Wikipedia:Bybrunnen/Arkiv/2012/December

Framtiden

De senaste dagarna har några omdirigeringar om framtida årtal och decennier raderats. 2070 skall ju omdirigera till 2070-talet. Vi behöver kanske inte artiklar om årtal så långt fram i tiden än, men det är knappast felaktigt och olämpligt (vilket var anledningen). Framför allt hjälper. Anledningen var att många länkar går direkt till årtalet. Sådant kan man lösa med att exempelvis skriva 2070 (och begära bothjälp om det blir för mycket arbete). Raderingsskäl är det i alla fall inte. Framför allt hjälper omdirigeringarna till i kampen mot skolklottrare som skapar nya artiklar.

Omdirigeringarna bör genast återställas. J 1982 (disk) 15 november 2012 kl. 19.32 (CET)

T.ex. texten i år 2038 har flyttats till 2030-talet så jag tycker det är logiskt att det finns en omdirigering dit. Likan dant för alla åren under 2030-talet. --NERIUM (disk) 15 november 2012 kl. 19.44 (CET) På samma sätt som det är för årtalen före 500-talet f.Kr.. --NERIUM (disk) 15 november 2012 kl. 19.46 (CET)

Jag anser däremot att framtida årtal bör lysa rött. Jag har inte sett någon diskussion som föregick masskapandet av omdirigeringar. Tostarpadius (disk) 15 november 2012 kl. 22.51 (CET)

Det har hittills varit ganska självklart att utan diskussion använda omdirigeringar för såpass när-relaterade ämnen som inte står som egen artikel. Det är just därför vi har omdirigeringar. Innehållet i artiklar som 2070-talet och 2100-talet påverkas ju inte av det. J 1982 (disk) 15 november 2012 kl. 23.41 (CET)

Jag håller med Tostarpadius på den punkten. Några år in i framtiden kan man skapa artiklar för att redogöra för händelser som man kan utgå kommer att inträffa, som t.ex. att New Horizons kommer att passera Pluto år 2015. Annat strider mot Wikipedia:Kristallkula. /ℇsquilo 15 november 2012 kl. 23.37 (CET)

Det handlar inte om några artiklar om årtal och århundraden så långt framåt i tiden. Det handlar om omdirigeringar till artiklar om årtionden och århundraden. J 1982 (disk) 15 november 2012 kl. 23.44 (CET)

Det finns inte någon som helst information i en omdirigering. --NERIUM (disk) 15 november 2012 kl. 23.42 (CET)

Jag håller med om att årtalsartiklar inte behövs så långt framåt, men jag ser inte några skäl att radera rimliga omdirigeringar och blir mycket nyfiken på varför Tostarpadius anser att framtida årtal bör lysa rött. Att 2070 omdirigerar till 2070-talet är väl helt okontroversiellt? /jssfrk (d|b) 16 november 2012 kl. 06.51 (CET)

Anledningen till att jag vidtog denna åtgärd var det synnerligen irriterande faktum att 2070-talet såg ut att innehålla länkar till flera artiklar p g a att omdirigeringarna lyste blått. Det ser jag som mer missvisande än att låta dem se ut som de rödlänkar de rent faktiskt är. Normalt är jag generös med vidarelänkningar, men jag är "allergisk" mot sådana som i första hand innebär rundgång. Tostarpadius (disk) 16 november 2012 kl. 07.03 (CET)

Det är inte några länkar tillbaka till årtalen i 2070-talet så det finns inte någon rungång. --NERIUM (disk) 16 november 2012 kl. 08.58 (CET)Omdirigeringar till decennier/millenium finns även för många årtal f.Kr.. Vissa årtal finns det inte så mycket att skriva om så då passar det bra med en omdirigering till en samlingssida. --NERIUM (disk) 16 november 2012 kl. 09.28 (CET)

Med rundgång menar jag i detta fall att man direkt kommer tillbaka till den sida man lämnar. Finns det något mer irriterande när man trycker på en länk? Tostarpadius (disk) 16 november 2012 kl. 10.36 (CET)

Vilket gör att det ser ut som att det finns en artikel, trots att det inte gör det... -- Lavallen (blockera) 16 november 2012 kl. 09.41 (CET)

I så fall kan vi lika gärna avskaffa hela omdirigerings-tekniken. Den kan alltid få folk att tro att en artikel finns, oavsett ämne. Det får man ta. Omdirigeringar är etablerat sedan väldigt länge. J 1982 (disk) 16 november 2012 kl. 12.24 (CET)

Jag är en stor vän av omdirigeringar i allmänhet, men jag anser att det är en styggelse när det bara blir rundgång på detta sätt. Ditt konstruktiva förslag om länkning på andra ställen får Du gärna lufta även här. Tostarpadius (disk) 16 november 2012 kl. 12.32 (CET)

Många årtalsartiklar blir bara små enradare och dessutom får man ett mervärde när man kan se vad som hänt under ett decennium, t.ex. 720-talet f.Kr.. --NERIUM (disk) 16 november 2012 kl. 09.48 (CET) Fast det finns ju artiklar, decennieartiklarna. --NERIUM (disk) 16 november 2012 kl. 10.51 (CET)

Jag har inte ifrågasatt omdirigeringarna från årtal som redan varit (även om ingen visste om dem när de inföll). Tostarpadius (disk) 16 november 2012 kl. 10.48 (CET)

@Tostarpadius. Så definierar jag också rundgång men det fanns inte i dessa artiklar för att årtalen var omdirigeringar till decennier. T.ex. 2038 var en omdirigering till 2030-talet. --NERIUM (disk) 16 november 2012 kl. 10.49 (CET)

Och i artikel: 2030-talet finns en länk till 2038, vilket egentligen bara ledde tillbaka till samma artikel igen. -- Lavallen (blockera) 16 november 2012 kl. 10.54 (CET)

Då har den som raderat artikeln 2038 inte tagit bort inlