak att aktivt uppmuntra till detta, även om det sker med goda avsikter. Förmodligen borde vi ställa högre krav på uppmärksamhet i oberoende tredjepartskällor när det gäller musik, sport och andra områden som brukar nämnas i detta sammanhang, snarare än att sänka kraven på artiklar om företag. Över huvud taget skulle det behövas en omorientering från att "räkna pinnar" för att nå upp till ett eller annat relevanskriterium, till att utgå från volymen, varaktigheten och karaktären på uppmärksamhet för diskutabla artikelämnen.

En sak som inte är unik för den här tävlingen, utan är något som har stört mig länge, bland annat på Wikipedia:Artikelnomineringar, är att det ofta verkar vara ett stort fokus på att uppmärksamma en enskild användares bidrag. En av de viktigaste delarna av wikikulturen är samarbete, och vi borde bli bättre på att uppmuntra till det.

För övrigt: finns det några belägg för att det huvudsakligen är "fans", snarare än företagsrepresentanter, som lägger in företagens egna presentationstexter? Utifrån det jag har sett på diskussionssidor verkar det i högre grad vara de senare (även om det kanske inte är just PR-avdelningen), men om det har gjorts någon mer djupgående undersökning skulle jag vilja se den. //Essin (disk) 19 mars 2013 kl. 00.03 (CET)

Tack för dina kommentarer, Essin. Låt mig försöka stilla din oro:

1) det är inte bara PR-avdelningar och informatörer (de heter faktiskt så, och är ett legitimt yrke som kan syssla med allt ifrån interntidningar till informationsblad till invånare i en kommun), utan alla som kan delta. Att artiklarna ska handla om företag, entreprenörer och liknande betyder inte att bara personer som sysslar med sånt får delta. Precis som vanligt på Wikipedia, alltså.

2) redan nu skriver en del PR-avdelningar och informatörer på Wikipedia, dock ofta utan att ha någon aning om våra riktlinjer eller hur Wikipedia är ordnat. På många sätt är Wikipedia en udda fågel bland de stora aktörerna eftersom vi varken har reklam eller vilka texter som helst. Det som är skillnaden här är att vi a) aktivt utbildar dem i hur Wikipedia fungerar så att de har en större chans att göra rätt, b) berättar för en ganska stor grupp inflytelserika människor att vi bara belönar de bidrag som följer Wikipedias riktlinjer. Alla andra kommer inte att kunna vinna.

3) det är ingen som talar om att sänka kraven på företagsartiklar. Tvärtom vill vi höja nivån på dem. I nuläget är det till exempel företag med flera hundra anställda och mångmiljonbudgetar och vars aktiviteter påverkar tiotusentals människor som inte har några artiklar. Reglerna för företagsartklar är vaga, och därför bad jag historiker och arkivarier med större koll på hur man skriver att göra en översikt över vad man behöver tänka på för att skriva bra Wikipedia-artiklar om företag. Tyngdpunkten där ligger på källhänvisningar, inte på marknadsföring, och det är så det är tänkt. Jag kommer inom kort att lägga upp de instruktionerna, och om gemenskapen uppskattar tipsen (med många råd om hur man får tag på fler källor än vad vi har just nu), så kanske vi kan väva ihop de instruktionerna med de befintliga.

Jag känner inte till någon vidare undersökning, framför allt inte på svenskspråkiga Wikipedia. Däremot vet jag att det finns undersökningar som visar med övertydlighet att företagsartiklarna är pinsamt dåliga även på större Wikipedia-versioner.

Jag hoppas att det någorlunda stillar din oro. Men jag måste erkänna att jag också naturligtvis håller tummarna för att folk inte ska tro att det här innebär att det är fritt fram för vilka texter som helst. Det enda jag kan komma på är att arbeta så hårt jag kan för att upplysa dem om vad det är som gäller när man är här :-) //Hannibal (disk) 19 mars 2013 kl. 00.46 (CET)

Nej, det stillar inte min oro. Jag tror att risken för POV – mer subtil och svåridentifierbar sådan, men just därför av större betydelse för Wikipedias trovärdighet – är överhängande, och att Wikipedia skulle må bättre genom "organisk tillväxt" baserad på användare som enbart skriver av intresse. Men tips om källor är förstås alltid välkommet.

Angående "det är ingen som talar om att sänka kraven på företagsartiklar" – det kanske inte framgick tillräckligt tydligt, men liksom det första inlägget i denna tråd handlade mitt inlägg inte bara om denna tävling utan om synen på Wikipediaartiklar om företag i allmänhet. //Essin (disk) 19 mars 2013 kl. 01.00 (CET)

Jag tror att det är en illusion att de som - som Essin skriver - "enbart skriver av intresse" står för en mer balanserad och saklig hatering av artikelmaterialet. Jag tror att det i många fall är precis tvärt om. Vi ser dagligen hur entusiaster som drivs av egna intressen överbetonar värdet av "sitt" artikelämne - helt enkelt därför att de drivs av ett personlig engagemang och privata ämnespioriteringar. Okunniga och distanslösa skribenter - oavsett ämne och intresse - gör nästan alltid en svagare insats än folk som närmar sig en fråga med en professionell inställning. Det är inte de kunniga som välutbildade informatörerna som tror att det fungerar att beteckna det egna företaget med hjälp av termer som "marknadsledande" eller "världsledande. Det är inte informationsproffsen som skriver att ett företag "erbjuder" sina kunder vissa tjänster. De ser istället skillnad på olika uttryckssätt (som säljtexter, reklam, marknadsföring, PR och saklig information) och väljer form och kanal med hänsyn till mediets roll och plats i ett sammanhang. Därför är det bra om de också lär sig mer om vad WP är och hur vi jobbar, samt vad som förväntas av bidragsgivarna. Janders (disk) 19 mars 2013 kl. 15.05 (CET)

Det skall bli intressant följa hur detta utfaller! Om du vill ha ett bra exempel att använda så finns det här. Det är förvånande hur mycket floskler och säljtermer som läggs in (och dessutom skriver över tidigare OK text) av vad man kan tro är företagets marknadsavdelning. Förlagen lägger ofta in om "sina" författare, och efter att för några år sedan lagt in mycket floskler de också, så tycker jag nu de gör ett bra jobb och lägger in OK text. Om du på samma sätt kan få informatörer förstå att de också är välkomna om de bara lär sig undvika säljsnack, så har du gjort en välgärning.Yger (disk) 19 mars 2013 kl. 17.39 (CET)

"Genom sjukhus, specialistkliniker och vårdcentraler erbjuder Capio ett brett vårdutbud av hög kvalitet inom medicin, kirurgi och psykiatri." är ju en typisk reklamtext som kunnat vara hämtad från Capios webbplats... Dessutom raderades allt som kan tolkas negativt i och med Carema-skandalen, såsom anknytningar till riskbolag. Håller i övrigt med Essin ovan. Om bidrag som i Ygers exempel ses som positiva, känner jag mig faktiskt smått orolig inför initiativ som detta. /Grillo (disk) 20 mars 2013 kl. 01.43 (CET)

Men - det är väl (om jag förstår Hannibal rätt) just denna onyanserade tafflighet som man ska försöka motarbeta, genom att sprida kunskap och stimulera skribenterna till göra ett bra jobb? Capios insatser här lär knappast vinna någon tävling, och ska inte (med Grillos ord) "ses som positiva". Tvärt om. Det är marknadsförarspråk. Jag har svårt att tro att Ygers Capio-exempel är författat av en informatör (det är ett helt annat yrke och uppdrag än det som utövas av en marknadsförare) som kan förväntas ha förståelse för, och kunskap om, att man måste välja uttryckssätt och innehåll med hänsyn till sammanhang och kanal. Om det ändå är så, har hon/han en hel del att lära sig. Då är det väl bra att den kunskapen sprids? Janders (disk) 20 mars 2013 kl. 07.07 (CET)

Ja, jag håller med Hannibal om att det finns goda intentioner, men av Yger lät det som att han ser Capio-exemplet som ett positivt sådant. Iofs uppdaterades siffrorna på ett förhoppningsvis tillförlitligt sätt, men artikelredigeringarna var ju inte bra. Jag håller dock ändå med Essin om att det här är en dålig idé. Det enda det kommer leda till är att företagen lär sig hur man smyger in reklamformuleringar och försåtliga påståenden i artiklarna, och får dem att se encyklopediska ut. Vi är redan alltför dåliga på att vara försiktiga med att använda företagens egna webbplatser som källor, vilket visas av just Capioexemplet. /Grillo (disk) 20 mars 2013 kl. 07.20 (CET)

Jag håller med Grillo och Essin. "Informatörer" har som jobb att styra människor genom ord och bilder. Deras uppgift är inte förenlig med en oberoende encyklopedi och det är en fördel för oss om de är taffliga. Edaen (disk) 20 mars 2013 kl. 08.34 (CET)

Jag tolkade Yger's inlägg: "Här är ett bra exempel på hur företag lägger in floskler och säljtermer", för att visa på hur man inte ska göra. ⬤Bοⅰⅵе 20 mars 2013 kl. 08.39 (CET)

Instämmer, jag ser Capio som hemskt och mår nästan illa när jag möter denna typ av inlägg av betalda manipulatörer, som vi frivilliga skall avsätta tid för att göra salongsfähiga (=att hjälps dem betalda att göra sitt jobb). Däremot tycker jag det kan tjäna som avskräckande exempel på vad som inte accepteras eller gillas av oss i Wikipediacommuniten.Yger (disk) 20 mars 2013 kl. 08.41 (CET)

Ygers inlägg ska rimligtvis tolkas som Boivie säger ovan. I övrigt delar jag de farhågor som Grillo m.fl. uttrycker. Vad informatörer beträffar så har Edaen rätt. Den högskola där jag arbetar utbildar både informatörer och marknadsförare -- i samma utbildningsprogram. Capio-exemplet är informatörsspråk. Lsj (disk) 20 mars 2013 kl. 08.47 (CET)

Egentligen har jag samma farhågor. Kommer kurens budskap hos deltagarna bli Lägg in vilket dravel ni vill - om det blir för mycket floskler så finns det fullt med "Nyttiga Idioter" (= vi frivilliga) som fixar till/hjälper er.Yger (disk) 20 mars 2013 kl. 08.54 (CET)

Vad betyder egentligen informatör? Är det inte bara en "mindre ond" term för marknadsförare eller pr-agent, som används av organisationer och företag som vill dölja att de har kommersiella intressen? Artikeln här på svwp antyder iaf det, och den engelska termen känns mer ärlig... Sedan får jag be om ursäkt till Yger för att jag misstolkade hans inlägg! /Grillo (disk) 20 mars 2013 kl. 08.56 (CET)

Inte enbart. Det finns informatörer och kommunikatörer på myndigheter och ideella organisationer också. De fungerar som en skärm mellan allmänheten och den verkliga verksamheten. Kommunikatörer är nog förhållandevis sällan kunniga vad gäller företagets eller myndighetens verksamhet. Deras uppgift är allmänhetens bild av verksamheten (X:s hamburgare – mums!). Verksamheten själv är bortom deras område (X:s hamburgares innehåll – ?). Vi är intresserade av verksamheten, inte bilden och den här typen av personer är överhuvudtaget inte intressanta för oss att ha kontakt med. När det gäller näringslivsinformation är antagligen källor från akademiskt eller myndighetshåll det som gäller i första hand. Edaen (disk) 20 mars 2013 kl. 09.17 (CET)

Att dessa yrkesmänniskor redan redigerar på Wikipedia är fakta. Genom denna tävling, som har ganska klara regler för hur en artikel skall se ut, lyfter vi fram både dem och problemartiklarna. Självklart vill de ha en vinnande sida så de kan visa priset (det är prestige), vilket gör att de följer våra riktlinjer bättre. Att sedan vissa envisas med "säljfloskler" kommer alltid att ske i alla artiklar där folk har specialintresse, se bara de olika religionernas "säljare". Vad är skillnaden? Jo här går Hannibal ut med information till oss så att vi vet att det kommer nya redigerare (precis som i Umeå-exemplet i en tråd ovanför), han går ut och skriver tydligare riktlinjer (kommer snart) och informerar säljarna hur det skall se ut på Wikipedia. Så gör vi inte med religionssäljarna... Vi kommer aldrig att komma från de dåliga säljarna, om vi inte låser Wikipedia, men vi kan se till att de duktiga lär sig hur man gör så att uppslagsverket utvecklas. (och som svar till de översta kommentarerna: Ja, Hannibal jag kände till detta sedan tidigare eftersom jag är medlem i WMSE och på facebook-gruppen. WMSE är väldigt öppna och det går utmärkt att läsa på deras sida med även om man inte är medlem, men som medlem kan man vara med och påverka mer (sålde jag bra där ;-) !) Adville (disk) 20 mars 2013 kl. 09.21 (CET)

Säljflosklerna är lätta att hitta och inte ett lika stort problem som mer subtil manipulation t. ex. urval av data. Edaen (disk) 20 mars 2013 kl. 09.25 (CET)

Det som står först här låter OK, men jag har för min del satt ihop det med den här kursen som jag sett vara del av samma initiativ~, och där jag inte ser kursen som riktigt lika vällovligt, även om inte direkt fel.Yger (disk) 20 mars 2013 kl. 10.46 (CET)

Yger gav tidigare exempel på övertydlig vinkling av ett företag. För att belysa problemet med vinklade välskrivna artiklar kan Mackmyra Svensk Whisky kanske anföras. Före rensning: [8] och efter: [9]. Jag skulle hellre se att man fokuserade på att se igenom skickliga informatörers arbete här på wp och att man inte fokuserar så mycket på formen som på innehållet. Och som jag anfört ovan: PR-folk är experter på bilden av verksamheten, inte på verksamheten. Edaen (disk) 20 mars 2013 kl. 11.30 (CET)~

Tack Adville för nyanseringarna. Den typ av insatser som Edaen m fl kritiserar här ovan är inte seriöst informatörsarbete, utan det som i lite drastiska termer brukar betecknas som "corporate bullshit" - floskler, överdrifter, övertolkningar, slagord och mycket annat som inte kännetecknar resultatet av en god informatörs arbetsinsats. Men det finns svaga yrkesutövare i alla yrken... Jag vill nog ganska bestämt protestera mot den förenklade bild som framförs av Edaen - att "informatörer har som jobb att styra människor genom ord och bilder". Det är i grunden fel och fördomsfullt. Informatörens uppgift är att beskriva och förklara sin uppdragsgivares verksamhet på ett korrekt, balanserat och sakligt sätt. Det är det enda sättet för ett företag (eller organisation, myndighet o dyl) att vinna trovärdighet, anseende och respekt. Överdrifter och reklamformuleringar fungerar inte i t ex detta ssammanhang. Det vet professionella informatörer, och det är denna debatt också ett tydligt bevis för: Vi litar inte på dem som ägnar sig åt överdrifter och självbespegling. Reklam - det är något helt annat. Det syftar till att sälja. Janders (disk) 20 mars 2013 kl. 11.37 (CET)

PS: Jag är (generellt sett och utan att på något kritisera alla de sakkunniga som hela tiden bidrar med alldeles utmärkta insatser) ofta mycket mer rädd för resultatet när (förlåt uttrycket) "frälsta" skriver om sina stora intressen - t ex när vissa hårdrockare skriver hårdrock, sportsupportrar skriver om "sitt lag", dataspelsfantaster skriver om dataspel, och - POV-klassikern - när politiker skriver om politik. Det blir bra när de begriper och vet hur de ska göra, men ofta undermåligt om de inte "knäckt koden". Janders (disk) 20 mars 2013 kl. 13.00 (CET)

Jag tycker det här verkar jättespännande. Jag ser ingen skillnad mellan en företagstävling och astronomitävlingen som var för ett par år sedan. Den möttes bara av jubel och inte någon kritik vad jag kan minnas?

Jag tycker upplägget skulle kunna vara likadant också: att tävlande anmäler en artikel. Sen skriver de den artikel de tävlar med direkt i namnrymden (om de vill, naturligtvis får de använda en sandlåda). Någon annan kan förbättra och göra allt jobbet, men ändå är det anmälaren som tävlar.

Det enda tråkiga är anmälningsavgiften på 300 kronor som jag tror kan skrämma bort deltagare.--LittleGun (disk) 28 mars 2013 kl. 10.30 (CET)

Kommentar angående floskler/reklam/PR: Det som diskuterats här gäller så vitt jag vet dom flest artiklar. POV och rent utsagt fåniga överdrifter förekommer i så gott som alla ämnen, men jag har aldrig sett någon uttrycka farhågor över artiklar om nationalstater och språk. Ändå är dom ständiga måltavlor för diverse patrioter och lokala amatörlingvister som vill förmedla att just deras land, språk eller dialektala uttal av sje-ljudet är superunikt och bäst i världen. Peter ^Isotalo 2 april 2013 kl. 16.47 (CEST)

Inbjudan till "bakom kulisserna" på Centrum för Näringslivshistoria

Med tanke på de funderingar som har funnits om seriositet och att tävlingen ovan bara skulle vara riktat till företag, vill jag och Centrum för Näringslivshistoria bjuda in maximalt 10 wikipedianer som får komma på besök bakom kulisserna i deras arkiv. Under besöket får vi en rundvandring och personlig hjälp med att hitta material om företag, personer eller liknande, som vi sedan kan använda för att göra artiklar bättre. Vi får hjälp med inscanning av bilder, klarering av rättigheter, tips på hur och vad man kan skriva av historiker och arkivarier (intressanta fakta, överblick mm), och så vidare. Det här är ett ypperligt tillfälle att skaffa sig ett försprång inför tävlingen och kanske vinna Svenska publishingpriset.

Datumen blir i mitten/slutet av april, men det krävs föranmälan eftersom CfN behöver få okej av företaget före besöket. Skriv gärna ett meddelande på min diskussionssida om du vill gå. Först till kvarn gäller.//Hannibal (disk) 20 mars 2013 kl. 09.01 (CET)

Och nu finns det två datum: den 27 respektive 29 april. Välkomna med era anmälningar på wikiträffssidan.//Hannibal (disk) 29 mars 2013 kl. 14.37 (CET)

Arkivkällor och Wikipedia

Jag har haft en del diskussion med Hannibal på Facebook när jag såg inbjudan till "bakom kulisserna". Det är väldigt fint att CfN samarbetar med oss och jag det är jättekul med artikeltävlingar som inkluderar externa parter och privat näringsliv. Däremot är jag väldigt bekymrad över hur krav på källhänvisningar framställs:

"Den ska förstås vara saklig, och använda tydliga källhänvisningar till antingen arkiv eller tryckta källor." (min fetstil)

Att skiva artiklar och hänvisa till arkivkällor går inte utan att bryta mot grundläggande Wikipedia-principer och policies. Arkivhandlingar är ju inte behandlade i tidigare källor. WP:Verifierbarhet bygger på att man måste använda trovärdiga källor skrivna av någon form av expertis eller auktoritet. Det kan vara forskare eller annan ansedd person som avhandlat ett ämne, t.ex. journalister. Det blir som tydligast i policyn WP:Ingen originalforskning som är till för att förhindra primärforskning. Dessutom spelar policyn WP:Relevans in. Den är till för att just förhindra att användare lägger till massa material som inte tidigare varit föremål för forskning, granskning eller allmän publicering.

Det här är inte en fråga om att just företagsarkiv inte är trovärdiga, utan att arkivkällor inte funkar på Wikipedia av helt andra skäl. Hannibal har på Facebook nämnt att det fortfarande kan vara bra med arkivbesök, t.ex. för att beskriva exakt när ett företag grundandes, eller att det finns serier med pressklipp och sammanställningar av andra källor. Det ser inte jag som något problem, men då måste det göras otroligt mycket tydligare att det bara blir en sorts vägledning för vidare läsning. Arkivhandlingarna i sig kan inte användas för att bekräfta påståenden.

Peter ^Isotalo 31 mars 2013 kl. 16.15 (CEST)

Jag tänkte egentligen bara säga att jag har läst det ovan och sedan lämna diskussionen till andra så att det inte bara är jag som diskuterar, men jag vill göra ett klargörande nu när jag förstår vad Peter vänder sig emot: "Den ska förstås vara saklig, och använda tydliga källhänvisningar till antingen arkiv eller tryckta källor." är inte de officiella reglerna för tävlingen, utan en del av ett pressutskick. Vi kan inte förklara reglerna i helhet där. Jag tror ingen förväntar sig att reglerna ska finnas där i sin helhet heller. Jag har ovan beskrivit processen som tävlingen använder (en jury bestående av wikipedianer rensar grovt, och därefter väljer en expertjury efter innehållet), men även bakom kulisserna-besöket kommer att ha guidning, inklusive av mig eller någon annan vad gäller reglerna på Wikipedia. Nu ska jag låta andra ta över diskussionen :-) //Hannibal (disk) 31 mars 2013 kl. 17.26 (CEST) (PS. Förlåt om jag lät barsk, antingen här eller på Facebook. Jag har för mycket att göra just nu. Men jag förstår Peters invändningar och respekterar att han försöker skydda både Wikipedia och de som skriver artiklarna.)

Det var inte min avsikt att klanka ner på idén om att besöka arkiv för att hitta material för artikelförbättring i stort. Jag är ju arkivarie själv och är mycket positiv till att företag får vettigare artiklar på Wikipedia.

Reaktionen är delvis föranledd av tidigare diskussioner där jag tycker att instälningen till att använda arkivmaterial som källor på Wikipedia varit förvånansvärt okritisk. Det enda jag kan säga att det är synd att pressutskicket lite väl tydligt gav sken av att historisk grundforskning är tillåten. Det kan säkert tyckas naturligt för historiker som inte har insyn i hur Wikipedia faktiskt fungerar.

Peter ^Isotalo 2 april 2013 kl. 16.08 (CEST)

Kända personer från (igen)

Nu när våra kategoriseringsentusiaster hunnit en bit, så kan vi börja se hur detta ser ut i artiklar och i kategorierna. Arvika#Kända personer listar 29 personer, Kategori:personer från Arvika listar 24. 3 (!) personer återfinns i båda listorna, så oklarheten verkar vara fundamental. Kenny Bräck är född i Glava socken i Arvika kommun men återfinns här under orten tex. Hur länge kan vi låta detta vara, ett ~slaskområde som uppfyller noll av våra krav: Korrekt och verifierbart, dock uppfattar jag i detta fall listan från kategorin något bättre då den ändå baserar sig på uppgivne födelseplats (=någon källa i alla fall). Jag skulle själv vilja ta bort dessa listor nästan helt ur orts och kommunartiklarna, bara behålla en eller två per plats, som har stark koppling till platsen som Linné till Stenbrohult (Stenbrohults socken). Men klarar vi av ändra på ett sådant radikalt sätt?Yger (disk) 22 mars 2013 kl. 19.23 (CET)

Jag föredrar listorna då de 1. Går att källbelägga och är därmed lätt att verifiera, det borde dessutom vara ett krav, då man hittar de mest hårresande tagna friheter ibland. Hittade tex Torbjörn Fälldin i Kramfors. 2. Går att lägga kompletterande brödtext om vem XY är. Radikalt bara tömma kategorierna är nog möjligt för den händige. -- Lavallen (blockera) 22 mars 2013 kl. 19.52 (CET)

Att skapa listor över personer från som separat artikel kanske skulle vara en god idé - om någon är beredd att göra jobbet. Personer från Arvika kommun (namnet kan alltid diskuteras) skulle innehålla rubriker med alla äldre och nyare indelningar (socknar, församlingar och tätorter) med personer med koppling till socknar/orter mm listade under rubrikerna med en kortfattad beskrivning. Det skulle en gång för alla lösa alla kategoriseringsproblem och ändlösa diskussioner som inte löser grundproblemen. Biografier med koppling till en viss geografisk plats är inte mitt gebit, men ser de ständigt växande listorna i ortsartiklarna som ganska substanslösa. Det framgår oftast inte av biografin gjort för bygden/samhället mer än varit född eller bott där.

Tänkbra fördelar med listor: 1. Listorna i ortsartiklarna över kända personer från kan ersättas med en länk till listan över personer från xx-kommun... 2. En kort beskrivning kan läggas in och källbeläggas. 3. Personligheter utan egen artikel kan läggas in i listan. Kan vara exempelvis vara framgångsrika företagsledare, politiker, hembygdsforskare, kloka gummor, osv. 4. Listan får substans. 5. Kategorierna personer från kan skrotas. 6. Det är enklare att underhålla och övervaka en lista än en dussintals artiklar och en ständigt växande kategori.

Nackdelen är att listorna kräver engagemang, och det kanske inte finns för alla platser i Sverige. Nasko (disk) 22 mars 2013 kl. 20.39 (CET)

Jag tycker att dessa "från"-kategorier bör slopas. Det är så oerhört vagt vad som avses med att man är "från" ett ställe. Är födelsehemorten den ort man är "från"? Även om man t.ex aldrig bott på den orten? Det enda som krävs är ju att mamman var skriven på den orten. Ofta kollar inte de som gör dessa massmärkningar ens om den ort som angetts stämmer. / Elinnea (disk) 22 mars 2013 kl. 21.52 (CET)

Jag tycker att det förefaller högst olämpligt att t.ex. Prinsessan Estelle ligger i Kategori:Personer från Solna. Rasmus 28 22 mars 2013 kl. 22.04 (CET)

Jag skulle föreslå att vi väntar med att skapa listor av den typen tills att Wikidata har levererat fas 3 så att de underhålls med viss automatik. Ainali (disk) 22 mars 2013 kl. 22.41 (CET)

Det här att kategorisera eller katalogisera personer såsom varande "från" en eller annan ort, dåvarande eller nuvarande kommun, församling, socken, stadsdel eller område av vilken typ det vara må är rätt problematiskt och oftast rätt onödigt. I bland verkar det mest som om lokala skribenter i något slags lokalpatriotiskt nit vill "klämma in" så många "kändisar" som möjligt i sin egen hemort. Nyligen slopade jag en massa personer i artikeln Djursholm, bland annat August Strindberg, som lär ha bott där (inneboende) under några månader. Jag tycker det ska krävas mer än att bara född (eller i modernare tider att ens mor var skriven där vid födelsen) eller ens bosatt för att komma med. Det bör handla om "profiler" som är starkt knutna till orten och vars liv och verksamhet präglats av den. Det här känns som en fråga som ständigt återkommer. Det borde fastställas några slags "kriterier" för vad som ska binda en individ till en viss ort. --Andhanq (disk) 22 mars 2013 kl. 23.38 (CET)

Att diskutera kategorierna här är meningslöst. Det är ett par användare som roar sig kungligt med att skapa dessa kategorier och fylla dem med artiklar, och som vid påpekanden säger att de ska sluta, för att sedan fortsätta några dagar senare. Det enda sättet att hantera det här är att blockera de som envisas med att skapa kategorierna och lägga artiklar i dem. Så länge vi har ohörsamma användare som gillar att leka med kategorier, kommer vi aldrig att få någon stringens i kategorisystemet om vi inte vågar blockera problemanvändarna. /Grillo (disk) 23 mars 2013 kl. 07.38 (CET)

Mitt syfte var inte att starta denna diskussion igen, utan att diskutera hur opålitlig denna info är oberoende av om det rör sig om lista eller kategori.Yger (disk) 23 mars 2013 kl. 07.45 (CET)

Jo, men det vet vi. Det är inte "vi" som är problemet, utan de användare som gillar att skapa dessa kategorier. De lär inte ta till sig resonemanget ovan. I så fall hade de gjort det för längesen. I nuläget är det bara blockeringshot som kommer funka. /Grillo (disk) 23 mars 2013 kl. 08.30 (CET)

Jag ser ingen nytta med varken kategorierna eller listor i artiklar. Men i brödtext kan man ta med några exempel på personer som varit relevanta för orten. En författare kan kanske nämnas i ett avsnitt om kultur på en ort, någon idrottsman i ett avsnitt om idrott. 90.227.135.41 23 mars 2013 kl. 08.03 (CET)

Du kan har ät i detta, men egentligen är min grundfråga - varför tar vi så lätt på verifierbarhet för dessa uppgifter (då primärt listorna)? Vi tillåter vem som helst lägga in efter eget idé utan att kunna kontrollera utifrån verifierbara info att XX är en känd person från yy. Och inte finns det någon enkel tillgänglig källa för att kontrollera om detta stämmer, det är oftast inte ens nämnt i personernas egna artiklar. Är det korrekta att lägga in kb på alla som listas och där det inte framgår av personens artikel de har med platsen att göra?Yger (disk) 23 mars 2013 kl. 08.16 (CET)

Med tanke på problemen här så tycker jag inte "verifierbarhet" ska vara ett kriterium, utan att det faktiskt ska finnas en källa redan när personerna läggs in. -- Lavallen (blockera) 23 mars 2013 kl. 09.43 (CET)

Jag uppfattar även att det är ett visst problem vid klottersaneringen att det läggs in mer eller mindre kända personer under "personer från"-rubriker i orts- och kommunartiklar. Om vi hade en hårdare syn på detta (krav på källor) så skulle det underlätta genom att kunna "tvinga" den som lägger in en person i en sådan lista att källbelägga det, inte lägga tyngden på att den som bevakar SÄ ska kontrollera rimligheten. /Hangsna (disk) 23 mars 2013 kl. 11.58 (CET)

Det finns en "födelseort" kopplad till varje "person" på Wikidata, vad sägs om att hänvisa all "kategorisering" dit, och begränsa "listorna" till källbelagd brödtext. -- Lavallen (blockera) 23 mars 2013 kl. 13.47 (CET)

Konkretare förslag

Jag har nu arbetat igenom de 29 namnen i Arvika#Kända personer. 10 hade inte med orten att göra (7-8 av dem hade koppling till kommunen, inte orten). Av de 19 som återstår saknas info om koppling för två. Jag har provat med fulla krav på källor, där jag dock nöjt med att info står i artikeln om personen. Är det rimligt kräva den typ av källreferens? Det andra som slår mig är bristen på "tyngd" på de som står där. Många är musiker, typ violinist, som bara har kopplingen vara född i orten. Jag skulle själv vilja ta bort nära 15 av de 19 som nu står där. Borde vi ta fram en en sida om när det är relevant stå under en sådan rubrik, både i tyngden hos personen och typen av koppling till orten?Yger (disk) 23 mars 2013 kl. 14.27 (CET)

Ja, både "tyngden" hos personen och typen av koppling borde kunna specificeras på något sätt. Även om det rör sig om en "superkändis", så är det inte särskilt relevant koppling till en ort om vederbörande bott där under någon period av sitt liv utan att detta gjort några särskilda avtryck. --Andhanq (disk) 23 mars 2013 kl. 23.35 (CET)

Nytt förslag

Alternativ till att göra något "riktigt" med detta kunde vara att malla dessa avsnitt för att varna läsare att information inte är "säker" och verifierad. Jag har tittat på att skapa en ny mall och då utgå från någon mall, och tittat på mallarna {{källor behövs}}, {{stubavsnitt}} och {{ugglan}}. Synpunkter på vilken som borde användas? (jag tänker mest på layouten, lämplig text får sedan fixas till)Yger (disk) 24 mars 2013 kl. 17.43 (CET)

Visst kan man malla, men det låter som kapitulation, att ge upp. -- Lavallen (blockera) 24 mars 2013 kl. 17.53 (CET)

du har delvis rätt, men utan konsensus här hur vi skall/bör hantera dessa fall, så känns det inte lämpligt göra något. Den mall som det nu blev och jag tänker lägga in när det är fler än 5-10 i en lista kan ses i Alingsås#Kända personer med anknytning till Alingsås.Yger (disk) 25 mars 2013 kl. 16.43 (CET)

Ni vill inte ha de här kategorierna, men senast för två minuter sedan la Sverigekillen in ännu en sån här kategori. Uppenbarligen kommer de inte att upphöra förrän bland annat denna användare blockerats. Han kommer inte att sluta för att ni säger till en gång till. /Grillo (disk) 25 mars 2013 kl. 19.41 (CET)

Ännu ett förslag (som inte utesluter det senaste)

Jag kan tömma dessa mycket tveksamma kategorier ganska snabbt. Den som redigeringskrigar med Ib får problem! Hitta dem är inte särskilt svårt. -- Några invändningar? -- Lavallen (blockera) 25 mars 2013 kl. 21.13 (CET)

Alla som deltar i den här diskussionen verkar överens om att "kända personer" listas och kategoriseras alldeles för mycket. Trots det ökar detta hela tiden. Konstigt att inte förespråkarna för detta deltar i diskussionen och förklarar och försvarar varför de lägger ner så mycket kraft på något som de flesta inte verkar vilja ha. --Andhanq (disk) 25 mars 2013 kl. 21.43 (CET)

De förespråkar inte systemet, utan kategoriserar troligen för att de inte har nåt bättre för sig. De bryr sig inte om diskussionen eftersom de inte har nåt att tillföra den. Det är ett klassiskt fall av mekaniskt arbete där man gör något utan att egentligen veta varför. /Grillo (disk) 25 mars 2013 kl. 23.24 (CET)

Jag ägnar mig inte särskilt mycket åt denna kategorisering, men anser att den fyller en funktion. Namnbyten som tydligare klargör definitionen har jag inget emot, men automatisk tömning skulle jag vilja bestämt motsätta mig. Finns det konsensus för den respekterar jag dock som vanligt gemenskapens vilja. Tostarpadius (disk) 26 mars 2013 kl. 13.12 (CET)

Tycker att det låter bra om man med bot kan ta och tömma dessa kategorier. / Elinnea (disk) 26 mars 2013 kl. 13.23 (CET)

Det kommer ju att ske lika urskiljningslöst som de lagts in i de fall många retar sig på. Det ser jag inte som en förbättring. Varför skall just svenskspråkiga wikipedia utmärka sig genom att inte ha kategorier av detta slag? Tostarpadius (disk) 26 mars 2013 kl. 13.28 (CET)

På Wikidata finns det för varje person en parameter "Födelseort" att lägga in. Tex Honolulu för Barack Obama. Jag anser att allt "kategoriserande" fortsättningsvis ska ske där. Det kanske dyker upp bostadsort också såsmåningom. Utifrån det kommer det i framtiden att bli möjligt att skapa dylika "listor". -- Lavallen (blockera) 26 mars 2013 kl. 13.55 (CET)

För min del har huvudfokus varit på de listor som finns i orts/kommunartiklarna. Och här anser jag vi inte kan fortsätta med overifierade listor med godtyckligt urval. Med stöd från Dcastors goda insats i artikeln Alingsås har jag fortsatt med de fem jag påbörjat med att styrka, källverifiera kopplingen och rensa, och när det är för många malla. Jag har också på eget bevåg tagit bort några enstaka personer som är mycket lite omtalade. Så den biten känns bra. För kategorier har jag för min del inte samma synsätt att dessa kopplingar måste vara "korrekta" - jag tycker hela kategorisystemet är "löst i kanten". Med detta syn är jag halvt positiv till kategorisering av personer per ort/socken/kommun som nu sker, och tycker artiklarna förstärks med den länken jag nu lägger in dit, till och börja med i ortsartiklarna. Det är möjligt de är för dåliga för att vara värda ha kvar och det är möjligt de kan ersättas med saker som är bättre, men innan detta är klart stöder jag inte en generell borttagning, av information som kan vara av värde. Dock är denna fråga inte så central för mig, så om de är gemenskapen vilja "allt skall bort" så accepterar jag den.Yger (disk) 26 mars 2013 kl. 15.38 (CET)

Jag stöder åtminstone inte "allt skall bort". Jag har själv lagt en del möda på kategoriseringsarbetet och tycker att vissa användare inte kan skilja mellan konflikter de har med varandra och själva kategoriseringssystemet. På något sätt verkar motsvarande kategorier fungera bättre på enwp, frwp och nowp. Prematureburial (disk) 2 april 2013 kl. 09.44 (CEST)

Dold kategori för att visa koordinatmärkning

I Mall:Biografer i Stockholm finns följande länk till toolservern som listar alla koordinatmärkta artiklar i Kategori:Biografer i Stockholm på en karta. Länken kan dock bara hantera 1 kategori. I mallen ligger även artiklar i underkategorin Kategori:Nedlagda biografer i Stockholm som därmed inte listas på kartan. Linkande problematik till följd av utökad kategorisering har uppstått i flera andra mallar.

En lösning skulle vara att skapa en ytterligare kategori enbart för tools-länken, ex: Kategori:Biografer i Stockholm för tools (som görs som en dold kategori) och sedan märka upp artiklarna i Kategori:Biografer i Stockholm och Kategori:Nedlagda biografer i Stockholm med den nya kategorin. På detta sätt skulle alla synas på kartan.

Synpunkter på detta? Vad skulle vara en lämplig namnstandard på de dolda kategorierna?--I99pema (disk) 1 april 2013 kl. 20.56 (CEST)

Av den här sidan ser det ut som om man skulle kunna ange en parameter l i länken som, om man anger värdet till 0, skulle göra att även underkategorier inkluderas. Men det är kanske jag som missförstår vad som menas med category recursion i detta sammanhang för jag har inte fått det att fungera. --Larske (disk) 1 april 2013 kl. 21.10 (CEST)

Låt länken ligga en stund så får vi se om det uppdateras. Just den här funktionen uppdateras inte lika fort som kategorin fylls med koordinatsatta artiklar, utan det sker viss eftersläpning. -- Lavallen (blockera) 1 april 2013 kl. 21.21 (CEST)

Här finns lite att läsa om den där funktionen för recursive grab of category tree. --Larske (disk) 1 april 2013 kl. 21.26 (CEST)

Det är inte nödvändigt att använda kategorier för att visa artiklar på en karta. Det funkar med listor och mallar också, som karta över artiklar i Mall:Biografer i Stockholm. Det tycker jag är bättre än att skapa extra kategorier. /EnDumEn ✍ 1 april 2013 kl. 22.01 (CEST)

Ah! Det visste jag inte. Det löser ju hela problemet. --I99pema (disk) 1 april 2013 kl. 22.05 (CEST)

Fast det ser lite märkligt ut när Biografmuseet i Säter dyker upp på kartan också... /ℇsquilo 2 april 2013 kl. 08.34 (CEST)

Så går det när man lägger relaterade artiklar (och kategorier) i en kategori istället för en {{se även}} i kategorin. På samma sätt kunde en mängd problem med cirkel- och dubbelkategorisering undvikas. --LPfi (disk) 2 april 2013 kl. 09.17 (CEST)

Fast i detta fallet beror det väl på att artikeln ligger i mallen och att toolsservern hämtar data från denna? Det går väl inte att undvika?

Jag försökte skapa en liknande länk som EnDumEn, baserat på en mall för Mall:Väderkvarnar i Stockholms län, men den funkar inte. Vad gör jag för fel?--I99pema (disk) 2 april 2013 kl. 10.00 (CEST)

Vi är viktiga

Dagens nyheter skriver idag på sid 19 i del 1 (Olof Lindberg intervjuar Birgitta Ed): "Att man i Kina inte kommer åt Youtube, Twitter, Facebook och Wikipedia kan man som besökare kanske leva med under några veckor. Men att kineserna permanent är bortkopplade från de informationskällor resten av världen har tillgång till kan skapa problematiska klyftor ..." --Ettrig (disk) 4 april 2013 kl. 08.23 (CEST)

Förbannad på de som förstör sidan om Danderyd!

Flyttat 4 april 2013 kl. 11.41 (CEST)~ till Diskussion:Danderyds kommun#Förbannad på de som förstör sidan om Danderyd!

Finländsk kontra svensk svenska

Hur hanterar vi artiklar som heter olika på finländsk och rikssvensk svenska? Det som närmast föranleder frågan är artikeln om fibblesandbi, som på svensk svenska avser arten Andrena fulvago, men på finländsk svenska Andrena humilis (som på rikssvenska kallas slåttersandbi). Iofs är just den här artikeln en biologifråga, men jag upplever det hela som mer allmängiltligt, och snarare en fråga om hur vi hanterar de olika formerna av svenska. Personligen skulle jag vilja göra om den dubbeltydliga artikeln (i just det här fallet fibblesandbi) till en gaffelsida, men det finns kanske andra åsikter? / Ternarius_D 16 mars 2013 kl. 16.59 (CET)

Lappland handlar om det svenska landskapet, men i det här fallet kanske det inte är lika tydligt vad som är POMMF?

andejons (disk) 16 mars 2013 kl. 17.19 (CET)

Engelska Wikipedia har bra riktlinjer för engelska: https://en.wikipedia.org/wiki/WP:ENGVAR

Om vi applicerar dem på svenska ska artiklar med stark koppling till Finland följa finlandssvensk standard, och vice versa för artiklar med stark Sverigekoppling. Finns ingen särskild koppling fortsätter man på det som etablerades först i den enskilda artikeln. Som jag tolkar det behövs då ingen åtgärd i fallet du tar upp, utan artikeln kan ligga kvar under det rikssvenska namnet. Smetanahue (disk) 16 mars 2013 kl. 17.50 (CET)

Det skulle leda till att en finlandssvensk som söker på det bi som hen kallar fibblesandbi kommer till en artikel om en helt annan biart, och det ser jag knappast som en acceptabel konsekvens. Det problem jag ser är nämligen inte bara en fråga om POMMF; eftersom de olika artikelämnena heter olika på de bägge språkversionerna, riskerar den som använder "fel" (dvs icke-applicerad) version att få fel information, i värsta fall utan att inse att hen har blivit vilseledd. / Ternarius_D 16 mars 2013 kl. 18.09 (CET)

Jag har svårt att se hur det skulle vara så oacceptabelt. På ENWP gäller det var och varannan kulturartikel, med olika boktitlar, filmtitlar m.m. för olika länder. Bara det framgår att språkvarianterna skiljer sig åt så finns det ingen anledning att gå in och peta. Smetanahue (disk) 16 mars 2013 kl. 18.45 (CET)

"Bara det framgår att språkversionerna skiljer sig åt" – hur uppnår vi det på bästa sätt? Som jag ser det är det väldigt viktigt att det verkligen framgår, annars har den finlandssvenska användaren fått information om en art som vederbörande tror gäller en helt annan art. Genom att göra om den dubbeltydiga artikeln till en gaffelsida hade vi på ett enkelt sätt kunnat försäkra oss om att ingen undgår att få den informationen. Det finns säkert andra metoder att förmedla samma information, men jag tycker vi bör vara säkra på att den verkligen går hem, annars har vi förfelat vår roll som encyklopedi. / Ternarius_D 16 mars 2013 kl. 19.18 (CET)

Jag förstår inte varför nuvarande lösning med huvudnoter skulle vara mindre klargörande än en gaffelsida, eller varför just finlandssvenskar skulle känna sig mer träffade än andra som hänvisas vidare i andra artiklar. Till slut måste man ju ändå kalla bina något i artiklarna, och då kan man ju knappast hålla på och växla mellan namnen.

andejons (disk) 16 mars 2013 kl. 21.34 (CET)

Jag har ingenting emot huvudnoter (det vore ju konstigt annars, eftersom det var jag som lade in den i fibblesandbi...), men jag var osäker på om det räckte, tyckte det var viktigt att formalisera tillvägagångssättet något-så-när, och ville därför höra gemenskapens åsikt. Dessutom tycker jag det är viktigt att alla användare får rätt information. Jag kan inte se att jag (eller någon annan som hållit med mig) för den skull har hävdat att finlandssvenskar skulle känna sig mer träffade än andra, eller ha anledning därtill. Däremot har de samma rätt som andra att veta att de hamnar rätt i artikeln, utan att vare sig behöva kunna organismers vetenskapliga namn eller kunna alla detaljer i rikssvenskan.

Eftersom engelskspråkiga Wikipedia har framhållits i den här debatten, kanske det kan vara på sin plats att påpeka att de, när det gäller den här problematiken i biologiska artiklar, till stor del kommer ifrån den genom att huvudsakligen använda de vetenskapliga namnen på artiklarna. / Ternarius_D 17 mars 2013 kl. 09.50 (CET)

Oftast går det här nog smidigt att hantera via omdirigeringar. Att en viss art fått ett trivialnamn i Finland som råkar vara en helt annan arts trivialnamn i Sverige är nog ett ovanligt undantag. Höstblomma (disk) 17 mars 2013 kl. 09.58 (CET)

Gaffelsida låter som den bästa lösningen för mig också. /Julle (disk) 16 mars 2013 kl. 19.21 (CET)

Det är störande med grensidor som bara innehåller ett par poster. Det är bättre att den förväntat mest besökta får artikelnamnet, och de andra får en hänvisning kursivt högst upp i artikeln. ⬤Bοⅰⅵе 16 mars 2013 kl. 20.25 (CET)

Jag tycker det är ok som det är nu, med en toppnot och förklaring i brödtext i inledningen. Detta räcker säkert för att folk ska hitta rätt och det är ett vanligt sätt att hänvisa på när det finns två olika betydelser, men inte fler. Höstblomma (disk) 17 mars 2013 kl. 08.10 (CET)

Ja. Med kommentaren i inledningen är det tydligt. En toppnot är lätt att missa, den är bra för de fall då man ändå märker att man är i fel artikel, men inte tillräcklig när skillnaden är förrädisk som här. Jag föredrar i och för sig gaffelsidor eller allmännare artiklar i fall som Lappland (och Svenska polisen istället för Polisen). Det må betyda en klick mera, men jag känner mig faktiskt "träffad" (andejons' ordval) om artikelämnena i Sverige har automatisk förtur till artikelnamnet. --LPfi (disk) 19 mars 2013 kl. 11.48 (CET)

Vore det inte bäst att ha artikeln under det latinska namnet i det här fallet? Och ha de tvetydiga svenska namnen som gaffelsidor. Så gör väl engelska wikipedia för djur med liknande namnförväxlingar.
(Jag tror förresten att Lappland är ett dåligt exempel. Fallet är kontroversiellt, jag vet att många här motsätter sig att artikeln hänvisar till just svenska Lappland.) /Ion-5 (disk) 21 mars 2013 kl. 11.19 (CET)

Jag tycker också att artiklarna kunde vara på vetenskapliga namn om de har olika namn på finlandssvenska och rikssvenska. --Velma (disk) 28 mars 2013 kl. 08.31 (CET)

Jag är fullt beredd att lägga in en gaffelsida som hänvisar till de vetenskapliga namnen. Egentligen borde det väl vara självklart att vetenskapliga namn skulle användas om trivialnamnen är osäkra? Dessutom är det här exemplet på många sätt speciellt, eftersom vi faktiskt har två olika arter med samma trivialnamn beroende på vilken version av svenska man använder. Som LPfi påpekar är en toppnot lätt att förbise. Jag hoppas ingen tar illa upp, men jag upplever nog att påståendet om att finlandssvenskar inte borde känna sig mer träffade än andra som hänvisas vidare i andra artiklar inte är helt relevant; det är inte frågan om att de hänvisas vidare som jag vänder mig emot, det är det faktum att de riskerar att bli vilseledda. Innan jag lägger upp en gaffelsida skulle jag självfallet vilja förankra den åtgärden bättre – något redigeringskrig vill jag inte bli upphov till. / Ternarius_D 5 april 2013 kl. 14.19 (CEST)

Undrens tid är inte förbi

DN:s startsida pryds just nu av en bild lånad från Commons, försedd med bildtexten Foto: Ömerulusoy / Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)

Är det ett undantag, eller har journalister och redaktörer lärt sig? - Tournesol (disk) 5 april 2013 kl. 10.30 (CEST)

Så välskrivet har jag nog aldrig sett det. Jag hittade dock Foto: Casascius / Wikimedia Commons på förstasidan. C.Nilsson (disk) 5 april 2013 kl. 10.40 (CEST)

Ömerulusoystår för bilden till Porten till helvetet.78.78.185.112 5 april 2013 kl. 10.47 (CEST)

På Wikipedia:Bilder_från_Commons_i_svensk_press finns tre exempel med DN som har gjort helt rätt. Så där verkar de ha lärt sig i alla fall! Ainali (disk) 5 april 2013 kl. 14.09 (CEST)

Artikelnomineringar och rekommenderade artiklar - aktivitet och var hitta nya artiklar?

Hej,

Några artiklar gällande de utvalda artiklarna:

1. Just nu finns det ganska många nomineringar - gå gärna in och rösta. Att aktiviteten på omröstningssidan är ganska låg kan man väl knappast göra något annat åt än att att då och då påminna här om att omröstningssidan finns.
2. Jag har den senaste tiden försökt hitta nya utvalda artiklar att nominera, men det är väldigt svårt. Veckans nyskrivna artiklar tycks ha dött ut, så där finns inget att hämta. Special:longpages finns, men de flesta långa artiklar är antingen redan utvalda eller i onominerbart skick, många sidor är fyllda av botgenererade biologiartiklar och alla potentiella utvalda artiklar är ju inte långa heller. Har någon några tips? Borde veckans nyskrivna artiklar omvandlas till ett mindre ambitiöst projekt, där man får lista sina nyskrivna/utökade artiklar, utan den veckovis återkommande tävlingen och nollställningen?
3. De rekommenderade artiklarna tycks också gå mycket långsamt framåt i antal. T.ex. vid avnomineringar nämns det ofta att en viss artikel nog duger som rekommenderad, men rekommendationen uteblir ändå. Ett förslag vore kanske att ta bort regeln att man inte får rekommendera egna artiklar, med tanke på att vem som helst ändå får ta bort statusen. Med tanke på att knappt någon alls rekommenderar artiklar uppstår det knappast problem. (Den diskussionen kan kanske tas på Wikipediadiskussion:Rekommenderade artiklar)

/Ion-5 (disk) 25 mars 2013 kl. 10.00 (CET)

Angående Veckans nyskrivna artiklar så verkar det vara konsensus, just nu, att flytta den till Wikipedia:Månadens nyskrivna artiklar. Den ursprungliga tanken med Veckans nyskrivna var inte att det skulle vara en tävling, utan bara ett sätt att visa upp sina och andras nyskrivna alster. Men det är nästan alltid så här att det blir tävling av allt. Angående 3) tycker jag att det vore väldigt olämpligt att rekommendera sina egna artiklar. Då tycker jag att den gröna stjärnan förlorar sitt värde./ Elinnea (disk) 25 mars 2013 kl. 16.51 (CET)

Vilket är bäst: att artiklar blir rekommenderade eller att de inte blir det? Elinnea, du och andra som engagerar er i ämnet, är välkomna att diskutera saken på Wikipediadiskussion:Rekommenderade artiklar. Kanske går vi mot en situation där vi kommer att få bita i det sura äpplet och prioritera pragmatism före idealism…--Paracel63 (disk) 28 mars 2013 kl. 00.24 (CET)

Fast den gröna stjärnan är ju vackrare än den blågrå. ;-) Så bara det borde ju locka någon att rekommendera någon artikel. Jag ser också fram emot wp:Månadens nyskrivna artiklar. Jag har noterat att arkiveringen av tidigare veckors nya/utökade artiklar dog ut i september i fjol. Det kliar lite i mig att åtminstone fixa till arkivet, i väntan på övergången till månadslistning. :-)--Paracel63 (disk) 27 mars 2013 kl. 22.53 (CET)

Jag har nu fixat till arkiven för Veckans nyskrivna artiklar. Det verkar vara konsensus för att köra med wp:Månadens nyskrivna artiklar från och med nästa vecka. Jag fixar rödlänken med preliminär text, så har vi något att jobba med tills sjösättningen på måndag. Alla åsikter tas tills vidare med tacksamhet emot på Wikipediadiskussion:Veckans nyskrivna artiklar.--Paracel63 (disk) 28 mars 2013 kl. 00.17 (CET)

Nu är Wikipedia:Månadens nyskrivna artiklar och Wikipedia:Månadens nyskrivna artiklar/Header skapade. Diskussion om det hela finns här. Stort tack för all hjälp med att buggsöka koden, påtala saknade/felaktiga mallar och fixa konstiga formuleringar. Jag vet inte så jättemycket om hur det här systemet är uppbyggt men kopierade Wikipedia:Veckans nyskrivna artiklar etc och justerade på vad jag tyckte lämpliga ställen. Ni som hängde på wp:VNA före mitten av 2012 och vet hur det var på den "gamla goda tiden", får jättegärna säga till om vilken standard vi bör ha för inskrivning av artiklarna. Jag är bara mån om att det här systemet ska kunna överleva, i en något modifierad form som folk kan engagera sig i. Stort tack på förhand och för ert tålamod med mina textmassor här på Bybrunnen. :-)--Paracel63 (disk) 28 mars 2013 kl. 01.19 (CET)

Nu är sidan förberedd för april. Presentationen är lite förenklad, och inskrivningen bygger nu inte på inskrivning via tabell. Förhoppningsvis kan det locka till engagemang från både nybörjare, tävlingsinriktade, rekommendationsletare och andra. Listningen för april har nu också två exempelanvändarexempel att jämföra med. Förhoppningsvis funkar övergången vid månadsskiftet – nu ser länkningen konstig ut med samma datum både för pågående och förra månadslistning (kanske beror det på att det inte finns någon föregående månadslista att rösta på?). Glad påsk och välkomna till wp:MNA! :-) --Paracel63 (disk) 31 mars 2013 kl. 16.43 (CEST)

Bra jobbat. Förhoppningsvis kan det hjälpa nomineringsarbetet. /Ion-5 (disk) 1 april 2013 kl. 17.47 (CEST)

Den här tråden kanske inte längre läses men jag vill igen påpeka att det behövs flera röstare på Wikipedia:Artikelnomineringar. Många fina artiklar är nominerade, men kan inte antas eftersom det inte kommit tillräckligt många röster. Det översta artiklarna har varit på sidan längst och borde avverkas först av allt. /Ion-5 (disk) 6 april 2013 kl. 14.42 (CEST)

Fundera också i banor av lärdomar. Just nu är det tex fem-sex artiklar uppe som handlar om konspiratörer, och det vekar som varenda nazipamp dyker upp här. För mig känns et inget kul läsa ytterligare en artikel om dessa saker, medan tex Samerna ursprung känns som en frisk fläkt i ett ämne jag inte kan mycket om tidigare.Yger (disk) 6 april 2013 kl. 15.12 (CEST)

Visst är det så, men artiklarna har också varit länge under granskning, så varför egentligen vänta? Jag hade också nominerat mera varierande artiklar, om jag hittat - först nu när månadens nyskrivna kom upp, fick jag upp ögonen för flera skribenters artiklar. Prärieindianernas handelsnätverk nominerade jag just som en frisk fläkt istället för att ta en artikel från granskningssidan.

Men ändå - vissa användare skriver inom smala ämnen, och varför skulle vi döma deras artiklar att ruttna i evigheter på granskningssidan, bara för att dom är inom samma ämne? Jag tror också att nuvarande takt är den rätta, om vi ska hinna ikapp med avnomineringarna. De bra artiklarna har t.ex. stagnerat på samma nivå under en lång tid, och andelen utvalda sjunker hela tiden. Vi behöver mera aktivitet, helt enkelt. /Ion-5 (disk) 6 april 2013 kl. 16.46 (CEST)

Spotify?

Fick en idé såhär sent om kvällen. Skulle det finnas någon som helst möjlighet att på något sätt kunna infoga Spotify eller någon liknande tjänst i wikipedia? Skulle vara oerhört användbart om det på något sätt gick att ha en spellista i artiklarna som behandlar olika album. Nu är detta kanske lite väl mycket begärt men det vore väl fullt möjligt att infoga externa länkar till spellistor i artiklarna? Det skulle ju vara fördelaktigt för alla parter då copyright respekteras samtidigt som läsren snabbt kan lyssna till musik de hittar på wikipedia. Exempel på hur det skulle se ut här: http://open.spotify.com/album/1Gnrd76EubInPV4KjOJ1Zr Faffri (disk) 3 april 2013 kl. 00.46 (CEST)

Det har diskuterats tidigare och jag uppfattade konsensus som att vi inte vill ha det så. Det var dock ett tag sen så det kanske kan tas upp igen även om jag tror att resultatet blir likadant denna gång. /Hangsna (disk) 3 april 2013 kl. 07.54 (CEST)

Det bästa vore om det var som med koordinater och ISBN-nummer att man kommer till en särskilt programmerad sida som ger flera alternativ för den som vill lyssna. Väsk ✎ 3 april 2013 kl. 18.36 (CEST)

Koordinater för platser är ett system som inte gynnar någon specifik aktör, och vem som helst (nåja) kan programmera konvertering mellan olika formatvarianter baserade på koordinater. Jag har svårt att se att vi skulle kunna hitta något tillnärmelsevis lika neutralt system för att referera till ljudspår. - Tournesol (disk) 3 april 2013 kl. 18.49 (CEST)

Fixa den där programmerade sidan, så får vi se vad folk säger då. -- Lavallen (blockera) 3 april 2013 kl. 19.17 (CEST)

Läst igenom lite av punkterna som tagits upp förut. Just Spotify kräver tyvärr ett nedladdat program men enligt de siffror jag kunde hitta har var tredje svensk ett konto hos spotify, alltså drygt 3 miljoner personer. Ingen liknande tjänst kommer ens nära i Sverige och det bör ses som något som en väldigt stor del av befolkningen kan ta del av. När det gäller dilemmat kring reklam så går det ju även att se att Youtube numera även använder sig av reklam. En neutral sida som ger en användare ett val skulle givetvis vara bra men kan inte se någon tjänst ur svenskt perspektiv som kommer i närheten av att nå så många personer förutom möjligtvis Youtube då. Faffri (disk) 3 april 2013 kl. 21.53 (CEST)

Källa för att tre miljoner svenskar har Spotify? Det låter fullständigt orimligt. /Grillo (disk) 3 april 2013 kl. 23.48 (CEST)

Är det inte tre miljoner betalande användare totalt? Se [10]. Iofs är de siffrorna drygt ett år gamla. /Ariam (disk) 3 april 2013 kl. 23.53 (CEST)

Svenskarna och Internet 2011, s. 21-25, Svenskarna och Internet 2012, s.30-32. --Larske (disk) 4 april 2013 kl. 00.02 (CEST)

"Vi har över 15 miljoner aktiva i 15 länder, och av dem är 4 miljoner betalande. Vi sa för ett tag sedan att över en tredjedel av svenskarna har Spotify-konton..." http://it24.idg.se/2.2275/1.476015/wimps-katastrofsiffror - Detta är i och för sig siffror de själv kommit med men samtidigt är det väl endast de som ha de kompletta siffrorna. Denna artikel är också närmare 5 månader gammal och det är möjligt att siffrorna gått upp ännu mera. Faffri (disk) 4 april 2013 kl. 00.14 (CEST)

Jag tolkar det där som att "en tredjedel av svenskarna" är ett mått för att göra tydligt hur många som har Spotify-konton globalt, och ska inte tolkas bokstavligt. Jämför uttalanden som "alla jordens invånare skulle få plats på Gotland" eller liknande. I så fall är det ju bara svenskar som äger betalda Spotify-konton, och så är det ju inte. Även gratiskonton verkar en tredjedel fullständigt orimligt. Tänk på att det finns runt 6 miljoner röstberättigade svenskar. Skulle bara knappt hälften av dessa sakna Spotify-konto? Hur som helst kvarstår ändå de tidigare resonemangen om att vi inte bör länka externt till sidor som kräver externa program, plus att vi genom att länka till Spotify konsekvent skulle ge dem otillbörlig uppmärksamhet. /Grillo (disk) 4 april 2013 kl. 01.44 (CEST)

Röstberättigade?? Se diagram 1.4 och diagram 4.3 i Svenskarna och Internet 2011. I diagram 1.4 kan du se att 83 till 91 procent av alla mellan 12 och 44 år använder internet dagligen (95 till 98 procent använder det nån gång). I diagram 4.3 kan du se att i åldern 16 till 25 år så lyssnar 86 procent av internetanvändarna på spotify och 55 procent gör det dagligen. --Larske (disk) 4 april 2013 kl. 06.46 (CEST)

Och sedan sjunker det dramatiskt från 20-35 och framåt. De yngsta användarna använder sig dessutom säkerligen av gratistjänsten. Att betalade Spotifykonton skulle uppgå till 4 miljoner bara i Sverige känns fortfarande extremt högt. Argumenten ovan kvarstår dock hur många som än må använda tjänsten. /Grillo (disk) 4 april 2013 kl. 08.29 (CEST)

• 15 miljoner = Totalt antal användare av tjänsten i hela världen
• 4 av dessa 15 miljoner är betalande kunder från hela världen inklusive Sverige
• 3 av dessa 15 miljoner användare är de svenska användarna vare sig de har betal eller gratiskonton.
• Om folk har gratiskonton eller inte spelar inte så stor roll då samtliga av dessa bör kunna komma åt tjänsten oavsett. Vidare tycker jag se mig flera artiklar om filmer som länkar till IMBD som ett exempel på andra tjänster som det länkas till ganska ofta. Inget fle med det då de helt klart är starkt ledande inom sitt område. Faffri (disk) 4 april 2013 kl. 09.14 (CEST)

Det är väl en rätt uppenbar skillnad mellan Spotify och IMDb i att man på Spotify måste ladda ner ett tilläggsprogram och att man i detta kan höra låten, medan IMDb tillhandahåller information om filmer på en öppen webbsajt, men inte filmerna i sig. IMDb kräver heller inga tilläggsprogram. Dessutom är som bekant Spotify långt ifrån heltäckande. Då vore det vettigare att länka till infosajter som Allmusic, men min erfarenhet säger att de oftast är som en sämre version av Wikipedia-artikeln om albumet i fråga... /Grillo (disk) 4 april 2013 kl. 09.27 (CEST)

Min åsikt i frågan har inte ändrats sedan den här diskussionen, d.v.s jag vill ha auktoritetsposter, snarare än enskilda länkar, liknande de vi har för böcker.//Hannibal (disk) 4 april 2013 kl. 14.46 (CEST)

Min åsikt har inte heller ändrats. Externa länkar ska användas för att ge läsaren fördjupad information – inte för att hjälpa honom/henne att nå försäljare av olika tjänster. Vi länkar inte till enskilda bilfirmor i artikeln om Volvo V70, inte till olika vitvarukedjor i artikeln om kylskåp, inte till svenska klädkedjor i artikeln om jeans, och det finns heller ingen anledning att länka till Itunes store, Spotify, VOD-tjänster eller liknande i artiklar om låtar, album, filmer eller böcker. /NH 4 april 2013 kl. 14.57 (CEST)

Håller med NH, och inte bara för att jag inte använder Spotify eller har programmet installerat på någon av mina datorer eller plattor. Att källor kan kräva särskild åtkomst är en sak, men länkar i allmänhet skall inte göra det. /Julle (disk) 4 april 2013 kl. 18.41 (CEST)

Ja, böcker måste vi kunna hänvisa till även om de inte är utlagda på nätet, men detta är en helt annan sak. Tostarpadius (disk) 6 april 2013 kl. 12.11 (CEST)

Wiki Loves Public Art i Sverige

Hej!

Maj månad närmar sig snabbt och fototävlingen Wiki Loves Public Art kommer då att anordnas för första gången! Det kommer att bli en grym tävling och vi hoppas på ett stort deltagande.

Wikimedia Sverige och Europeana är initiativtagare till tävlingen men precis likt tävlingen Wiki Loves Monuments har alla länder egna deltävlingar där de själva kan sätta upp regler och event baserat på egna preferenser och nationell lagstiftning. Därför skiljer sig tävlingen åt en del mellan de deltagande länderna.

I årets tävling valde vi att i Sverige begränsa oss till de fantastiska konstsamlingar som finns på våra konstmuseer som är Public Domain, d.v.s de verk där konstnären varit död i minst 70 år. Detta var ett svårt beslut då vi vet att det begränsar deltagandet en hel del för de som bor långt bort. Vi hoppas dock att, om ni har bilder på gamla tavlor och statyer från tidigare museibesök, ni laddar upp dem som en del av tävlingen! (Bilderna behöver endast laddas upp på Wikimedia Commons i maj, de behöver inte vara tagna då.)

Vi kom fram till vårt beslut om att begränsa oss till äldre konst på konstmuseer av tre orsaker:

1. Olika laguttolkningar: Det finns åsikter om hur lagen ska uttolkas och vi vill undvika att några tävlingsdeltagare får skrämselbrev från någon som hotar med att stämma dem för att de laddat upp bilder inom ramen för tävlingen. Detta skulle vara skadligt oavsett vad utfallet skulle bli vid en rättegång och vi vill inte riskera att sätta någon i klistret genom att pusha gränserna i en tävling av den här typen. Det är även väldigt kostsamt att anlita en advokatbyrå för att de ska ge ett formellt utlåtande i frågan, och i år saknade vi budget för detta.
2. Oklart vad som kommer att ske på Wikimedia Commons: Oavsett vad som gäller i Sverige påverkas vi av amerikansk lagstiftning då Wikimedia Foundation måste följa amerikansk lag. Diskussioner påbörjades under vintern 2012 på Wikimedia Commons gällande om avbildning av modern konst skulle kunna sparas där då amerikansk lagstiftning inte har Freedom of Panorama för konstverk, något som flera Europeiska länder har. Det lutar nu åt att det kommer att vara okay, men Wikimedia Sveriges styrelse beslutade att vi skulle ta det säkra före det osäkra i år.
3. Ingen databas: I Sverige saknar vi en databas över den offentligt konsten, och det går därför inte att sortera ut vilken konst som är lämplig att fotografera eller använda databasen för att strukturera tävlingen runt detta. Vi håller dock nu på att arbeta hårt med att sammanställa en öppen databas över Sveriges offentliga konst. Så nästa år hoppas vi kunna inkludera även äldre konstverk som finns utomhus, så att åtminstone de kan inkluderas i tävlingen.

Ni kan hitta en lista över vilka museer vi kontaktat och de som för närvarande sagt att de vill delta här. Detta arbete sker huvudsakligen av vår fantastiska nationella koordinator, Eva Fransson.

Vänligen,

John Andersson (WMSE) (disk) 6 april 2013 kl. 07.10 (CEST)

Från början var väl tanken att Wiki Loves Public Art skulle handla om att fotografera offentliga konstverk som är fria att publicera enligt principen om panoramafrihet. Det innebär att all tredimensionell konst (skulpturer) som stadigvarande finns på offentlig plats i Sverige enligt svensk lag får fotograferas och publiceras, även på internet.

Tyvärr verkar det ha uppstått legala problem. Jag har ingen juridisk utbildning, så jag kan inte bedöma hur pass relevant det är.

Det har på Wikimedia Commons framförts synpunkter om att denna typ av bilder inte skulle få finnas där. Orsaken är att bilderna inte är fria att publicera enligt amerikansk lag. Wikimedia Commons servrar finns i USA, och drivs av en amerikansk organisation. Därmed finns möjligheten att en svensk konstnär skulle kunna stämma en svensk fotograf för upphovsrättsbrott i USA. Det gör att de bilder på konst som laddas upp med åberopande av svensk panoramafrihet riskerar att raderas på Commons. Problemet skulle förmodligen gå att lösa om bilderna laddades upp till en server utanför USA, men alla bilder som svenskspråkiga Wikipedia använder ligger på Wikimedia Commons amerikanska servrar. --// jorchr 6 april 2013 kl. 09.37 (CEST)

Lämnar en "blänkare" angående en redigering i artikeln K2

Hej!

Jag skrev ett diskussionsinlägg på artikeln K2s diskussionssida om en redigering som en anonym användare har gjort. Jag återställde denna redigering, dock så är det lite gråzon över den då det inte är klotter rent ut (och antagligen därför redigeringen, som gjordes den 30 september 2012, inte har uppmärksammats förrän nu) och jag vill gärna få en bekräftelse på att det är en korrekt åtgärd.

Sedan är detta första gången jag skapar ett nytt ämne här på Bybrunnen, jag hoppas att även detta är korrekt och är vad som åsyftas med "en blänkare".

Tack på förhand och jag hoppas att ni alla har en fortsatt trevlig dag!

Med vänliga hälsningar, _Markmc ^Disk 6 april 2013 kl. 13.15 (CEST)

Åtgärden är korrekt. Jag har kommenterat på artikelns diskussionssida.--Historiker (disk) 6 april 2013 kl. 14.36 (CEST)

Sveriges Historia

Vetenskapsradion historia i Sveriges Radio P1 hade idag ett inslag med rubriken Sveriges historia äntligen färdigskriven. Det föranleddes av att åttonde och sista delen av bokverket Sveriges Historia (8 delar, 2009-2013, Norstedts) nu har utkommit. Samordnare för hela verket har varit Dick Harrison och redaktör för sista bandet (som täcker 1965-2012) har varit Kjell Östberg. Dessutom intervjuades Maja Hagerman.

Jag är lite förvånad över att man 2009 påbörjar utgivningen av ett stort bokverk, snarare än en elektronisk resurs. I jämförelse med Nationalnyckeln kan man konstatera att historikerna i alla fall har nöjt sig med 8 band. Det här verket ingår ju i en lång kedja, där Anders Fryxell och Carl Grimberg ingår, men är detta kanske det sista tryckta bokverket om svensk historia? Kommer man nästa gång att lansera ett Wikipedia-skrivprojekt? Ett sådant initiativ kommer nog i alla fall inte från Dick Harrison, som gjort sig känd som NE-medarbetare och Wikipedia-skeptiker. Förutom att detta är ett bokverk, så är det också skrivet på svenska språket för svenska läsare. Nästa projekt kanske görs på engelska, samordnat mellan flera länder inom EU? Tänk er en Europas historia, med Wiki-skrivprojekt i alla EU-länder. Kommer vi till skott med det före år 2020? --LA2 (disk) 4 april 2013 kl. 16.10 (CEST)

Redigeringskrigen kommer att bli episka //OlofE (disk) 4 april 2013 kl. 16.52 (CEST)

Tänkte bara påpeka att det finns en artikel, Sveriges historia (Norstedts), om bokserien. På sätt och vis intressant att man har helt olika författare till böckerna om 1920-1965 resp. 1965-2012, jag kunde tänka mig att fokus kunde bli annorlunda om man hade valt annan tidsindelning. Tomas e (disk) 4 april 2013 kl. 17.33 (CEST)

I andra föreningar jag är med i som ger ut böcker så för jag fram att en sådan produktion måste i dagens läge ge mervärde mot vad som står i Wikipedia. Många accepterar inte detta ännu, även om det är sant. Och del 1 av historien gav mindre än wikipedia. Bara i artikeln Norrland har jag förstått mer än av att lusläsa den boken, också av att följa Sven Rosbom här ger mer. Däremot gav första hälften av del 2 mer än Wikipedia, där Dick beskrev överordnat om storbondeetableringen på 600-talet och framåt. Sedan är det återigen info som i stort sett finns på Wikipedia. 50+are är fortfarande bokorienterade och köpstarka konsumenter till denna typ av böcker, men det är inte framtiden ge ut denna typ av alster. Vi är den som blir allt starkare i att sprida kunskap.Yger (disk) 4 april 2013 kl. 18.43 (CEST)

(redigeringskonflikt) Jag uppfattar inte alls att boken är så död. Bildskärmar är fruktansvärt ansträngande att läsa längre texter på. Läsplattor i bättre kvalitet är ganska okej att läsa på, men skall man bläddra och arbeta med flera böcker uppslagna samtidigt är traditionella böcker överlägsna. Dessutom finns långt ifrån alla titlar tillgängliga. Men visst, ambitiösa projekt som det här historieverket kräver ett ganska många köpare och blir dyrt ändå. Det var på 1960-talet ett liknande verk senast kom ut, och frågan är hur situationen ser ut när det på nytt blir aktuellt med ett nytt verk om några decennier. Jag tror som Yger att wikipedia gör att det ställs större krav på facklitteraturen - man vill ha information som saknas här, eller än hellre - förklaringar till inom vilka skolor åsikter som bland annat finns på wikipedia vuxit fram och hur annan information som motsäger samma uppgifter och som finns i någon annan wikipediaartikel förhåller sig till den förra.--FBQ (disk) 4 april 2013 kl. 20.07 (CEST)

Var har Dick Harrison gjort sig känd som Wikipedia-skeptiker? Allt jag sett var att han surade lite för några år sen om uppgifter i artikeln om sig själv, vilket väl är ganska naturligt. /Grillo (disk) 4 april 2013 kl. 20.02 (CEST)

Maja Hagerman är väl snarare den synpunkter på wikipedias innehåll, även om jag personligen delvis tycker det var rättvisa synpunkter.--FBQ (disk) 4 april 2013 kl. 20.09 (CEST)

Jag är måhända att betrakta som bakåtsträvare, men jag hoppas verkligen att detta inte blir det sista verket av detta slag. Wikipedia och Projekt Runeberg i alla ära, men att sätta sig i soffan med en riktig bok är en helt annan upplevelse. Jag vägrar tro att läsplattorna kommer att konkurrera ut detta. Framför allt tror jag att det är nyttigt att ibland avstå från användningen av elektroniska produkter. Det försöker jag inpränta även i den yngre generationen. Mina tonåringar är inte heller helt främmande för papperspublikationer. Tostarpadius (disk) 5 april 2013 kl. 09.28 (CEST)

Javisst! Folk åker fortfarande ångbåt. Det är också vanligt att folk rider till häst. Varmluftballonger är väl vanligare nu än för 50 år sedan. Tidningarna är kraftigt på väg tillbaka och böckerna tycks följa efter. Men det är mycket långt kvar tills böckerna är borta. --Ettrig (disk) 5 april 2013 kl. 15.32 (CEST)

Jag hoppas att jag slipper uppleva den dag då jag inte kan hämta min morgontidning i brevlådan ute på gatan och läsa den vid frukosten, utan att gå miste om prasslet. Tostarpadius (disk) 6 april 2013 kl. 12.08 (CEST)

Skillnaden är ju att ångbåtar, hästar och luftballonger faktiskt ur nästan alla aspekter har bättre alternativa transportformer - och idag är det fortfarande så att om du vill studera många områden finns inte annat än tryckt material tillgängligt. Oavsett vad man tycker om prasslet av morgontidningen finns majoriteten av all fakta fortfarande enbart allmänt tillgänglig i tryckt form. Men visst, även i framtiden när digitala media tagit över kommer med all säkerhet böcker att vissas kvar. Om 200 år kanske det mest handlar om kuriosa för den som gillar prasslet av papper, men idag ser jag inte att det är så.--FBQ (disk) 6 april 2013 kl. 14.31 (CEST)

Undersökning efter undersökning visar att det är allt färre av dagen ungdomar som läser böcker (och tidningar). Och jag ser inte detta som "skolans fel" utan att Internet ändrat mediavanorna radikalt. Ungdomar är inne på Internet och drunknar i infobrus, Youtube etc. De läser och skriver med SMS, och tar in fakta via korta artiklar i Wikipedia, inte via att läsa böcker eller skiva brev (ens som E-brev). Jag ser inte denna generation, som nu närmar sig 30, som någonsin bli bokköpare eller tidningsprenumeranter. Yger (disk) 6 april 2013 kl. 14.42 (CEST)

Jaja, generalisera lagom. "Dagens ungdom"-argument har alltid funnits och känns rätt trötta. /Grillo (disk) 6 april 2013 kl. 18.58 (CEST)

Men "Dagens ungdom" var mycket bättre, när man själv kände sig som en del av den!!! -- Lavallen (blockera) 6 april 2013 kl. 19.37 (CEST)

Instämmer. När jag var liten köpte man något som kallades skivor. Vissa var stora och kunde inte ens spelas på datorn. Vi måste nog erkänna att dagens ungdom inte gör riktigt samma saker som ungdomen på Sokrates tid. :-)--Paracel63 (disk) 6 april 2013 kl. 19.45 (CEST)

Mer än att chocka sina äldre generationer? /Grillo (disk) 8 april 2013 kl. 09.17 (CEST)

Längre artiklar på enWikipedia

Läste här på svWikipedia att artiklarna här generellt var i kortaste laget, antalet stubbartiklar var högt osv. Gjorde en egen liten undersökning med enWiki och fick till min förvåning se att av de 20 artiklar som också fanns på enWiki var i de flesta fall mellan 25-50% längre än sina svenska motsvarigheter. Vad kan detta bero på? Att enWiki har fler användare? Någon ärad och erfaren svensk wikipedian som kan svara? Lill-Ann (disk) 7 april 2013 kl. 11.21 (CEST)

Du får nog ta något konkret exempel. Artiklar om amerikanska filmer är ofta(st) flerfaldigt mer omfångsrika på en:wp än sv:wp. För Svenska geografisk begrepp gäller ofta det motsatta, se tex Stockholms stadshus 69K på sv:wp, mot 7 på en:wp.Yger (disk) 7 april 2013 kl. 11.45 (CEST)

Tre svar: 1. Svenskar är "slöa, slappa och likgiltiga", som min engelsklärare skulle säga, som inte har vana att skriva. När vi skriver blir det, för ofta, bara tomma listor. 2. Vi är på svwp snabbare med att redigera bort "fluff" ur artiklarna, som ofta fyller ut enwp-artiklarna med snömos. 3. Urvalet potentiella bidragsgivare än mer än en miljard för enwp och mindre än 15 miljoner för svwp. -- Lavallen (blockera) 7 april 2013 kl. 12.09 (CEST)

Det många artiklar på svwp som översätts från enwp, vilket gör att artiklarna ofta blir kortare eftersom det är få som förmår översätta hela artiklar. En annan orsak kan vara att det är svårt att hitta webbkällor på svenska som är skrivna ur globalt perspektiv eller om sådant som är mindre känt i Sverige. En tredje kan vara att många artiklar på svwp är stubbmärkta trots att det egentligen inte är stubbar. Jag misstänker att stubbmärkningen ibland används när användare vill att fler ska engagera sig i den, och inte specifikt för att den är kort eller saknar viktiga delar. Dessutom är det nog många som förlänger artiklar men glömmer att radera stubbmallar. Man kan ha olika teorier, men det är vad jag upplever. /Kyllo (disk) 7 april 2013 kl. 12.11 (CEST)

Ha ha ha, gillade ditt svar Lavallen. Din engelskalärare skulle jag velat haft, men jag hade en bra jag också!! Ja, jag misstänkte detta: bidragsgivarna är större än i lilla Sverige. Svar till Yger: Jag utökar och städar upp i artiklar knutna till Rolling Stones, så det är främst där jag stöter på frågeställningen. Tack för svar, alla!!Lill-Ann (disk) 7 april 2013 kl. 12.30 (CEST)

Framför allt punkterna 2 och 3 i Lavallens lista är viktiga. Enwp innehåller väldigt mycket redundant information och information som inte har i ett uppslagsverk att göra (se WP:FLUFF och WP:INTE). Jag har svårt att tänka mig att en artikel som E18 error skulle överleva länge på svwp. /ℇsquilo 7 april 2013 kl. 18.26 (CEST)

Antalet användare som redigerat senaste trettio dagarna är 134 000 för enwiki, och 3 200 för svwiki. ⬤Bοⅳⅰе 7 april 2013 kl. 12.54 (CEST)

Men det säger egentligen ingenting om just längden på artiklarna, utan det kan lika gärna vara så att bland dessa användare lägger många mer krut på att skapa nya artiklar, putsa artiklar, kategorisera, malla och klottersanera istället för att förlänga. /Kyllo (disk) 7 april 2013 kl. 13.14 (CEST)

...och vi har unika artiklar som saknas på engWikipedia, som ex. Stavnäs socken. Mvh --Allexim (disk) 7 april 2013 kl. 13.37 (CEST)

Mer imponerande är att vi har källbelgda artiklar som rör engelskspråkiga länder som saknas på enwp, t.ex. Järnvägsolyckan i Cootamundra 1885 och Alstonvale. ;) Dieselmotorvagnar (till stationen) 7 april 2013 kl. 14.01 (CEST)

Jag tycker det är märkligt att att enwiki till exempel inte har någon artikel om Evelyn Briggs Baldwin./Annika (disk) 7 april 2013 kl. 14.12 (CEST)

Vad jag egentligen är ute efter är detta att om man verkligen är intresserad av något, då kan aldrig en artikel bli för lång eller detaljerad. Om någon bara söker information rent upplysningsvis, kan nog en del artiklar upplevas för långa och invecklade. Längden har betydelse. Innehållet också. Lill-Ann (disk) 7 april 2013 kl. 13.54 (CEST)

Jag tycker definitivt en artikel kan bli för lång. Det betyder inte att hela ämnet måste behandlas i en artikel, utan avsnitt kan brytas ut så att ämnet som helhet beskrivs på flera artiklar. T ex så har Rolling Stones en artikel, respektive medlem har egna, deras skivor har egna, en del låtar har egna etc. Den skulle kunna uppdelas ännu mer om den blir jättelång. Däremot bör inte sån uppdelning göras förrän det finns behov

Sen är det alltid bättre att direkt skriva vad man egentligen är ute efter.--LittleGun (disk) 7 april 2013 kl. 14.21 (CEST)

I ett uppslagsverk kan en artikel givetvis bli för lång och detaljerad. Man kan ju inte skriva lika mycket om t.ex om en person i ett uppslagsverk som om man t.ex skulle skriva en biografi, en bok på flera hundra sidor om personen. Att klara av att göra ett urval, att sålla agnarna från vetet, är viktigt i allt skrivande, att förstå forumet och skriva för det. / Elinnea (disk) 7 april 2013 kl. 14.28 (CEST)

Med Rolling Stones som jämförelse har en den engelska sidan redigerats av 12 olika konton bara den första veckan i april. På den svenska sidan är det bara ett konto som redigerat under samma tid. Det är klart att det blir en väsentlig skillnad när så många hjälps åt att skriva olika sektioner hela tiden. Den svenska sidan har redigerats 459 gånger sen 2004, den engelska 10,000 gånger sedan 2005. Visst är inte redigeringar allt men det är klart att de engelska artiklarna har ett så mycket större utbud av författare som gör att mer kan skrivas. Att skriva en artikel på över 100,000 bytes själv är visserligen inte omöjligt men det är en oerhörd mängd information att själv sammanställa och dessutom källbelägga. Faffri (disk) 7 april 2013 kl. 14.38 (CEST)

Ja, och det är det jag gillar med enWiki; artiklarna om Stones album är fulla av detaljer. Jag säger inte att de svenska artiklarna om Stones är dåliga, men det ger mer att läsa enWiki. Med de siffror som redovisats härovan är det ställt utom allt rimligt tvivel att de engelspråkiga skribenterna är i numerärt överläge gentemot oss, vilket visar sig i artiklarna.Lill-Ann (disk) 7 april 2013 kl. 14.47 (CEST)

Jag är förvånad över att man är förvånad över skillnaden - svenska är ju inte direkt något världsspråk - och skulle vilja påstå att det inte kan vara så svårt att hitta artiklar där skillnaden i längd är betydligt större än du anger. Tidigare var det en bra tumregel att enwp hade ca 100 gånger så många aktiva användare som svwp, har inte kollat på sistone. Efter att många botskapade artiklar har tillkommit på svwp, är det nu knappt 5 gånger så många artiklar på enwp som svwp. Så i runda slängar har det lagts ca 1/20 så mycket redigeringstid på en svwp-artikel som på en enwp-artikel. Mot den bakgrunden är kanske inte läget så illa. :-) Men min åsikt är att svwp är i mer behov av längre och bättre artiklar, än fler artiklar. Dock står det ju var och en fritt att bidra med det som de önskar. Tomas e (disk) 7 april 2013 kl. 15.10 (CEST)

Instämmer med Tomas e, jag tycker att det blir ganska absurt att jämföra engelska med svenska, svenska är ju ett litet pyttespråk i jämförelse, det är väl på typ 91:a plats efter antal talare där engelska är överlägsen etta. Egentligen är det mer förvånande att vi har så pass långa och många artiklar som vi har med tanke på att det är så få som kan detta lilla språk. Det är ju fler som talar språk som t.ex igbo, cebuano, siraiki eller marvari, som många inte ens hört talas om. Ska vi jämföra med några bör vi inte jämföra med engelska, utan med språk som är ungefär lika stora. / Elinnea (disk) 7 april 2013 kl. 15.15 (CEST)

Rolling Stones har många fans i Sverige. Många av dessa fans är i samma generation som Stones själva och behärskar kanske inte engelska språket lika bra som vi i senare generationer gör. För dessa trogna Stonesfan,inklusive min mamma, vore det kanske bra om vi hade lika detaljerade artiklar som enwiki.Lill-Ann (disk) 7 april 2013 kl. 15.19 (CEST)

Ingen har hindrat dig ifrån att skriva dem.

Jag får dock till viss del hålla med Lavallen ovan. Jag har flera gånger översatt artiklar från enwp, och förutom att man inte alltid orkar översätta hela artikeln, hoppar man ofta över bitar som antingen går in i alltför stor detalj eller är extremt fluffigt skrivna. Se exempelvis denna redigering. Sådant material, eller ren turistinformation i artiklar populära turistorter, är inte helt ovanligt att hitta på enwp. Materialet kan dessutom ofta ligga kvar riktigt länge, eftersom senaste ändringar på enwp rusar iväg så fort att ingen har någon chans att patrullera sidan efter annat än tydligt klotter. Visst har enwp av naturliga skäl i många fall bättre artiklar än vad vi har, men det är farligt att sätta likhetstecken mellan lång och bra. /Grillo (disk) 7 april 2013 kl. 17.02 (CEST)

Just det jag håller på med, läs längre upp.Lill-Ann (disk) 7 april 2013 kl. 18.44 (CEST) Om någon Rolling Stonesfantast, tillika huvudförfattare till någon artikel som har med Rolling Stones att göra på svWikipedia, läser detta, vänligen gå till min diskussionsida så vi får diskutera vad som kan göras bättre. Det är bättre att vi som är insatta i Rolling Stones diskuterar med varandra i enrum än här Lill-Ann (disk) 7 april 2013 kl. 19.30 (CEST)

Du (och andra intresserade) kanske vill skapa ett projekt, nämligen Wikipedia:Projekt Rolling Stones, där ni kan samarbeta, reda ut saker, diskutera hur att förbättra artiklar osv. Då har alla en gemensam plats som nya bidragsgivare lätt kan komma åt. :) Dieselmotorvagnar (till stationen) 7 april 2013 kl. 23.58 (CEST)

I den bästa av världar hade det varit en bra idé... Min erfarenhet av projekt är att folk tycker det är roligare att skapa projektsidorna än att skriva artiklar. Det är nog mer produktivt att låta sina bidrag tala och helt enkelt skriva på, och strunta i projektskapande. Risken finns ändå att det bara blir ännu ett av alla projekt som överges så fort projektsidan skapats. /Grillo (disk) 8 april 2013 kl. 06.08 (CEST)

Ja, projekt. Vill bara ha någon endaste Stonesfantast att dryfta ett och annat med. Stones är en hel vetenskap och jag känner mig så ensam i mitt arbete med artiklarna just nu - så kom igen nu alla Stonesfans därute!! Min diskussionsida!! Lill-Ann (disk) 8 april 2013 kl. 09.00 (CEST)

Hållbar utveckling skrivstuga 21 april.

Hej! Jag vill varmt bjuda in till skrivstuga den 21 april, klockan 10 - 15 på Naturhistoriska riksmuseet. Här finns mer info. Jag hoppas att vi ses där! --Sophie Österberg (WMSE) (disk) 8 april 2013 kl. 12.22 (CEST)

Snart 1 000 000 artiklar

Lsjbot (antar jag) jobbar på hårt med sina artartiklar. Svamp- och insektsboken Wikipedia blir alltmer heltäckande. :-) Nu är vi mindre än 20 000 artiklar efter polskspråkiga Wikipedia, som på många sätt är ett jämförbart uppslagsverk. Och mindre än 60 000 artiklar från en annan milstolpe. Minns ni den här diskussionen från i höstas? Kanske är det läge att redan nu se till så specialloggan File:Wikipedia-logo-sv-1M.png blir skapad… Jag är själv ingen hejare på Inkscape och vektorfiler, men jag hoppas några av er andra kan sånt. Se bara till så det är mellanrum och inte punkter som siffergruppsavdelare. Wikihälsningar,--Paracel63 (disk) 2 april 2013 kl. 02.47 (CEST)

Ajdå, ser fram emot en miljon, men inte mot en tillfällig logga.--LittleGun (disk) 2 april 2013 kl. 07.54 (CEST)

Lsjbot kommer att ta en längre paus fr.o.m. nästa vecka, för jag har annat att göra ett tag. Vi hinner inte fram till en miljon innan dess, utan sannolikt får det vänta tills boten kör igång igen om någon månad. Utmaning till er som tycker det är finare med artiklar skapade utan bot: se till att få svwp över en miljon "för hand" medan Lsjbot har wikipaus. Lsj (disk) 2 april 2013 kl. 08.19 (CEST)

Håller med LittleGun. Jag skiter iofs ganska mycket i de flesta jubileum, men alla jubileumsloggor jag hittills sett har varit ruskigt fula. Tycker inte att vi ska byta logotyp alls. För övrigt undrar jag på vilket sett vi är jämförbara med plwp. Det finns mycket mer människor i världen som pratar polska än svenska, och det har såvitt jag vet inte körts någon artikelskaparbot där i samma omfattning som här. /Grillo (disk) 2 april 2013 kl. 09.34 (CEST)

Jag respekterar att du inte respekterar jubileer. Däremot blir jag lite nyfiken över ditt kategoriska sågande av historiens alla jubileumsloggor. Hur ska en sådan se ut för att inte vara ruskigt ful? Stort tack för dina tips, så vi lär oss något.--Paracel63 (disk) 3 april 2013 kl. 03.16 (CEST)

Polska Wikipedia har ett redigeringsdjup på 18, medan svenskspråkiga Wikipedia har ett redigeringsdjup på 22, även efter botaktivitet, så lite jämförbart är det :-)//Hannibal (disk) 2 april 2013 kl. 14.56 (CEST)

Jo, det var så jag tänkte. Ju mer vi närmar oss plwp, desto mer närmar vi oss dess nyckelsiffror. En annan rätt så jämförbar version är nederländskspråkiga Wikipedia. De har precis gått om frwp i antal artiklar och har åtminstone tidigare varit flitiga med botarna.--Paracel63 (disk) 3 april 2013 kl. 03.16 (CEST)

Apropå plwp och botar: 2005 botskapade de på kort tid 40 000 artiklar[11]. Enligt [12] har de genom åren botskapat åtminstone 130 000 artiklar. Inte mycket jämfört med svwp:s minst 330 000 (?), men ändå. Enligt statistiken har nlwp botskapat drygt 500 000 artiklar. Så här har vi tre nästan lika goda kålsupare… ;-)--Paracel63 (disk) 3 april 2013 kl. 04.43 (CEST)

Instämmer med vad Elinnea skrev när vi närmade oss 500 000-strecket. Därför lånar jag de orden och ändrar en smula:

Kommer 1 000 000-strecket uppmärksammas på något sätt? Pukor, trumpeter, fyrverkerier, ballonger, tårta, något slags firande? Vad har andra språkversioner gjort när de fyllt 1 000 000? Har något skickats ut till media? Har vi någon 1 000 000-glob på svenska att lägga upp på huvudsidan ens?/ --Allexim (disk) 2 april 2013 kl. 23.39 (CEST)

Ps. När nådde svWikipedia 900 000-strecket? Ds.

Jadu, det kan inte jag svara på :) men italienarna uppmärksammade sin milstolpe här it:Wikipedia:Bar/Discussioni/Wikipedia_Milionaria! (låna bilder?), och meddelade en del andra språkversioner, bland annat oss via bybrunnen. C.Nilsson (disk) 2 april 2013 kl. 23.51 (CEST)

Tack för länken, C.Nilsson. Just nu flaggar katalanskspråkiga Wikipedia på toppen av varje sida om att de är mindre än 900 artiklar från 400 000-strecket. Och vad ligger i ingressen på enwp:s artikel om svwp, om inte vår 500 000-milstolpe från i höstas… Jag respekterar att inte alla tycker storleken har någon betydelse. Själv anser jag att storleken är en av flera saker som kan ge oss god publicitet och i förlängningen förhoppningsvis fler användare. Och det är det väl ingen som har något emot?--Paracel63 (disk) 3 april 2013 kl. 03.16 (CEST)

Nu har artikeln Svenskspråkiga Wikipedia en listning med diverse milstolpar. Dock saknas ännu 900 000-strecket – någon som vet?--Paracel63 (disk) 3 april 2013 kl. 04.24 (CEST)

I historiken till den här sidan borde man kunna hitta när det var. ⬤Bοⅳⅰе 3 april 2013 kl. 07.47 (CEST)

Enligt Meta:Wikimedia News#March 2013 var det den 25 mars.--Thurs (disk) 3 april 2013 kl. 08.08 (CEST)

Enligt Användare:Lsjbot/Statistik var det förvisso 25 mars, ca 14.37. Lsj (disk) 3 april 2013 kl. 09.24 (CEST)

Stort tack för det beskedet! :) Mvh --Allexim (disk) 3 april 2013 kl. 20.29 (CEST)

Utmärkt! :-) Jag lägger in det i tabellen--Paracel63 (disk) 3 april 2013 kl. 23.11 (CEST)

Det är en märklig parallell att Projekt Runeberg under 2012 gick från 680.000 inscannade boksidor till över en miljon, alltså nästan precis samma siffror som antalet artiklar i svenska Wikipedia. Och den sökbara textmängden på en boksida är ju cirka 1-4 kbyte, ungefär som många vanliga wiki-artiklar. Men innebär detta starka tillskott att totala mängden trafik eller sökträffar eller användare ökar i samma grad? Eller ligger nytillskottet långt ute i "den långa svansen", med material som sällan eller aldrig läses? Det vore väl konstigt om inte den hastiga ökningen i mängden tillgängligt material skulle märkas. Men hur? --LA2 (disk) 4 april 2013 kl. 00.00 (CEST)

Jag hade väl tänkt skicka iväg ett pressmeddelande i alla fall, eftersom varje milstolpe man kan få uppmärksammad är en ursäkt att prata om några centrala frågor, som att försöka nå ut med det här att fler är välkomna att hjälpa till på olika sätt. /Julle (disk) 4 april 2013 kl. 08.28 (CEST)

Jag tycker att det är bra med ett pressmeddelande. Det är ofta effektivt att utnyttja lite siffermagi för att få uppmärksamhet. Men liksom flera andra är jag tveksam till jubileumsloggor. WP är en verksamhet som rullar på, milstolpe för milstolpe. Det är inget konstigt med det. Snart kommer nya tillfällen att lyfta upp verksamheten i strålkastarljuset. Det behövs inga speciella manifestationer för att markera det som sett ur vårt perspektiv är helt självklart - WP växer och utvecklas. Men det är kanske dags att lägga vinkeln på det i mina ögon mycket intressanta arbetet med presentationen av samlad info om all världens livsformer. Det är helt unikt, att på detta sätt samla och enkelt tillgängliggöra en så omfattande och heltäckande baskunskap. Det är oerhört värdefullt, och en riktigt bra nyhet för många medier och intresserade.

Dessutom - en liten tanke maa LA2:s fungering om "den långa svansen". Jag tror inte att man ska hoppas att varje publicerad text får en stor läsekrets. Sett ur ett brukarperspektiv är det en kvalitet i sig att läsaren vet att materialet är tillgängligt och att det går att hitta. Därför är det alldeles utmärkt att volymen kan öka med hjälp av kvalificerade bot-körningar (all ära till Lsj och hans bot) och inscanning av stora volymer material (all ära till LA2 och hans scanner) som publiceras i Projekt Runeberg. Det är förväntningarna och den verkliga bilden av helheten, och kvalitén på den, som skapar intresse. Detaljerna - kunskapen - får man först när man börjar söka efter informationen. Janders (disk) 4 april 2013 kl. 09.01 (CEST)

Instämmer med Janders. Jag tror mycket på attraktiviteten att ha en komplett serie artiklar i ett ämne, dvs när man "vet" att infon finns och är OK, går man än snabbare till Wikipedia (gäller även om Påvar, socknar, kyrkor etc). Vi har sett en kraftig ökning av accesser hit, 25-30% på årsbasis de senaste halvåret, vilket är kraftigare än jämförbara versioner där det ligger på 10-20%. En del av detta beror säkert på den höga användningen av SmartPhones, men också tror jag på att vi är komplettare.Yger (disk) 4 april 2013 kl. 10.18 (CEST)

Eftersom även botaktivitet räknas in i antalet accesser, tycker jag att vi ska vänta tills vår botaktivitet är nere på normal nivå innan vi drar några slutsatser om huruvida mängden verkliga besökare har ökat. -- [ jiˈesˌdeːo ] 4 april 2013 kl. 10.50 (CEST)

Enligt [13] har svwp 158 000 accesser i timmen. Lsjbots aktivitet när den kör fullt är uppskattningsvis 3-4% av dessa, och förklarar således inte den ökning om 25-30% som Yger anför ovan. Men nästa vecka tar Lsjbot wikipaus, så då får vi se hur stor skillnad det gör. För övrigt kommer vi ifatt plwp om några minuter. Lsj (disk) 4 april 2013 kl. 10.57 (CEST)

Kollade på cebwp och warwp där Lsjbot också kör för fullt. De ligger kring 3000 accesser i timmen, vilket ger en övre gräns för vad Lsjbot (och även Addbot m.fl. globala botar) kan ställa till med i statistiken. Lsj (disk) 4 april 2013 kl. 13.44 (CEST)

Jubileumslogga, version 1. Är den publicerbar?

Jubileumslogga, version 2. Bättre så?

Jubileumslogga, version 3. Kanske ännu bättre?

Ljsbot gör ett utmärkt jobb. Svwp blir mer komplett på vissa områden, och bara det är värt mycket. Och apropå inget… nu ligger en första version av jubileumsloggan på Commons. Att ha en speciallogga under typ en veckas tid efter en dylik milstolpe tycker jag är ett utmärkt sätt att visa på vad som händer på svwp. Att samordna det med pressmeddelanden ger också god publicitet som antagligen uppmärksammar både kvantitet och kvalitet.--Paracel63 (disk) 5 april 2013 kl. 15.45 (CEST)

Logotypen här intill är helt okej. Lite konfetti i ett par veckor överlever nog Wikipedia utan att trovärdigheten påverkas.

Vad gäller antalet accesser, innehåller den tillgängliga statistiken så mycket luft, att jag inte skulle våga dra några slutsatser. Lilla danska Wiktionary, med ännu inte 10.000 artiklar, anges ha jättemånga accesser, som förmodligen är sökmotorers robotar som följer rödlänkar. --LA2 (disk) 5 april 2013 kl. 16.03 (CEST)

Logotypen kan väl vara okej, tack vare de instruktioner vi fick från Bugzila förra gången så är den enkel att publicera. Rasmus 28 5 april 2013 kl. 16.11 (CEST)

Utmärkt! Jag räknar med att vi hjälps åt att fixa det, när det blir dags. :-) Bugzilla har jag själv ingen erfarenhet av.--Paracel63 (disk) 5 april 2013 kl. 16.23 (CEST)

Teckensnittet jag använde förra gången var Linux Libertine som är det teckensnitt som används i Wikipedias logotyp. Det finns att ladda ner gratis här: www.linuxlibertine.org/. -- [ jiˈesˌdeːo ] 5 april 2013 kl. 22.33 (CEST)

Hmmm… Jag bytte till Times New Roman som är lite smalare (ett tecken mer får plats på samma yta). Blir det problem med upphovsrätten nu? Jag tyckte själv Linux Libertine gav en lite spretig satsbild. Med TNR kunde jag göra miljonen "bold", vilket jag tyckte gav rätt uppmärksamhetsvärde. Vad tycker ni andra?--Paracel63 (disk) 5 april 2013 kl. 23.52 (CEST)

Det största problemet med bytet till TNR tror jag är att det finns angivet att undertexten till logotypen ska vara i LL. Så det är inte så mycket ett upphovsrättsligt problem som att det är att du har gjort något WMF helst inte ser i den logotyp de har (någon slags amerikanskt mönster-)skydd för. Om valet enbart lutar sig på din personliga smak tycker jag att vi istället ska följa de nedtecknade grafiska riktlinjerna som WMF har betalat proffs för att fastställa. Ainali (disk) 6 april 2013 kl. 00.50 (CEST)

En petitess kanske, men vore det inte klatschigare att skriva "En miljon" i stället för "1 000 000" ? // jorchr 6 april 2013 kl. 09.48 (CEST)

Tack för påpekandena. Jag är som alla wikipedianer amatör (om än en journalistutbildad sådan). Nu finns två nya versioner på Commons – och här till höger. Är någon av dem bättre? :-)--Paracel63 (disk) 6 april 2013 kl. 18.22 (CEST)

Tycker v. 3 är den bästa. Vill bara påpeka att det jag menade var att vi inte behövde använda oss av Bugzilla då vi nu vet hur vi skall göra. Det hela går till som så att man lägger in en viss textremsa i MediaWiki:Common.css, exakt vad vet jag inte men det går lätt att hitta i historiken. Rasmus 28 6 april 2013 kl. 20.07 (CEST)

Okej… Jag hoppas någon vet hur man gör. "En miljon"-varianten är nog okej, hoppas jag. Möjligen kan man dra upp textgraden något, eftersom överstaplarna inte fyller ut lika mycket som på en variant med 1000000. Då blir också texten lite bredare, liknande siffervarianterna.--Paracel63 (disk) 8 april 2013 kl. 15.03 (CEST)

En tiopotens mindre

Nynorsk ska ha nått 100 000 idag. Mitt minne av senaste besöket var att väldigt många artiklar var oöversatta. -- Lavallen (blockera) 9 april 2013 kl. 18.27 (CEST)

Bättre tiga än (och?) illa pinka?

Det här är en principfråga om uppgifter i äldre källor. Ett flertal äldre källor såsom Carl Georg Starbäck anger att kung Karl II av Sverige (som jag kallar honom) hade en dotter i sitt tredje äktenskap som hette Anna. Jag anser liksom moderna forskare att det är troligt att detta är påhittat, men de där gamla källorna finns trots allt. Ska Wikipedia redogöra för att dessa källor anger Anna som svensk prinsessa, eller ska vi förtiga det? Jag tänker på personer som läser äldre litteratur och som kanske skulle uppskatta att vi nämnde en person som Anna, så att de i vart fall fick klart för sig att vi känner till henne och att hon kan vara påhittad. Konstruktiva tankar kring detta? --SergeWoodzing (disk) 6 april 2013 kl. 11.38 (CEST)

Om uppgiften finns i äldre källor, men ifrågasätts i modern forskning, är det lämpligt att Wikipedia anger båda dessa synsätt. Det gör att läsarna får en bättre bild av hur uppfattningen varierat över tid och de som enbart läser de äldre källorna får då på Wikipedia förklarat att modern forskning ifrågasätter det.--Historiker (disk) 6 april 2013 kl. 11.48 (CEST)

Jag instämmer med Historiker. Det behöver inte nämnas överallt i förteckningar över kungligheter, men att helt utelämna det är enligt min mening mindre lämpligt. Tostarpadius (disk) 6 april 2013 kl. 11.51 (CEST)

Jag förstår inte varför vi skall ta Starbäck på det minsta allvar. Folk klagar på att vi använder Ugglan, men den är ett under av trovärdighet jämfört med en artonhundratalsförfattare som utan källhänvisningar. De enda med det minsta intresse för Anna är väl släktforskare desperata efter kungliga anfäder.

andejons (disk) 6 april 2013 kl. 15.14 (CEST)

Som framgår av den återskapade artikeln finns hon även med i andra verk från 1800-talet. Tostarpadius (disk) 6 april 2013 kl. 19.50 (CEST)

Jag kan tycka att det finns en poäng att omnämna henne, eftersom det vanliga med liknande personer är att kort efter att någon plockat bort dem är det någon annan som vill "komplettera" artikeln som lägger tillbaks dem. Då är det nog bättre att artikeln nämner att Anna är en sentida konstruktion som saknar belägg i samtida källor.--FBQ (disk) 6 april 2013 kl. 21.18 (CEST)

Tostarpadius: Jag är fullt beredd att gå med på att det inte är Starbäck som fantiserat fram henne. Men jag hoppas sannerligen att vi kan hålla en bättre standard än att upprepa saker som ingen seriöst trott på sedan 1800-talet.

FBQ: man kan möjligen avfärda henne i artikeln om Karl Knutsson. Men om man skall hålla sig till ens det lilla som det finns några belägg utöver gamla gissningar till så blir det sannerligen knapert.

andejons (disk) 6 april 2013 kl. 21.34 (CEST)

I sakfrågan tycker jag förstås att vi ska luta oss mot de senaste forskarrönen. Men jag värjer mig mot föreställningen att "1800-talet" blivit synonymt med ovederhäftigt och dåligt i största allmänhet.--Bothnia (disk) 6 april 2013 kl. 22.09 (CEST)

Jag instämmer med FBQ. Det är just för att undvika den typen av redigeringar med tillägg och borttag, som det är lämpligt att redovisa förhållandet med olika källors uppgifter.--Historiker (disk) 6 april 2013 kl. 22.28 (CEST)

Om det finns äldre "påhitt" som trots allt kan tänkas intressera enstaka läsare, och som riskerar att läggas in som fakta, är det väl lika bra att ta med uppgifterna men tydligt beskriva deras status? "Äldre källor, bl.a. NN, uppgav att XXXX, men [senare historieforskning sätter ingen tilltro till uppgifterna]/[inga samtida dokument bestyrker detta]/...". Tomas e (disk) 7 april 2013 kl. 15.20 (CEST)

Absolut, påhitt kan vara relevanta. T ex måste åtinstonde ett av paren Ask och Embla och Adam och Eva vara påhitt men båda förtjänar t.o.m. egen artikel. Alla påhitt är dock inte relevanta, hur det är med Anna vet jag inte.--LittleGun (disk) 7 april 2013 kl. 19.28 (CEST)

Andejons har en poäng i att alla påhittade personer inte måste ha egna artiklar. Jag kan inte riktigt ta ställning i det här fallet. Om det finns längre berättelser och en rik flora av litterära skildringar av den fiktiva personen. Kan man den få en egen artikel, annars inte. Hittils verkar artikeln om Anna Karlsdotter ganska mager. Men sidan är förslagen för radering, vi får se vad saken utmynnar i.--FBQ (disk) 9 april 2013 kl. 21.24 (CEST)

Obefintliga artiklar på svWikipedia

Med tanke på diskussionen ovanför, så undrar jag om det går med hjälp av en bot att sammanställa en lista över alla artiklar som rör svenska ämnen och finns på andra språkversioner av Wikipedia (huvudsakligen da, en, nn samt no, språk som många svenskar förmodligen kan lite/mycket) men som inte finns här på svenskspråkiga Wikipedia. Det skulle vara intressant att få veta hur många svenska ämnen vi inte täcker än (men som täcks av andra språkversioner), och en sån lista kan också vara lite inspiration för folk som vill göra det så att vi inte behöver ta oss to andra språkversioner för att läsa om svenska ämnen. Är det något intresse från gemenskapen att skapa en sån lista och skapa artiklarna som finns på den? Kanske en bra idé till Veckans tävling... Dieselmotorvagnar (till stationen) 7 april 2013 kl. 15.00 (CEST)

Menar du som Wikipedia:Artiklar om Sverige på engelska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia, Wikipedia:Artiklar om Sverige på danska Wikipedia som saknar länk till svenska Wikipedia etc? / Elinnea (disk) 7 april 2013 kl. 15.10 (CEST)

Just det. Sök är tydligen inte min vän! Dieselmotorvagnar (till stationen) 7 april 2013 kl. 15.13 (CEST)

Det är verkligen inte lätt att hitta om man inte vet vad de heter, jag hade det i minnet att jag sett såna sidor för några år sen. Tycker att det vore bra om de uppdaterades och utökades med flera språk, det som finns är tyska, engelska, franska och danska. / Elinnea (disk) 7 april 2013 kl. 15.18 (CEST)

Skulle vara intressant med en lista över mest besökta artiklar på andra språk som inte finns på svenska Wikipedia. Faffri (disk) 7 april 2013 kl. 15.20 (CEST)

Notera att de där "som saknar länk till svenska Wikipedia" inte har uppdaterats på flera år, d.v.s. fyllts på med nya artiklar (och namnjustering av flyttade artiklar), även om vissa användare stryker artiklar när de fixar dem. Så de är knappast lämpliga som grund för en tävling eftersom de är så ouppdaterade. Tomas e (disk) 7 april 2013 kl. 15.24 (CEST)

Det här verktyget är ganska bra för att hitta saknade artiklar via interwiki. /jssfrk (d|b) 7 april 2013 kl. 16.24 (CEST)

Tackar för den länken! Kan vara väldigt användbart för mig! Faffri (disk) 7 april 2013 kl. 17.26 (CEST)

Har påbörjat arbetet med att skapa uppdaterade versioner av de fem år gamla listorna med hjälp av ovan nämnda verktyg. Börjar med kategorin "Swedish culture". Resultatet finns här. Verktyget har problem med utländska bokstäver som Å,Ä och Ö, så man får arbeta lite med Sök+Ersätt för att alla länkar ska fungera. Väsk ✎ 9 april 2013 kl. 15.45 (CEST)

Distrikt i stället för församlingar

Nu kommer vi få lite nytt jobb här på svenska Wikipedia. I folkbokföringen kommer man inte längre att bokföra invånarna i en likhet med kyrkans församlingsindelning utan i stället på en distriktsindelning som ska vara identisk med hur församlingsindelningen var vid millenieskiftet. Se artikel i Riksdag & Departement: [14]. Stigfinnare (disk) 9 april 2013 kl. 08.42 (CEST)

Det finns en kontinuitet från kyrkans församlingar och vi har svårt att hantera begrepp som flyter isär och ihop. Skall kyrkans församlingar historiskt och framtidens distrikt kallas distrikt (församling) så att vi kan använda samma indelning genom historien? Edaen (disk) 9 april 2013 kl. 08.56 (CEST)

Jag ser ingen anledning att skapa separata artiklar för dessa distrikt. /Grillo (disk) 9 april 2013 kl. 09.08 (CEST)

Hur är beslutsläget för denna reform? Tydligen kommer införandet att ske 2016. Tyvärr väljer man ett så ospecificerat ord som distrikt och kommer det nog att bli en hel del missförstånd och sammanblandningar. Distrikt är precis som region och liknande ord som kan användas om i stort sett vilka områden som helst. Även om vi inte skriver en artikel om var och en av dessa så bör själva företeelsen dock få en artikel. Då lämpligen med namnet Distrikt (folkbokföring) eller så. Men det är ju ett par år kvar till dess.--Andhanq (disk) 9 april 2013 kl. 09.40 (CEST)

Kul och bra. det betyder att de församlingsartiklar som nu finns (i princip) blir oberörda. Och att mitt (och andras) envetna arbeta att få bort xx ligger i dd församling är korrekt. Självklart skall Distrikt (folkbokföring) fä en egen artikel. Jag lutar också på att all distrikt skall få ett uppslagsord, som jag i de flesta fall skulle vilja omdirigerar till sockenartiklarna, alt artiklarna om de historiska församlingarna. Men som sagt detta har vi flera år på oss att diskutera, och vår utgångspunkt är excellent inför denna ändring. Yger (disk) 9 april 2013 kl. 10.19 (CEST)

Om SCB kommer att använda dessa distrikt för befolkningsstatistik och det regelbundet kommer att publiceras uppgifter om invånarantal och liknande, så är det rimligt att de får egna artiklar. --Andhanq (disk) 9 april 2013 kl. 10.50 (CEST)

Om syftet med dessa distrikt är att bevara kontinuiteten i folkbokföringen bör inte vi bryta densamma genom att ha två olika indelningar. Edaen (disk) 9 april 2013 kl. 11.01 (CEST)

Räknas man som besvärlig om man påpekar att det kanske inte är helt nödvändigt att nå enighet nu i april 2013 om hur vi ska hantera en förändring som föreslås träda i kraft 1 januari 2016? :-) Tomas e (disk) 9 april 2013 kl. 11.27 (CEST)

instämmer med Tomas, men ändå. För nära 2000 av distrikten är området detsamma som socknens. Vi kan då omdirigera uppslagsordet dit och i de sockenartklarna lägga in några få ord att de även är nutida distrikt, och också i dess infobox lägga in siffror från SCB vad avser areal och antal invånare. Och att ha socken som huvuduppslagsord stämmer med POMMF, då invånare kommer säga de bor i Oppeby socken i Kisa kommun, inte Oppeby distrikt i Kisa kommun (som aldrig kommer slå igenom). För de övriga 400 kan vi återvanvända motsvarande församlingsartiklar på samma sätt . Det här blir helt perfekt, men jag skulle vilja påverka riksdagsbehandlingen så de väljer att bättre namn är distrikt, varför inte folkbokföringsområde (fbo).Yger (disk) 9 april 2013 kl. 11.29 (CEST)

Tänkte detsamma. Ett naket "distrikt" säger ungefär lika mycket som "område", "trakt", "region" eller liknande. Det behövs ett unikt ord. "Folkbokföringsdistrikt/område" vore bättre. En gång i tiden fanns ju Kyrkobokföringsdistrikt. Kanske man tycker det blir för långt med folkbokföringsdistrikt. Ska fundera på några förslag och skicka in.--Andhanq (disk) 9 april 2013 kl. 11.42 (CEST)

Jag är inget fan av omdirigering mellan distrikt -> församling. Lämna församlingarna åt Svenska Kyrkans eller andra religösa gruppers ärenden! Vi har (tackochlov) separerat kyrka och stat, att återförena dem här igen bara för att få kontinuitet, är inte i enlighet med verkligheten! -- Lavallen (blockera) 9 april 2013 kl. 12.04 (CEST)

Du kanske har rätt, och vi då behöver vi skapa 350 korta artiklar om de distrikt som inte motsvarar socknar.Yger (disk) 9 april 2013 kl. 12.06 (CEST)

Kyrkan har varit en del av staten och det går inte att skriva om svensk historia på annat sätt. Särskilt inte som kontinuitet i folkbokföringen är själva syftet med distrikten. Edaen (disk) 9 april 2013 kl. 12.39 (CEST)

Historien har jag inte föreslagits ska ändras. Ev distriktsartiklar bör redovisa vad som händer efter separationen kyrka/stat eller möjligen vad som händer efter 1/1 2016. -- Lavallen (blockera) 9 april 2013 kl. 12.51 (CEST)

Jag skulle gärna se separata artiklar för samtliga distrikt (eller vad områdena slutgiltigt kommer att heta), men kan okså tänka mig Ygers kompromissförslag att omdirigera till sockenartiklarna när de sammanfaller geografiskt. Tostarpadius (disk) 9 april 2013 kl. 14.25 (CEST)

För några år sedan var trenden på svwiki att slå ihop korta artiklar om närliggande ämnen för att ge mer överblick. Nu verkar trenden i stället vara den motsatta. På vilket sätt hjälps en läsare som vill läsa allt om sin hemtrakt att behöva klickar runt på massvis med sidor? Visst är det trevligt med struktur i kategoriträd och sånt, men jag tycker det börjar gå till överdrift när det om samma geografiska område finns artiklar om landskommun, socken, församling och nu tydligen även folkbokföringsdistrikt. ⬤Bοⅰⅵе 9 april 2013 kl. 13.20 (CEST)

Ingen har (hittills) föreslagit att vi ska slå ihop artikeln om Svenska Fotbollsförbundet med artikeln om Svenska Hockeyförbundet bara för att de omfattar samma geografiska område! Håll gärna isär de begrepp som är olika. Om det finns en naturlig succession mellan två begrepp så är det helt ok i mina ögon, men en dotterorganisation till en privat religös organisation är något helt annat än ett statligt statistiskt begrepp. -- Lavallen (blockera) 9 april 2013 kl. 14.19 (CEST)

Däremot är det inte helt ovanligt att föreningslivet på en liten ort beskrivs i artikeln om orten i stället för att ha egna artiklar. Någonstans har jag faktiskt har sett de nuvarande församlingarna i folkbokföringen beskrivas som separata enheter som bara råkar sammanfalla geografiskt med Svenska kyrkans församlingar. Ingen har dock hittills, så vitt jag vet, föreslagit separata artiklar för denna aspekt, som tur är... Svenska kyrkan är i nuläget en privat religiös organisation, men många artiklar handlar om församlingar som bara existerade inom den privata organisationen under ett övergångsskede, inte existerar idag och har sin huvudsakliga historia under statskyrkans tid. (Är det förresten någon som vet på rak arm ungefär hur många församlingar som slagits ihop sedan 2000? Annars kanske jag ger mig på att räkna ut det själv.) Jag skulle, likt Boivie, föredra en ordning där socken, äldre kommun, äldre församling och (folkbokförings)distrikt beskrivs i samma artikel när de sammanfaller geografiskt, naturligtvis med prydliga underrubriker för specifikt kommunala och kyrkliga förhållanden. På så sätt minimerar man duplicerad information, och läsare behöver inte leta runt efter den typ av information de är ute efter. Finns det några andra uppslagsverk som har tillämpat en lika omfattande uppdelning som Wikipedia? //Essin (disk) 9 april 2013 kl. 23.18 (CEST)

Skrivträff med Föreningen Psykisk Hälsa idag

I eftermiddag, 16.00-20.00, ska Föreningen Psykisk Hälsa träffas och fortsätta skriva på (bland annat) ADHD och ångest. Om någon i Stockholmsområdet (med kort varsel) kan och vill vara med går det bra att höra av sig till mig så berättar jag mer. Tankar och idéer om vad som behöver förbättras med artiklarna mottages också tacksamt.
/Axel Pettersson (WMSE) (disk) 10 april 2013 kl. 10.28 (CEST)

Workshop på SU

Hej på er! Idag klockan 13,00 - 15,00 & 17,00 - 19,00 hålls workshop för 20 respektive 25 personer. Första gruppen är lärarstudenter och andra är pedagoger inom SFI & Svenska som andraspråk. Jag skulle behöva fixa så att fler kan skapa inloggning. Hur gör jag det? Tack på förhand för svar! --Sophie Österberg (WMSE) (disk) 10 april 2013 kl. 10.45 (CEST)

Jag finns här större delen av eftermiddagen, så blir det problem så kontakta mig så löser vi det. -- Tegel _(disk) 10 april 2013 kl. 12.47 (CEST)

Tack Tegel! Sophie Österberg (WMSE) (disk) 10 april 2013 kl. 17.40 (CEST)

Vill du bli byråkrat?

Hej på er! Tänkte jag skulle lämna en förvarning i god tid om att jag med stor sannolikhet inte kommer fortsätta som byråkrat efter att min nuvarande period går ut i höst. För närvarande är vi bara tre som använder dessa verktyg regelbundet och det skulle således inte skada med lite påfyllning. Att vara byråkrat är inte särskilt svårt och det tar inte så mycket tid. Lämligt är förstås att man har varit administratör ett tag först. Nominering görs som vanligt på WP:AAB. Njaelkies Lea (d) 9 april 2013 kl. 11.59 (CEST)

Har vi inte lite för många användarnivåer? Kan vi inte bara ge de få verktyg byråkrater har till administratörerna också, eventuellt efter ett år? --Petter 9 april 2013 kl. 14.35

Det blir inte färre "nivåer" för att vi gör byråkrater av administratörerna efter ett år. -- Lavallen (blockera) 9 april 2013 kl. 14.46 (CEST)

För några år sedan föreslog en användare att alla administratörer skulle bli byråkrater, men detta förslag blev totalsågat./Annika (disk) 9 april 2013 kl. 14.50 (CEST)

Jo, som brukar sägas i diskussioner om byråkrater så har spanskspråkiga Wikipedia i många år haft som policy att samtliga administratörer får tillgång till byråkrat-verktygen, och det verkar ju ha gått bra där. Jag förespråkar inte att vi ska göra så, men jag tror inte vi behöver vara oroliga för att dela ut byråkratverktygen till några fler. Typ alla administratörer som intresserar sig för någon av de uppgifter där byråkratverktyg behövs. Det är väl bara för AAB-avslutning, robotstatus och namnbyten man kan behöva byråkratverktyg? ⬤Bοⅳⅰе 9 april 2013 kl. 15.38 (CEST)

Med tanke på att vi haft några administratörer som blivit evighetsblockade och/eller missbrukat robotkonton känns det inte helt bra att alla admins ska ha tillgång till att sätta robot- eller adminstatus. Det kan lätt orsaka kaos. /Grillo (disk) 9 april 2013 kl. 15.53 (CEST)

Jag skulle också föredra att även fortsatt hålla det separat, men jag har inget emot att det blir fler byråkrater än vi har nu. Njaelkies Lea (d) 9 april 2013 kl. 16.07 (CEST)

Jag ställer samma krav på en byråkrat som på en administratör, så om någon av dessa skulle missbruka sina befogenheter så får det bara ses som ett extra olyckligt fall som kan hända oavsett befogenhetsnivå. Jag ser alltså gärna fler byråkrater, och givetvis fler administratörer. Petters förslag låter vettigt enligt mig. En notis värd att nämna är att Ankara inte kandiderar för fortsatt byråkratbehörighet i det pågående valet. C.Nilsson (disk) 9 april 2013 kl. 17.09 (CEST)

Jag är redan byråkrat på Wikinews och har således någorlunda koll på verktygen (som dock inte används så frekvent där då aktiviteten dessväre inte är alltför hög). Om folk anser att jag är tillräkligt erfaren för att inneha posten, och ingen annan mer erfaren finns tillgänglig, så skulle jag kunna tänka mig att låta mig nomineras. Rasmus 28 9 april 2013 kl. 17.36 (CEST)

Jag tror att det vore bra med minst två nya byråkrater som har tid och lust att vara aktiva. Vi är nog redan för få idag då jag inte varit aktiv med verktygen på ett tag, och om dessutom Njaelkies Lea försvinner senare i år.

Jag är försiktigt skeptisk mot idéen mot att göra alla administratörer till byråkrater. Framförallt funktionen att kunna tillsätta administratörer är känslig om en administratör skulle spåra ut, administratörer kan avblockera sig själva och det finns en viss tröghet i att avsätta dom eftersom vi inte kan göra det lokalt. Dessutom tror jag att det ytterligare skulle höja ribba för vad som krävs för att bli vald till administratör.Ankara (disk) 9 april 2013 kl. 17.57 (CEST)

Inte heller jag är särskilt förtjust i tanken på att alla administratörer per automatik ska bli byråkrater. Som redan påpekats har det hänt att administratörer blivit permblockade, och med tanken på att en "vild byråkrat" faktiskt kan göra en del skada med byråkratverktygen, tycker jag det känns osäkert med bortåt 90 nya byråkrater. Däremot är jag absolut inte negativ till att utöka antalet byråkrater! / Ternarius_D 9 april 2013 kl. 18.46 (CEST)

Även om risken ökar för att vi skulle ha ~90 användare med byråkratbehörighet så är det samtidigt ett skydd då fler kan agera och ta bort behörigheten innan det ställer till med för mycket skada. Värsta tänkbara är om vi bara har en tillfälligt aktiv byråkrat som spårar ur som inte stoppas innan skadan är omfattande. C.Nilsson (disk) 9 april 2013 kl. 19.55 (CEST)

Det värsta en byråkrat kan göra är knappast att tillsätta en admin, byråkrat eller robot för mycket. Det går att delvis kompensera genom att ta bort möjligheten för administratörer att avblockera sig själva. Det är snarare möjligheten att förstöra sulningen av konton som oroar mig. Den skadan är inte lika lätt att ogöra som en tillsättning av en rättighet för mycket. -- Lavallen (blockera) 9 april 2013 kl. 20.04 (CEST)

Byråkrater kan inte ta bort behörigheten för administratörer och byråkrater, bara dela ut behörigheten. Ankara (disk) 9 april 2013 kl. 20.38 (CEST)

Jag delar Ankaras m.fl. skepsis mot att göra alla administratörer till byråkrater, av de orsaker som nämns ovan. Vi skall dock komma ihåg att vi som tur är har en lokalt aktiv steward i fall det värsta skulle hända. --Rasmus 28 9 april 2013 kl. 20.42 (CEST)

Även jag är klart negativ till att dela ut kraftfulla verktyg för lättsinnigt, kunskap, lämplighet och intresse bör finnas för verktygen och sysslorna. Annas är det som jag skulle ha en bazooka hemma, jag skulle aldrig medveten missbruka den, men den skulle bara gör mig nervös att jag av misstag skulle komma åt avtryckaren.Yger (disk) 9 april 2013 kl. 20.45 (CEST)

Jag tycker att 4-6 byråkrater som det varit rätt länge fungerat bra och att det är ett rimligt antal. Och behövs det fler för arbetets skull så väljer vi fler. Jag tror dock inte på att tilldela alla administratörer byråkratvertyg. Dels kan jag inte se något behov av det, dels vill alla nog ändå inte de extra knappar som Yger skrev, dels tror jag risken är stor att det blir rörigt och mer konfliktfyllt. Jag tror inte att den eventuella nytta som kommer av att ha kanske 100 byråkrater skulle väga upp den högre tröskeln som jag tror det skulle bli för att vara administratör om byråkratbehörighet följde med automatiskt. Användare som är intresserade av att hjälpa till med de frågorna är också alltid fria att ansöka, och finns förtroende blir de förmodligen valda. Med andra ord, behoven har styrt det rätt bra hittills, säkert gör det det framöver också. Höstblomma (disk) 9 april 2013 kl. 21.06 (CEST)

Det där med att byråkrater inte kan ta bort behörighet har jag lite svårt att förstå poängen med. Jag tycker inte att det känns som ett känsligare verktyg än de andra. När jag tidigare bad meta plocka bort ett par behörigheter undrade de varför jag inte bara bad de lokala byråkraterna göra det istället, så antagligen är det inte en särskilt vanlig ordning heller. Njaelkies Lea (d) 9 april 2013 kl. 21.23 (CEST)

Poängen är, såvitt jag har förstått, att om en byråkrat skulle löpa amok så kan denne inte göra sig till "herre på täppan" genom att avsätta övriga byråkrater och/eller administratörer. Emmelertid så skulle man kanske överväga att låta dem frånta administratörer deras status, vet dock inte om detta är tekniskt möjligt (tycker dock att det torde vara det). Rasmus 28 9 april 2013 kl. 23.02 (CEST)

Är det bara tre byråkrater? Det är fem stycken angivna på Wikipedia:Byråkrater? Jag har vid några tillfällen fått byråkratförfrågan, men det är inget som intresserar mig, så jag vill absolut inte få dem tilldelade "automatiskt", inte för att jag skulle löpa amok om jag fick dem, utan tvärtom inte använda dem. Jag har inget alls intresse av att tilldela befogenheter och robotstatus eller utföra byten av användarnamn. Det är bättre att de som vill och är intresserade av byråkratsysslor har byråkratverktygen. Varför tillsätta fler än vad som behövs bara för sakens skull? Hur många byråkrater behövs? Jag tycker att fem låter rätt lagom. Hur många byråkrater har andra ungefär lika stora språkversioner? Vi har ju visserligen betydligt fler administratörer än andra språkversioner så det kanske krävs fler byråkrater att fixa med tillsättandet, men så mycket mer jobb än på andra språkversioner är det väl inte? Varför har vi egentligen ett så mycket större behov av administratörer än andra språkversioner har? Vietnamesiska har ungefär lika många användare som vi har, men klarar sig på 21 administratörer. Portugisiska, som har 800 000 fler användare än svwp har t.ex 37 administratörer. Är svenskspråkiga personer mer klotterbenägna, så det behövs fler städare? / Elinnea (disk) 9 april 2013 kl. 23.57 (CEST)

Jag skulle kunna tänka mig att bli byråkrat, det låter som något som skulle passa mig då "mina sysslor" (mitt intresse) här blivit lite mer tekniskt på senaste tiden. Om det fortfarande anses finnas behov efter sommaren så skulle jag kunna ställa upp som val till byråkrat i samband med omval till administratör.

I övrigt delar jag tankarna på att inte alla administratörer bör vara byråkrater, om det hade varit så hade jag aldrig ställt upp till val som administratör från början i enlighet med vad jag skriver (och fick till svar) här. Här diskuterades lite om rollerna för admin/byråkrat under 2011 om någon finner det intressant. /Hangsna (disk) 10 april 2013 kl. 08.33 (CEST)

Visst är det fem byråkrater men Njaelkies Lea skrev tre aktiva byråkrater. Jag är absolut en av de mindre aktiva. Visserligen är jag nog inne på Wikipedia varje dag, men periodvis under ganska kort tid och oftast har någon av de mer aktiva hunnit före med byråkratsysslorna. Vi har här ovan två användare som kandiderar och om de blir nominerade och valda kan jag mycket väl avstå min plats om någon tycker att det blir för många. Vänligen, Rex Sueciæ (disk) 10 april 2013 kl. 11.07 (CEST)

För många kan jag inte se att det kan bli, varken byråkrater eller admins. Det är värre med de mer känsliga verktygen, såsom CU och OS. Vi har kanske ett mer avspänt förhållande till administratörer än vad man har på en del andra projekt. Det kan lika gärna vara ett redigeringshjälpmedel, som något som man jagar vandaler med. -- Lavallen (blockera) 10 april 2013 kl. 11.45 (CEST)

Med tanke på att det gjorts närmare 38 000 administrativa åtgärder de senaste 12 månaderna på svwp så skulle jag säga att vi behöver fler duktiga administratörer för att dela upp arbetsmängden. Förmodligen är det bara ett hundratal byråkratuppgifter, fördelen med fler byråkrater vore snarare att det kan bli snabbare respons och fler användare med djupare kunskap i hur wikiverktygen fungerar. Jag tycker det är lite synd att ni som vill avgå som byråkrater inte väljer att istället vara kvar som backup, det är ju ingen plikt att använda verktygen och de gör ju ingen skada om de ligger orörda. Vi har ju förtroende för er oavsett om ni är aktiva byråkrater eller ej. C.Nilsson (disk) 10 april 2013 kl. 14.48 (CEST)

Jag skulle gärna se såväl fler administratörer som fler aktiva byråkrater, men inte att grupperna sammanfaller. För egen del är jag exempelvis helt ointresserad av de flesta sysslor som kräver mer omfattande behörigheter. Tostarpadius (disk) 11 april 2013 kl. 08.29 (CEST)

Konstigheter i sidvisningen

Just nu visas koden lite konstigt för folk med en del något äldre webbläsare. Sorterbara tabeller visas som vanliga tabeller, och mina inställningar för tvåspaltig notlista och placering av redigera-länkar appliceras inte. Problemet syns i Camino 2.1.2 men inte i Firefox 16.0.2. Vet någon om det är tillfälligt, eller om det är följden av en större uppdatering av systemet?--Paracel63 (disk) 10 april 2013 kl. 15.26 (CEST)

Kolla om dina inställningar har ändrats. Jag har hört vissa användare drabbas av att kryss och rutor ändrats.

Jag har själv drabbats av att Monobook ändrats till Vector på vissa projekt, dock inte här. -- Lavallen (blockera) 10 april 2013 kl. 18.54 (CEST)

Nu ser det ut som vanligt igen. :-) Den tekniska störningen gjorde att mina inställningar syntes som en enda lång lista (istället för flikar) och då antagligen inte kunde läsas av av min webbläsare. Jo, det där med ändrade kryss/rutor har hänt mig förr, åtminstone vad gäller "Finesser". Dock inte den här gången.--Paracel63 (disk) 10 april 2013 kl. 21.09 (CEST)

Symptomen ser ut som då Javascript inte är påkopplat. Det mesta fungerar ändå, fast det ser annorlunda ut, men inte vissa finesser (det centrala bör fungera utan Javascript, då alla inte vill eller kan använda det). --LPfi (disk) 11 april 2013 kl. 18.53 (CEST)

Centrum för Lättläst, vilka artiklar?

Hej på er alla! Styrelsen tog beslut om att vi ska välja ut tio artikelingresser som Centrum för lättläst ska titta på, samt göra förslag till på hur de kan bli mer lättlästa. De kommer även peka på de nuvarande ingresserna för att visa vad som är mindre lättläst där i nuläget så att vi kan lära oss några generella principer kring vad som är lättläst. Detta kommer sedan ligga tillgängligt någonstans på Wikipedia. Centrum för lättläst kommer alltså inte att redigera i de befintliga artiklarna på Wikipedia. Och nu till den stora frågan, vilka tio artikelingresser tänker vi oss? De tio mest besökta under 2012? Några utmärkta artiklar? Några av basartiklarna? Vad tycker ni om vilka tio ingresser som Centrum för Lättläst ska titta på? Sophie Österberg (WMSE) (disk) 8 mars 2013 kl. 16.30 (CET)

kul. När vi diskuterade detta tidigare förslog en bredd av artiklar ämnesmässigt och både de som idag ses som bra och mindre bra ur lättläshetssynpunkt, och främst de som läses mycket. Min kandidatartikel är Kronprinsessan Victoria som jag i sig redan tycker är OK.Yger (disk) 8 mars 2013 kl. 16.46 (CET)

Åtminstone någon Utmärkt artikel. Sådana tycker vi ju är bra så det är extra viktigt att få kritik på. Till exempel Fri vilja eller Marmelad. Som datavetare vill jag också nominera Datatyp, ett abstrakt begrepp vars ingress jag själv försökt förbättra men det är nog ändå svårt att förstå den för utomstående. Artiklar om personer, matematik och historia kan också vara bra att ta med. --Lajm (disk) 8 mars 2013 kl. 17.07 (CET)

Jag tror att det är bra om de granskar så många olika typer av artiklar som möjligt, i olika ämnesområden, t.ex nån geografiartikel, nån biologiartikel, nån matematikartikel, nån teknikartikel, nån naturvetenskapartikel, nån historiaartikel, nån språkartikel, nån litteraturartikel, nån juridikartikel och nån biografisk artikel. / Elinnea (disk) 8 mars 2013 kl. 17.10 (CET)

Ja, särskilt biologi! Artikeln Människa vill jag ha ett utlåtande på! (Förlåt för att jag nominerar flera, jag litar på att Sophie tar hänsyn till allas åsikter :-)). --Lajm (disk) 8 mars 2013 kl. 17.18 (CET)

artikeln Människa känns bra 15000 träffar senaste 30 dagarna. (dina tidigare namnförslag var inte så populära).Yger (disk) 8 mars 2013 kl. 17.24 (CET)

Beror väl på vad man tycker att syftet med utvärderingen är. Min åsikt är att det inte spelar någon roll hur många som läser en artikel, den ska ändå vara lättläst. Det kan vara värdefullt med kritik även på mindre populära artiklar. --Lajm (disk) 8 mars 2013 kl. 17.31 (CET)

Kanske Afrika, Pokémon, Syre, Terrorism, Magnetism, Skatt eller Digerdöden platsar? /Mikael Lindmark (disk) 8 mars 2013 kl. 17.36 (CET)

I nuläget finns alltså förslag på;

• Kronprinsessan Viktoria
• Fri vilja
• Människa
• Geografiartikel
• Biologiartikel
• Litteraturartikel
• Språkartikel
• Matematikartikel
• Historiaartikel
• Biografi
• Marmelad
• Datatyp
• Digerdöden
• Afrika
• Pokémon
• Syre
• Terrorism
• Magnetism
• Skatt

Sophie Österberg (WMSE) (disk) 8 mars 2013 kl. 17.49 (CET)

Om man sorterar om det kan man se det som:

• Geografiartikel
  • Afrika
• Biologiartikel
  • Människa
• Litteraturartikel
• Språkartikel
• Matematikartikel
• Historiaartikel
  • Digerdöden
• Biografi
  • Kronprinsessan Viktoria
• Övriga
  • Fri vilja
  • Marmelad
  • Datatyp
  • Pokémon
  • Syre
  • Terrorism
  • Magnetism
  • Skatt

Ainali (disk) 8 mars 2013 kl. 19.40 (CET)

Några förslag:

• Litteraturartikel
  • Poesi
• Språkartikel
  • Norska
• Matematikartikel
  • Sannolikhetsteori

// jorchr 8 mars 2013 kl. 20.25 (CET)

Det skulle vara intressant att veta hur de ställer sig till artiklar som

• GSK3B
• Elementär ekvivalens

--78.78.22.82 9 mars 2013 kl. 09.55 (CET)

Jag tycker inte vi behöver ödsla mycket krut på verkligt specialiserade artiklar. Enzymet verkar vara av intresse för dem som lider av epilepsi eller schizofreni (eller vars närstående gör det), och då borde man behandla den synvinkeln i enkla termer redan i inledningen. Jag tycker vi bör kunna göra det själva enligt modell från någon mer central artikel, som det är högre prioritet att få begriplig. --LPfi (disk) 9 mars 2013 kl. 13.13 (CET)

Principiellt måste deras ideal gälla alla artiklar, annars får man ju göra kategorier för "artiklar som man kan/inte kan skriva lättläst". Humaniora och smhällsvetenskap är inte lättare att skriva lättläst, utan att den mera exakta betydelsen går förlorad, för att kommentera artikelvalen ovan.--78.78.22.82 9 mars 2013 kl. 15.21 (CET)

När vi diskuterade med "experten" så beskrev hon de grupper som har behov av lättläst och de är främst läsovana. Och vi har också tidigare uttryck att lättläst främst borde gälla de 500-1000 artiklar som denna grupp mest efterfrågar. Sedan kan det bli som en postiv följverkan att vi lära oss något som kan tillämpas för alla artiklar.Yger (disk) 9 mars 2013 kl. 15.27 (CET)

Men det är väl ändå inte NPOV om några artiklar avsiktligen ska skrivas med läsovana som tänkta läsare, och några ska ha högutbildade som tänkta läsare? I annat fall måste ju stilriktlinjen skrivas om. För det är ju faktiskt skillnad på en riktlinje som säger "Skriv så lättbegripligt du kan" och en riktlinje som säger "Om läsovana kan tänkas läsa din artikel bör du anpassa språket till deras förståelsenivå".--78.78.22.82 9 mars 2013 kl. 15.40 (CET)

Frågan är vilka tio artiklar vi prioriterar för att få goda exempel som vi kan använda för att förbättra övriga artiklar. Då är det vettigt att välja artiklar som dels i sig har hög prioritet (många läsare som kan ha nytta av att de är lättlästa), dels redan nu är så väl bearbetade att vi kan anta att de antingen representerar vad vi strävat efter eller är svåra att få begripliga. Det är ingen idé att välja en artikel som få intresserat sig för och som alltså antagligen lätt skulle kunna förbättras av oss själva. --LPfi (disk) 9 mars 2013 kl. 17.43 (CET):

Det är inte tänkt att Centrum för lättlästs versioner ska ersätta nuvarande – åtminstone var det inget vi kom fram till i diskussionen. Däremot var många positiva till att låta dem ta fram förslag som vi kanske, eller kanske inte, kan lära oss något av. Diskussionen jag syftar på finns på Wikipediadiskussion:Språkvård#Centrum för Lättläst. /NH 9 mars 2013 kl. 22.24 (CET)

Sant. Men jag antar att lärdomarna lättast kan tillämpas på exempelartiklarna :-) Det viktigaste är ändå att en bearbetning av en redan finslipad artikel lär oss mer än en bearbetning av en artikel som vem som helst av oss ser att behöver språkvård. --LPfi (disk) 10 mars 2013 kl. 07.28 (CET)

Jag uppfattar det i nuläget som att vi ska gå vidare med;

• 1.Geografiartikel
  • Afrika
• 2.Biologiartikel
  • Människa
• 3. Litteraturartikel
  • Poesi
• 4. Språkartikel
  • Norska
• 5. Matematikartikel
  • Sannolikhetsteori
• 6. Historiaartikel
  • Digerdöden
• 7. Biografi
  • Kronprinsessan Viktoria

• Samt tre övriga, vilka nu är listade utan inbördes rangordning.
  • Fri vilja
  • Marmelad
  • Datatyp
  • Pokémon
  • Syre
  • Terrorism
  • Magnetism
  • Skatt
  • GSK3B
  • Elementär ekvivalens

Då ser jag det som att vi har två delar att ta ställning till.

1. Att den övre listan med de sju förslagen känns rimlig samt,
2. Att välja tre ur listan med övriga artiklar.

Vad säger ni? Sophie Österberg (WMSE) (disk) 15 mars 2013 kl. 10.18 (CET)

De sju du valt verkar bra, och för de ytterligare tre föreslår jag Skatt, Terrorism och Syre, då de kan anses vara av mer almännt intresse för läsare.Yger (disk) 15 mars 2013 kl. 10.31 (CET)

De kan vara lämpliga. Det är bra om vi kunde se över artiklarna, i synnerhet inledningarna, så att de är bra enligt våra nuvarande riktlinjer. Poesin säger sig nu handla om konsten att författa poem, medan jag upplever termen bredare. GSK3B och Elementär ekvivalens skulle behöva bearbetas rätt mycket för att lämpa sig.

Jag undrar ändå om vi också borde ha med någon enklare artikel. Alla de föreslagna handlar om stora svåra ämnen. Finns det någon kort utmärkt artikel?

--LPfi (disk) 15 mars 2013 kl. 11.23 (CET)

Två korta utmärkta artiklar som jag kom att tänka på är Bä, bä, vita lamm (verkar ha runt 900 besökare per månad) samt Gläns över sjö och strand (med runt 600 besökare per månad). De är ju förstås väldigt smala ämnen men ändå rätt välkända. Kan de vara värda att lägga till? John Andersson (WMSE) (disk) 15 mars 2013 kl. 11.55 (CET)

I de fallen misstänker jag dock läsare redan vet det är sånger (pga det långa namnet) och då är ju början av inldningen inte så central. Jag tittade på en enkel och kort och bra artikel som Kastrull, men där finns ingen ingress.Yger (disk) 15 mars 2013 kl. 12.47 (CET)

Tack för alla förslag! Då föreslår jag nu följande;

• 1.Geografiartikel
  • Afrika
• 2.Biologiartikel
  • Människa
• 3. Litteraturartikel
  • Poesi
• 4. Språkartikel
  • Norska
• 5. Matematikartikel
  • Sannolikhetsteori
• 6. Historiaartikel
  • Digerdöden
• 7. Biografi
  • Kronprinsessan Viktoria
• 8. Övrig
  • Skatt
• 9. Övrig
  • Terrorism
• 10. Övrig
  • Syre

Hur låter detta? Sophie Österberg (WMSE) (disk) 18 mars 2013 kl. 22.44 (CET)

Jag noterar att Victoria nyss blivit av med sin status som utvald. Därmed kanske det är bättre att välja någon annan biografi, t.ex. Nikola Tesla som nyligen antagits som utmärkt. Jag kunde också tänka mig att byta någon av de "övriga" (Terrorism?) mot en artartikel, såsom Kungsfågel (det vore bra att ha med alla grupper av artiklar med mer eller mindre standardiserad inledning; inom biologi har vi i och för sig redan Människa). Om vi vill välja utmärkta artiklar kunde också Syre bytas mot Termodynamik. Skatt kanske bör vara kvar som exempel på grundläggande begrepp som ändå är invecklade. --LPfi (disk) 19 mars 2013 kl. 10.41 (CET)

Jag tycker att LPfi har bra argument. /Mikael Lindmark (disk) 24 mars 2013 kl. 20.25 (CET)

För det första ber jag om ursäkt för min fördröjning och för det andra kommer här ett nytt förslag. Jag föreslår dessutom en tidsgräns på denna diskussion så att jag kan kontakta Centrum för Lättläst den 10 april. Så återkom gärna med synpunkter innan det. Ny lista är alltså;

• 1.Geografiartikel
  • Afrika
• 2.Biologiartikel
  • Människa
• 3. Litteraturartikel
  • Poesi
• 4. Språkartikel
  • Norska
• 5. Matematikartikel
  • Sannolikhetsteori
• 6. Historiaartikel
  • Digerdöden
• 7. Biografi
  • Nikola Tesla
• 8. Övrig
  • Skatt
• 9. Övrig
  • Kungsfågel
• 10. Övrig
  • Termodynamik

--Sophie Österberg (WMSE) (disk) 3 april 2013 kl. 21.07 (CEST)

Ser mycket bra ut! Ser fram emot resultatet! --Lajm (disk) 12 april 2013 kl. 18.59 (CEST)

Wikidata och vår otillräcklighet

Wikidata har redan nu > 10 000 000 items. De flesta kommer vi aldrig att här skriva några artiklar om, och de kommer sannolikt aldrig att få kompletta etiketter/labels eller beskrivningar på svenska. Det är ett problem som kommer att dyka upp när vi börjar använda infoboxar med data direkt från Wikidata.

San Marino får fyra nya statschefer varje år, utan att jag vet om att vi någonsin har haft en artikel om en enda av dem. Det är inte ens sannolikt att någon kommer att bry sig om att fylla i den svenska etiketten för dessa personer innan de bytts ut, och rutan för San Marinos statschef kommer att stå tom för det mesta. På Italienska Wikipedia är dock risken stor att det finns en artikel om honom/henne. Möjligheten finns att med hjälp av Modulerna hämta vilken etikett/label vederbörande har på italienska, och lägga in här, när det saknas en svensk dito. Är det här en god idé? Saknas det både på svenska och italienska, går det att söka vidare efter andra språk.

Samma problem kommer vi att ha med borgmästare i större städer i främmande länder. De kommer (kanske) att uppdateras på Wikidata, men kanske aldrig på svenska. -- Lavallen (blockera) 7 april 2013 kl. 18.07 (CEST)

Skulle det vara ett problem? Jag ser det snarare som lösningen på ett problem. Man skriver bara {{#Q238:P35}} eller vad det nu är i infoboxen för San Marino och vips så kommer det aktuella namnet på San Marinos statschef att stå där. Det är ju underbart att ha sån information samlad på Wikidata! /ℇsquilo 7 april 2013 kl. 18.18 (CEST)

Dst kommer, som jag förstått det, att stå det svenska namnet, om det finns något på Wikidata, och det gör det ganska sällan. -- Lavallen (blockera) 7 april 2013 kl. 18.44 (CEST)

Det räcker väl att översätta titlarna en gång, sedan bibehålls de när personerna på posterna byts ut? Vi behöver väl ändå inte ha artiklar om personerna för att de ska listas i en infobox? Och själva infoboxens parametrar behöver väl inte uppdateras en gång per artikel? /Grillo (disk) 7 april 2013 kl. 19.13 (CEST)

Titlarna behöver bara översättas en gång, ja. Det är namnet på den som innehar titeln som jag är fundersam på, i de fall där vi inte har artiklar, och kanske ingen svensk "översättning" av namnet. Vi får kanske se exakt hur det ser ut den 10:e. -- Lavallen (blockera) 7 april 2013 kl. 19.19 (CEST)

redkonfikt: ::::Om jag fattar Lavallen rätt måste borgmästarens namn skrivs in i fältet för varje språk. Så för egennamn bör vi absolut ta ett språk som redan är ifyllt, i bästa fall "rätt" språk; alltså italienska i fallet San Marino. Fast det kanske inte går?

Objekt som har försvenskade namn; som Lisboa och Rom, får korrigeras vid behov. Det bör vara ganska sällan, det mesta som har försvenskats är så pass etablerat att artiklar och intresserade finns som uppdaterar wikidat snabbt.--LittleGun (disk) 7 april 2013 kl. 19.22 (CEST)

All info som finns här går att direkt få fram med Lua, på alla språk. Det som inte är direkt utskrivet, går att få fram genom att följa länkar, tex var statschefens hustrus far är begravd, går att få fram. Gå in på statschefen, se om hans hustru är angiven, gå in i hennes objekt, se om hennes far är angiven, gå in i hans objekt och se om det är angivet var han är begravd, och gå in objektet för gravplatsen, och få fram om det finns några angivna koordinater. -- Lavallen (blockera) 7 april 2013 kl. 19.41 (CEST)

Jag förstår inte varför varenda namn skulle behöva "översättas". Är det inte bättre att använda defaultvärden om inget lokalt alternativ är angivet? Om det inte går att ange ett "fallback-språk" om det inte finns något angivet på ett annat språk, är det en rätt så stor WD-brist. Det är ju väldigt sällan som namn översätts, så länge de är skrivna med latinska bokstäver. Och hur som helst så är det nog bättre med tomma poster än som det sett ut hittills, poster som inte uppdaterats sedan artiklarna skapades, vilket ju kan vara för många år sedan. /Grillo (disk) 8 april 2013 kl. 06.05 (CEST)

Nästa steg

Jag tolkar det som att du/ni tycker ett "fall-back-språk" är en god idé. Det finns dock språk som vi bör undvika att prioritera som fallbackspråk. Det finns tex språk som använder latinska alfabetet som "transkriberar" namn till det lokala språket, trots att de har samma alfabet. Har sett det IRL i de baltiska språken tex. Hur det ser ut på de baltiska wikisarna vet jag dock inte, det kan vara annorlunda. För namn som har sitt ursprung i språk med annat alfabet, bör vi kanske använda språk som transkriberar likadant som svenska. Dvs undvik engelska för ryska namn tex. Finns det språk som transkriberar lika som svenska från ryska/arabiska och östasiatiska språk? -- Lavallen (blockera) 8 april 2013 kl. 07.01 (CEST)

Engelska är väl (tyvärr) det naturliga fallback-språket. Jag antar att det är det språk med flest etiketter inlagda, och det är "tillräckligt likt" i det flesta namnfall. Från ryska är det nog svårt att hitta något som blir rätt. Det är väl norska och danska som är närmast, men vissa saker skiljer. Arabiska har ingen vedertagen transkribering, så där är det en enda röra oavsett, även om jag tror att de tyska varianterna ofta är direkt olämpliga. Kinesiska har väl ett internationellt vedertaget system för transkribering, hur det är med övriga östasiatiska språk vet jag dock inte.

Borde det inte gå att sätta en robot på att fylla i namn-"översättningar" för personer som stavar sitt namn med ett västerländskt alfabet? Det är ju onekligen ett oerhört arbete annars. /jssfrk (d|b) 8 april 2013 kl. 07.29 (CEST)

Engelska går verkligen inte som "fallbackspråk" tycker jag. Med norska har vi ett litet problam att man inte sällan stoppar in bokstaven S... Fast det kan även uppstå problem när ett språk använder gärna mellannamn medan svenska slipper det... Ett par exempel redovisas nedan...

Svenska	Danska	Bokmål	Nynorska	Engelska
Marija Sjarapova	Marija Sjarapova	Marija Sjarapova	Maria Sjarapova	Maria Sharapova
Pjotr Tjajkovskij	Pjotr Iljitj Tjajkovskij	Pjotr Tsjajkovskij	Pjotr Tsjajkovskij	Pyotr Ilyich Tchaikovsky

Dieselmotorvagnar (till stationen) 8 april 2013 kl. 07.45 (CEST)

Tanken med att använda ett fallbackspråk vore att deras transkriberingar används då sådana saknas på svenskspråkiga wikipedia. Det gör nog att alla språkversioner med under 1 miljon artiklar är ganska ointressanta. Om det är möjligt kan man givetvis använda olika språk för olika ämnesområden, men nynorska artiklar för artiklar om Ryssland blir nog meningslöst. Då är det ju bättre att fokusera på om det är bättre att lämna posterna tomma att transkribera dem felaktigt. --FBQ (disk) 8 april 2013 kl. 09.09 (CEST)

Jag tycker nog det är bättre med ett fåtal fall av felaktig transkribering än att namn i stor utsträckning inte finns med alls. Om det går att ha med en not som automatiskt tillfogas namnen i infoboxar där ett fallbackspråk använts som upplyser om att namnet kan vara felaktigt då det inte följer svensk standard vore det bra. Å andra sidan undrar jag hur många biografier vi redan har om ryssar med flera med felaktig transkribering, för att folk översatt från enwp utan att vara medvetna om svenska transkriberingsregler... /Grillo (disk) 8 april 2013 kl. 09.13 (CEST)

Om fallbackartiklarna hamnar i någon form av åtgärdskategori vore det dessutom relativt enkelt att uppdatera Wikidata med svenska termer. Detta är något som man hade kunnat ha veckans tävling att göra då och då, eftersom den typen av mekaniskt arbete brukar gå hem där. /Grillo (disk) 8 april 2013 kl. 09.15 (CEST)

Det borde vara fullt möjligt! -- Lavallen (blockera) 8 april 2013 kl. 10.21 (CEST)

(Kan vi "transkribera" fallback/fall-back som "reserv"?) :-) Hannibal (diskussion) 8 april 2013 kl. 11.49 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Kan du sätta ihop en algoritm som transkriberar så... -- Lavallen (blockera) 8 april 2013 kl. 15.47 (CEST)

Att välja ett visst språk som "fallback" tycker jag verkar vara en smula vanskligt. Då verkar det vara säkrare att en bot går in och fyller i labeln på svenska baserat på vad som går att vaska fram ur topologin på Wikidata. Om posten har attributet "country" (P17) eller "country of citizenship" (P27) så är det nog ganska lätt att gissa sig till ett vettigt "källspråk" för den posten. Botten skulle till och med kunna transkribera namn automatiskt. /ℇsquilo 8 april 2013 kl. 16.46 (CEST)

Transkribering av ryska är ju faktiskt ganska enkelt så det borde gå att göra med en hyfsat smart robot som fått infon på transkribering av ryska inmatad på något sätt. Jag kan som bekant inte programmera men det finns säkert de som kan... Även ukrainska och vitryska är ju också ganska enkelt med ungefär samma regler. I de fall det inte går tycker jag nog ändå att det är bäst att defaulta till engelska och lista artiklarna med fallbackvärden i en åtgärdskategori. De åtgärdskategorier som är hyfsat enkla att åtgärda brukar också hållas ganska små. /Grillo (disk) 9 april 2013 kl. 07.24 (CEST)

Jag tycker illa om lata journalister som använder engelska namn då källan är engelskspråkig (eller de talar engelska med källan). Om vi använder engelsk transkribering (eller engelskt namn) måste vi ha en klar varning om att detta inte nödvändigtvis är namnet så som det skall se ut på svenska. Ifråga om ryska och andra halvbegripliga alfabet (kanske annars också) skulle jag faktiskt föredra ursprungsspråket som sådant (robottranskribering är antagligen bättre om reglerna är klara). Ett namn skrivet med devanāgarī eller kinesiska tecken ger en klar vink om att det behöver ses över (förhoppningsvis med en länk vidare), vilket en felaktig transkribering inte gör. --LPfi (disk) 9 april 2013 kl. 10.01 (CEST)

Problemet med ursprungsspråk är väl att det inte finns något sätt att uttyda detta från Wikidatasidorna, om jag inte missat något. Annars vore det förstås att föredra. Klara varningar när svenska inte används är en självklarhet, som jag påpekat ovan. En automatiserad not och placering i åtgärdskategori, i stil med ugglanmallen, blir nog bra, eller måste det vara tydligare? /Grillo (disk) 9 april 2013 kl. 10.25 (CEST)

Man kanske kan ha tyska som reservspråk. Dewp har ganska god täckning och tysk transkribering fungerar i många fall som en varning genom att den avviker från vad engelsk media använder. Edaen (disk) 9 april 2013 kl. 10.31 (CEST)

Det finns "Land" och "Medborgarskap" som egenskaper för geografiska och person-reaterade items. Det är dock inte säkert att man har ryskt namn bara för att man har ryskt medborgarskap. Jag är tex svensk, men har tex inte svenskt namn. Det talar emot botlösningar på WD. -- Lavallen (blockera) 9 april 2013 kl. 10.36 (CEST)

En bot kan trots allt göra mer kvalificerade gissningar än vad man kan åstadkomma med "default fallback". Om inte det att boten redigerat (och en svensk version därmed skapats) övertolkas tycker jag en försiktig robot borde ge minst lika gott resultat som det. Man kunde göra torrkörningar för att dels se om mervärdet är värt besväret, dels gallra bort de värsta misstagen. Vad gäller förhållande mellan namn, land och medborgarskap tycker jag det inte är värre att ange en ryss med kinesiskt namn med rysk version av namnet än med engelsk. Man kan väl anta att det namn som används i en persons hemland är relevant och till och med i någon mening korrekt. Jämför t.ex. Karin Smirnoff och Vladimir M. Smirnov. Det är förstås förargligt att använda kinesiska versioner av emigrerade svenskars namn, men det svenska namnet transkriberat från kinesiska till engelska är kanske inte bättre. --LPfi (disk) 9 april 2013 kl. 11.47 (CEST)

Wikidata håller på att driva mig till vansinne. Genomförde just en nödvändig flytt av Wuwei till Wu wei för att kunna skapa en förgreningssida och när jag sedan försökte länka rätt sida till rätt sida bland interwiki fick jag felmeddelande. Det har hänt förut när jag försökte avbotta några artiklar som Lsj skapat och länka till kinesiska artiklar. Vem har bett om det här egentligen och hur löser man alla kollisioner?--Bothnia (disk) 9 april 2013 kl. 16.37 (CEST)

Jag har inte bett om det, men jag tycker det är fantastiskt mycket bättre att ha iwlänkarna samlade på ett ställe, i stället för att botarna springer runt på alla wikipedior och lägger till och flyttar om hela tiden. Jag är inte så förtjust i javascript-gränssnittet på Wikidata, men tycker det funkar hyggligt bra, bara man lär sig att man vid flyttar måste ta bort sidan från ena stället innan man lägger dit det på andra stället. ⬤Bοⅳⅰе 9 april 2013 kl. 16.47 (CEST)

Bothnia: Igår när jag skulle fixa Wikidatan till Friends Arena efter en felaktig omdirigering till Friends arena med litet a så var jag tvungen att först gå till en sida på WIkidata som endast hade en länk till arenan med stort A. Det lilla a:t hade resten av länkarna, så sidan fick inga IW-länkar alls. Nu vart det flummigt, kan inte förklara bättre. Men förstod inte problemet med ditt försök? Jag gick in på en:Wu wei, tryckte edit links och ändrade den svenska länken från Wuwei till Wu wei. Var det så det var tänkt? Vänligen, Hastaro (disk) 9 april 2013 kl. 16.49 (CEST)

Nej, Wuwei ska länkas till en:Wuwei och Wu wei ska länkas till en:Wu wei. Som systemet är utformat nu kommer det bli kaos när man flyttar artiklar för att skapa förgreningssidor.--Bothnia (disk) 9 april 2013 kl. 16.55 (CEST)

Ja, robotar klarar inte av det. Tyvärr sitter jag tidvis vid en dator med äldre program där jag inte kan lägga in manuellt på wikidata. Därför får jag ibland göra det i efterhand och då har det hänt att det uppstått dubbletter. Tostarpadius (disk) 9 april 2013 kl. 16.58 (CEST)

Ja, javan på WD är i mina ögon också ett jättestort problem. WD byggs inte heller för IE, vilket strular till det. IE är inte bra, men jag har inte hittat någon bättre som det öht går att redigera med. -- Lavallen (blockera) 9 april 2013 kl. 17.06 (CEST)

Att arbeta manuellt med wikidata när min programvara så tillåter ser jag dock inga problem med. Får man felmeddelanden kan man leta upp det andra stället och stryka länken där. Att be om raderingar brukar också fungera smidigt. Tostarpadius (disk) 9 april 2013 kl. 21.20 (CEST)

Problemet med att be om raderingar på Wikidata är att om någon där får för sig att sidorna inte matchar, så blir det ingen radering och därmed ingen hopslagning. Därför saknar helgeandshus iw-länk till den tyska motsvarigheten. Se Talk:Helgeandshus. /Grillo (disk) 10 april 2013 kl. 06.26 (CEST)

Så andra också stött på det här problemet. Man tar sig för pannan. Interwiki har ju varit en av projektens styrkor, om det ska bli så här komplicerat att länka artiklar till varandra kommer åtminstone jag dra ned på artikelskapandet. Att ge mig in i komplicerade raderingsdiskussionen på engelska har jag inte ork till.--Bothnia (disk) 10 april 2013 kl. 12.55 (CEST)

Det går fortfarande att länka på "gamla" sättet i sådana lägen. -- Lavallen (blockera) 10 april 2013 kl. 19.39 (CEST)

Jag har framfört ett stort antal raderingsönskemål och hittills inte fått något avslag, så i de flesta fall är det inte särskilt komplicerat. Tostarpadius (disk) 11 april 2013 kl. 09.25 (CEST)

Jag måste hålla med om användarproblemen med Wikidata vad gäller interwikilänkar. Att lägga till en nyskapad artikel som saknar iw-länk ser ju i teorin lätt ut, och borde inte vara för svårt att förklara för en nybörjare. Sedan kommer vi till de praktiska problemen. På den ena av två datorer jag redigerar från (beroende på var jag befinner mig) så kan jag inte redigera Wikidataposter. Jag förstår av diskussionen ovan att det beror på att den kör Windows & IE. (Att byta programvara på en jobbdator p.g.a. Wikidata är inte direkt aktuellt.) Sedan har vi det lilla faktum att i princip alla existerande artiklar på enwp och alla artiklar på svwp har fått Wikidata-poster, även de som saknar iw-länkar. Det innebär att det numera har blivit mer komplicerat att skapa saknade iw-länkar, eftersom man då måste radera en post (eller rättare sagt plocka bort länken från en post) för att kunna lägga till den. Detta innebär oftast att man går via ett orange felmeddelande. Den proceduren har lite för många steg för att vara lika lätt att lära ut till en ny användare, tycker jag. "Nej, strunta i felmeddelandet, utan radera bara posten som nämns i felmeddelandet" känns inte som ett bra råd till nybörjare, eftersom man också måste säga "men det gäller bara på Wikidata, på Wikipedia ska du förstås vara väldigt uppmärksam på om du får varningsmeddelanden". Tomas e (disk) 11 april 2013 kl. 10.54 (CEST)

"Orange felmeddelande", är det ngt nytt? Jag har mest jobbat med properties sista tiden, inte sitelinks, så jag kan ha missat ngt. -- Lavallen (blockera) 11 april 2013 kl. 10.57 (CEST)

Jag borde kanske ha kallat det varningsmeddelande. Det dyker upp när man försöker lägga till en länk till en artikel som redan är länkad från en annan post. Problemet uppstår p.g.a. att stort sett alla artiklar(?) i alla språkversioner(?) nu fått poster oavsett om de hade iw-länkar eller inte. Tomas e (disk) 11 april 2013 kl. 13.53 (CEST)

Just detta varningsmeddelande är ju till stor hjälp. Har det felaktigt skapats en post behöver man inte göra en sökning utan det är bara att plocka bort länken där och anmäla till radering. Jag kan inte tro att jag hade uppfattat detta som svårt när jag var nybörjare för fyra år sedan. Tvärtom underlättar det att inte behöva å runt på många språk. Min första skepsis har förbytts i stor entusiasm vad gäller denna del av projektet. Att vi skall hämta delar av artiklarna därfirån är jag mer frågande inför. Tostarpadius (disk) 11 april 2013 kl. 15.35 (CEST)

När det gäller info som kan hämtas därifrån, så är det främst av värde för sådant som uppdateras, eller för ämnen där bevakningen inte är på topp. -- Lavallen (blockera) 11 april 2013 kl. 16.28 (CEST)

Att vinna kriget mot "småpåvarna på Wikidata"

Det finns ett magiskt ord: 'noexternallanglinks' som ska funka att använda för att lokalt ta bort oönskade iw-länkar som kommer från Wikidata. {{noexternallanglinks}} tar bort alla Wikidata-iw-länkar. {{noexternallanglinks:de|en|fr}} tar bara bort de tyska, engelska och franska. För detaljer se mw:Extension:Wikibase Client. -- Lavallen (blockera) 11 april 2013 kl. 20.34 (CEST)

Jag hoppas verkligen att detta kommer att användas ytterst sparsamt, liksom möjligheten att komplettera lokalt. Tostarpadius (disk) 12 april 2013 kl. 18.46 (CEST)

Någon som vill rösta?

Nu har det blivit lite liv i wp:Månadens nyskrivna artiklar. Ett antal användare har nu lagt in egna och andras artiklar, och en del av de artiklarna har också synts på Huvudsidan (under "Visste du att…"). Fler skribenter är givetvis också välkomna att lägga in sina (större) bidrag. Och förhoppningsvis blir det nu lite lättare för folk att hitta kandidater till wp:Rekommenderade artiklar. Så jag hoppas att folk också kommer att rösta på artiklarna, när månaden är slut. Det vore kul att dela ut lite priser, liksom… :-)
Och för dem som inte visste, har vi utsträckt röstningstiden för den sista upplagan av wp:Veckans nyskrivna artiklar. Man kan rösta på artiklarna som lades in under vecka 13 hela april månad ut. Allt gott.--Paracel63 (disk) 10 april 2013 kl. 16.27 (CEST)

Kul att aktiviteten gått upp, och trevligt att reglerna och instruktionerna blivit enklare! Det märks att det var länge sen jag var in på sidan (som då hette Veckans nyskrivna artiklar). Då trasslade den in sig i vårt vanliga problem med nördig noggrannhet och -rättvisa – något som har vissa likheter med alla brasklappar och utläggningar jag själv kommer på mig med när jag pratar om Wikipedia och dess systerprojekt för folk som inte är insatta. Vivo (disk) 10 april 2013 kl. 23.53 (CEST)

Jag känner igen det där. Ibland vill man förklara allt och blir aldrig klar. Jag har nu försökt trimma instruktionerna, så att de inte är så omständliga. De är ju ingen lagbok… :-)--Paracel63 (disk) 13 april 2013 kl. 15.00 (CEST)

Sveriges sjöar

Efter ett samarbete med VISS för att skapa artiklar över alla Sveriges sjöar har jag nu kört fram en testserie. Välkommen att diskutera projektet på Projekt Sveriges sjöar Nasko (disk) 14 april 2013 kl. 20.35 (CEST)

Mäklare kopierar text från Wikipedia utan källangivelse

Jag hittade denna mäklarannons. Där stod det lite fakta om Sydkoster. MEN! När jag upptäckte att det stod [1] och [2] bland texten var det ingen tvekan om att texten var från Wikipedia. Alltså har mäklaren "Eklund Stockholm New York" kopierat text från Wikipedia utan att hänvisa till Wikipedia som källa, vilket går stick i stäv med vad som står på sidan WP:UR. Alltså bör mäklaren angiva WP som källa. Enbärsdricka (disk) 2 april 2013 kl. 11.44 (CEST)

Inte första gången något sådant händer, i ett fall för inte så länge sedan stod det dessutom copyright under. --Rasmus 28 2 april 2013 kl. 12.14 (CEST)

Maila och påpeka att den måste ange källa för att det skall vara fritt. Kanske det hjälper. MVH Adville (disk) 2 april 2013 kl. 15.31 (CEST)

Ingen gillar en paragrafryttare. Låt dem behålla sin text, aldrig att de vill associera huset med Wikipedia --Immunmotbluescreen (disk) 4 april 2013 kl. 00.04 (CEST)

Det är knappast att vara paragrafryttare att påpeka att det är fullt tillåtet att använda Wikipedias texter, bara man hänvisar till källan, följer licensen och inte hävdar att texten är sin egen. /Grillo (disk) 4 april 2013 kl. 01.46 (CEST)

Såvitt jag kan se så står det "Källa:Wikipedia" i annonsen nu. / Elinnea (disk) 4 april 2013 kl. 11.03 (CEST)

Det stämmer. Det ser helt okej ut, tycker jag. Bara det att de tagit texten utan att bry sig om ta bort källnoterna, antyder att det nog inte gör så mycket för dem att det ser ut en Wikipediaartikel. ;-)--Paracel63 (disk) 5 april 2013 kl. 15.54 (CEST)

I det här fallet räcker källangivelsen för mig personligen, men jag vill påminna att "källa:Wikipedia" inte på något sätt är tillräckligt. Det minsta man kan begära är att läsaren skall kunna gå till Wikipedia och dels hitta den uppdaterade versionen av artikeln där, dels kunna se historiken till den version som använts. För det behöver man veta artikelns namn, vilket inte alltid är lätt att gissa av de utdrag folk valt att använda. En permanent länk är att föredra, då artikelnamnet nu kan hänvisa till en helt annan artikel. --LPfi (disk) 6 april 2013 kl. 09.18 (CEST)

Jag skickade ett personligt mail till dem 2a april som de svarade på samma dag. Kanske var därför de la till det. Moberg (disk) 15 april 2013 kl. 13.31 (CEST)

Bot-generated entries

Hej

today i read in the german version of Anslagstavlan, the de:Wikipedia:Kurier, that there are now bot-generated entries in the swedish wikipedia. Some time ago the users of the german version voted against the creation of entries by bot, so the message in the Kurier was in a quite negative tone although assuming that the swedish users had good intentions.

That is why I'd like to ask you, why there are now those kind of entries here, what were your considerations and how did you decide? Very interested and with the best whishes for this new week: Catfisheye (disk) 8 april 2013 kl. 13.26 (CEST) (please pardon my english)

Yes, that was a very negative article (NPOV, please, even in reporting news... or for that matter, how about checking the facts? I know it's not your article.).

We have had very intense discussions about this issue for quite a long time, but in the end, we decided that it was on the whole beneficial to add articles, where none previously existed. About the red links issue: we know that most articles that are crated from scratch by newcomers tend to have problems in such a large quantity that it's not the best way for them to start that way. And most of the non-users don't even know what a red link means! Another point: the bots actually create longer articles and provide more sources than most users in areas where there are no problems with bot-created articles. But of course, we welcome input from other language versions :-) //Hannibal (disk) 8 april 2013 kl. 13.59 (CEST) (sorry for my English too)

It should of course be noted that not everyone likes this initiative, although at least I have accepted it, if still a bit skeptical. Also, the mainly positive view towards this project took at least me by surprise, since the svwp community was very much against bot-generated articles just a few years ago. /Grillo (disk) 8 april 2013 kl. 14.27 (CEST)

Thanks for your answers. Could you give me some links to the previous discussions? (Just to mention, the Kurier is outspoken POV: "Nicht unbedingt neutral, nicht enzyklopädisch.", but that article left me with the desire to know more, i. e. to understand better.) With best regards Catfisheye (disk) 8 april 2013 kl. 15.00 (CEST)

I informed of this inititive on Wikimedia-l January 12. I also there gave summary of arguments and the set up that after lengthy discussions became the result. I had the impression of sceptisism but no real argument againt, and that it seems our set up represents best practice (and more) from botgenerating inititves on other versions.Yger (disk) 8 april 2013 kl. 15.19 (CEST)

Here's a quick link. It's a search result to all the places at Bybrunnen where "Lsjbot" has been mentioned. Lsjbot has so far created at least 330,000 well-structured articles, most in very good order, which is a bonus and IMHO very "encyklopädisch". Similar bots (I think) have been used quite recently at nlwp.--Paracel63 (disk) 8 april 2013 kl. 15.22 (CEST)

Thanks for your explanations. Correct me if I am wrong: it is just the Lsjbot, that creates entries and they are all about animals and fungi, and it already started in february 2012? And you discussed it here at the bybrunnen and gave it a try without a big voting? (please do not think that these are at any level criticisms!) Any other argument in favour, which Hannibal has not already mentioned? Thanks again. :) Catfisheye (disk) 8 april 2013 kl. 19.56 (CEST)

There were two intitial botgenerating activites in middle of 2012, one that generated French communes and one by Lsj bot generating articles for birds. The one for birds that generated around 8000 created a lot of (heated) discussions among our very comptent contibuters to that area and many restarts, correction runs etc. The ambition was here also that all articles should be checked. No voting etc for these two initiatives that was controllable by the two starting them. The big one was developed over three month at end of 2012 by Lsj taking in a lot of learnings from teh earlier inittives, and discussions with the group being involved with the bird articles. And the checks etc build in was cruical for getting an acceptance. We other could see how both the quality of the genreated articles improved och got more substance etc and the improvements in check, categories etc. And we have no ambitions to be able, by hand, to create 150000 articles on fungis (and can also find these being to 95% red links on en:wp).Yger (disk) 8 april 2013 kl. 20.16 (CEST)

The LSJbot is also using the same code on two other languages (cebuano and one more) because Lsj did the code "non-language bound" and they wanted the articles too. There is also a comming project by user:Nasko to bot-create articles about all the Swedish lakes with sources from databases. I think this will start soon. They work in different ways, Lsj and Nasko, but the results are good. Adville (disk) 8 april 2013 kl. 20.36 (CEST)

Any comments on creating a botwp "language" version where all bot generated articels are available? The idea is to automatically and additionally offer a boticle if there is no "regular" article in the requested language version. --Aalfons (disk) 8 april 2013 kl. 22.02 (CEST) (from dewp, too)

Här, där det kommer in ett helt nytt förslag, som går helt bort i tok, från en tidigare okänd person som inte identiferar sig, så bör man känna lukten av troll och omedelbart sluta att kommentera. Det hela är alltför dumt för att tas på allvar. Detta är ett exempel när "assume good faith" är till mer skada än nytta. --LA2 (disk) 11 april 2013 kl. 01.16 (CEST)

Det torde vara de:Benutzer:Aalfons, som deltog i diskussionen om botartiklar på tyska wp:kurier. -- [ jiˈesˌdeːo ] 11 april 2013 kl. 01.45 (CEST)

All articles generated by bots are generated in a human language and should be in the article space of that language-version. I see no reason to treat bot-generated articles different from other articles. /ℇsquilo 8 april 2013 kl. 22.28 (CEST)

I can't see the meaning with a "botwp". The first thing is that people probably won't find it, the second thing is that there (in my opinion) isn't really a point with having a special Wikipedia with only bot generated articles because of the fact that they as well can be made at the "ordinary" Wikipedia. I also have a question: In which language should this "botwikipedia" be made? English? French? German? Swedish? A mix of all languages? The last alternative would make things very confusing. Rasmus 28 8 april 2013 kl. 22.36 (CEST)

It's probably a bad idea. A namespace for articles that are generated from a set of databases will most likely be unedited and rarely read. Compare Saint-Jean-en-Royans that is generated by a script, en:Saint-Jean-en-Royans that is made "by hand" to the article om dewiki de:Saint-Jean-en-Royans. If cars, computers and other consumer products are made by machines - why no articles, that can be improved later by humans? A short, accurate and relevant article made by a machine is better than none. Nasko (disk) 8 april 2013 kl. 22.46 (CEST)

It's a try to compromise about bot generated articles and to avoid further unfruitful pro./.con discussions. As you can see here, all wp language versions include roughly 2,4 million bot generated articles by now. To avoid editorial trouble in language versions which do not or only partially want to use bot stubs, one could imagine the addition of all those articles to have them in a common database ironically called bot:wp (which, if misleading, is no good name). The wider problem behind this is: When a reader looks for the ABC-lake in Sweden, he will not find an article in dewp, he doesn't know how to check svwp but he could get an automated offer to look into bot:wp for the bot generated article in the language it is created in. Because bot stubs are highly standardized, at least the info box and the references could be easily understood, at least in latin font. One could also discuss automated translation-by-demand; not too big a problem with this data set. The information losses between the language versions are so enormous that a bot:wp (or call it wikibotnia), properly equipped with Wikidata Interwikilinks, could create better access to a share of knowledge in any language version. Also, authors could import the bot stub into their wikipedias to use them creating proper articles. --Aalfons (disk) 8 april 2013 kl. 23.03 (CEST)

I think what you are looking for is what Wikidata will become in a few years: a collection of data, that combined with TranslateWiki can automatically create somewhat useful articles in all the languages. But what we need and what we started with here (something that I forgot to mention earlier) is good sources. All the bot-projects have started with finding a few good sources that list several thousand species for example and then collating them into something larger. //Hannibal (disk) 8 april 2013 kl. 23.09 (CEST)

This will take years. Better to consider how all other wikipedias can profit from your and all the other bot's articles without further delay. Even if the other language versions don't like bot stubs in their article name space. --Aalfons (disk) 8 april 2013 kl. 23.48 (CEST)

Yes, what Hannibal mentioned is important to note. The articles that I know of are being based upon good sources, so both the structure, design, and build-up are well-founded. They still are stubs, but they add to the usability of the encyclopedia as they in essence incorporate an enhanced "Wikispecies" database within svwp. IMHO, I think the Wikipedia structure is quite capable of incorporating even more of the scope of many other Wikimedia projects.--Paracel63 (disk) 9 april 2013 kl. 03.49 (CEST)

The persons working with the bots here do want to contribute to Wikipedia in Swedish. What to do if people on de-wp would like to do the same but are not allowed, is not relevant here. If bot owners find the Botpedia idea nice, then they (not the ones not wanting the articles) could discuss it on de-wp, meta, whatever, but I suspect they prefer working on wikidata or going on like before. --LPfi (disk) 9 april 2013 kl. 10.22 (CEST)

I would be interested in a similar summary of the discussions on de.wikipedia: what lead you to the conclusion not to use robots to create articles? (If it matters, I myself belong to the minority against robot-created text.) /NH 9 april 2013 kl. 17.11 (CEST)

Varför?

Varför håller ni/vi på er/oss att försvara vår språkversion från påståenden från andra användare? Det är ingen som bestämmer över oss och kan besluta att vi ska göra på något annat sätt. Vill de argumentera emot botartiklar på svwp får de lära sig svenska först och sen argumentera på rätt språk. Jag kan heller inte se tramsandet med "botwp" som något annat än den klassiska homofoba åsikten att man ska samla ihop alla homosexuella på en ö där de får leva tillsammans så andra "slipper dem". Det finns ingen anledning för oss att bli defensiva och försvara våra egna ageranden. /Grillo (disk) 9 april 2013 kl. 07.19 (CEST)

Jag ser inga problem, tvärtom, med att svara på frågor från undrande från andra språkversioner som hört talas om våra botgenererade artiklar.--LittleGun (disk) 9 april 2013 kl. 11.57 (CEST)

Instämmer. Det är bra med kontakter mellan (större) Wikipedia-versioner, så vi lär oss mer om argument för eller emot olika saker. Att dewp inte tycker om faktarutor är ett välkänt faktum, och taxoboxarna i alla våra artartiklar kanske inte uppskattas alls av majoriteten på dewp. Men vi kan nog alla lära oss av goda argument. Jag hoppas dewp-användaren tar med sig våra goda argument tillbaka till deras diskussion.

I övrigt instämmer jag helt med Grillos tankar om "Botwp". Våra botar tillverkar artiklar, med samma kod som människoskapade artiklar. Inga artiklar är helt färdiga. Så att särskilja botskapade artiklar från människoskapade är att behäfta dem med arvssynd, på ett sätt som knappast anstår ett seriöst uppslagsverk.--Paracel63 (disk) 9 april 2013 kl. 15.25 (CEST)

Av den anledningen tycker jag inte att alla lsjbot-artiklar ska märkas upp med robotskapad i artikeln, utan bara på diskussionssidan... Det blir en evig åtgärdsmall som kommer att ligga kvar under en överskådlig framtid eftersom det är så många artiklar. I övrigt menar jag att frågorna var ställda i ett von oben-perspektiv, där det kändes som att det var vår överhöghet som kritiserade sina undersåtar och ville få oss att anpassa sig till dem. Alternativt är de rädda för att svwp ska få fler artiklar än dewp... Tonen i inläggen från tyskarnas sida kändes rätt aggressiv, och försvarstalen från vår sida kändes väldigt underfallande eller som ett barn när den ska skylla på nån annan som började. Vi behöver inte bevisa oss för någon annan. Allt vi behöver göra är att diskutera lokalt hur vi vill göra. Lite liknande som när media skriver idiotiska artiklar om Wikipedia. Slutligen faller det tillbaka på dem. /Grillo (disk) 9 april 2013 kl. 15.50 (CEST)

Jag har iaf inte uppfattat att frågorna skulle vara ställda i någon otrevlig ton öht, snarare tvärtom faktiskt. Det enda jag uppfattade var en önskan om en sammanställning av de bevekelsegrunder, som lett fram till dagens situation med många botskapade artiklar (och de olika svaren tycker jag var intressant även för egen del). Eftersom vi inte är hotade på något sätt som grupp, behöver vi inte heller reagera varken med försvar eller med irritation, utan bara redogöra varför till de som undrar (vilket flera också har valt att göra).

Däremot tycker jag att Grillos förslag om flytta botmallen till diskussionssidan låter bra, en variant kunde också vara att låta den finnas en begränsad tid på parkettplats, för att sedan autoflyttas till diskussionen (om inte någon tagit bort den först vill säga).
/WeRon (disk) 9 april 2013 kl. 19.09 (CEST)

I samband med fågelprojektet diskuterades var botmallen skulle finnas. Då var min uppfattning att den bör vara en tydlig varningsmall i början av artikeln, eftersom boten gjorde en del kvalificerade gissningar som kunde gå på tok. Det är möjligt att mallen kunde vara mer diskret nu då roboten är mer försiktig och ordentligt testad, men fortfarande dyker det upp problem för enskilda grupper av artiklar. Att en stor mängd artiklar är försedda med varningsmall upplever jag inte som ett problem, då det handlar om sällan besökta artiklar (från de mer besökta torde den försvinna snabbt). Den kan förstås påverka intrycket av Wikipedia för den som använder slumpartikelfunktionen (men det tycker jag är en dålig grund för beslutsfattande). --LPfi (disk) 11 april 2013 kl. 20.00 (CEST)

Jag har lagt till/redigerat i några av de botskapade artiklarna, utan att komma så långt att jag känner mig mogen för att ta bort bot-skylten. Instruktionen för att kontrollera och därefter kunna ta bort skylten bygger tyvärr på att man verkligen kan ämnet utan och innan (kontroll både av det ena och det andra). Vi får nog leva med de där skyltarna ett tag, vill jag tro. Å andra sidan tycker jag skylten är ganska så söt… :-)--Paracel63 (disk) 15 april 2013 kl. 02.11 (CEST)

@Grillo: Mine spørgsmål har på ingen måde været intenderet som en angreb. Jeg er virkelig kun interesseret. Så undskyld, hvis de virkede anderledes. Måske er det også fordi min engelsk er ikke perfekt. Undskyld igen. Med venlig hilsen Catfisheye (disk) 9 april 2013 kl. 21.45 (CEST)

Botskapte artikler har vært diskutert på no:wiki også, og personlig støtter jeg det, under forutsetning at kvaliteten er tilstrekkelig bra. Tanken bak er at det neppe er noen som kommer til å skrive sopp-artikler i samme skala som det som er gjort med bot her på svensk. Angående antall artikler, er det vel neppe en konkurranse, og dere gjør hva dere mener er best for deres språks wikipedia. Vi ser også en utvikling med sammenstilling av opplysninger på tvers av språk, så en viss automatisering vil nok komme uansett. Kvalitetsartiklene vil nok forbli menneskeskapte i overskuelig framtid. Grrahnbahr (disk) 15 april 2013 kl. 02.01 (CEST)

Rapport från Wikipedians in Residence

Hej,

Äntligen kommer rapporten från Sveriges första Wikipedians in Residence, nämligen jag och André Costa. Ladda ner den (pdf) härifrån. De verkar ha lärt sig en del, och det har jag också. Kanske blir det fler liknande projekt.//Hannibal (disk) 15 april 2013 kl. 13.56 (CEST)

Diskvalifikation från projekt/tävlingar?

Hej! Jag har en liten fråga. Hur gör vi med folk som blir blockerade under tiden de deltar i projekt/tävlingar? Raderar vi direkt deras medverkan i projekten, inklusive deras bidragslistor (ofta artiklar och dylikt). Själva listningen har ofta ett eget värde, och artiklarna kan ju vara bra oavsett skaparens (senare) beteende. Jag har inlett en liten diskussion här. Mvh/P--Paracel63 (disk) 15 april 2013 kl. 12.04 (CEST)

Låt dem vara kvar i listningen och även eventuellt få sitt "pris". Blockeringar kan upphävas eller till och med vara tidsbestämda. Ett väl utfört arbete blir inte sämre bara för att man blir blockerad av andra anledningar. --Lajm (disk) 16 april 2013 kl. 14.55 (CEST)

Tack. Det verkar rimligt, och diskussionen på wp:MNA instämmer. :-)--Paracel63 (disk) 16 april 2013 kl. 21.59 (CEST)

Svensk tv-historia i Öppet arkiv

Nu har SVT släppt en ny Öppet arkiv-tjänst, med svenskproducerad tv fram till 2005. Möjligen är det relevant att länka dit från artiklar som t.ex. Rederiet. Jag har jobbat med projektet, så jag tänker inte lägga upp några länkar själv, men vill iaf tipsa om möjligheten! //Rotsee (disk) 16 april 2013 kl. 08.34 (CEST)

Som jag säkert har uttryckt på andra ställen: fantastiskt! Bra jobbat, Rotsee. En pyttefråga i sammanhanget: Hur är det med rättigheterna? Det står ingenting, såvitt jag kan se, om vilken licens programmen ligger under. Det skulle vara så coolt exempelvis att kunna ta skärmdumpar från program för att illustrera programmen, respektive skådespelarna. Har ni diskuterat sådana möjligheter? Men som sagt, det är en minifråga.//Hannibal (disk) 16 april 2013 kl. 08.55 (CEST)

Inte alls en minifråga, om du frågar mig, men vi får ta det ett litet myrsteg i taget. Det är väldigt många rättighetsorganisationer som måste vara med på banan för varje litet steg. Rotsee (disk) 16 april 2013 kl. 09.44 (CEST)

Nej, minifråga kanske var fel fråga. En bifråga, menade jag. Men då har jag fått svar. Återigen, bra jobbat! //Hannibal (disk) 16 april 2013 kl. 15.24 (CEST)

Härligt kämpat! Adville (disk) 16 april 2013 kl. 16.26 (CEST)

TV med versaler/gemener

Den här ämnet har säkert varit uppe tidigare.

Wikipedia:Skrivregler nämner att "förkortningar som inte är egennamn och som inte läses ut i sina delar, exempelvis cd, dvd, mpeg, vd och vvs, bör skrivas med gemener precis som vanliga ord." och att "initialförkortningar där varje bokstav uttalas för sig skall inte "normaliseras"; skriv till exempel MTV."

I versalisering står det: "Akronymer som har fått fotfäste i språket normaliseras oftast till gemener: it, tv, cd, adhd. I allmänhet är det dock accepterat att versalisera dem."

Rent generellt, utanför Wikipedia, uppfattar jag att det är standard att skriva ordet "tv" med gemener.

Eftersom båda alternativen verkar vara accepterade så är det nog ingen idé att diskutera rätt och fel, vanligast och ovanligast. Däremot anser jag, och säkert många med mig, att det ser fult ut när TV skrivs med ömsom versaler och gemener i artiklar. Jag tycker att det rent av påverkar trovärdigheten.

Om man lägger till text som innehåller ordet "TV" i en artikel så kan man väl försöka se till så att det genomgående är skrivet med antingen versaler eller gemener i artikeln. /Kyllo (disk) 16 april 2013 kl. 20.26 (CEST)

Var konsekvent så blir det nog bra. Rasmus 28 16 april 2013 kl. 21.26 (CEST)

Ja, precis. Bara för det så var jag inte konsekvent här. Men i artiklar brukar jag försöka vara det och även ändra efter andra. /Kyllo (disk) 16 april 2013 kl. 21.59 (CEST)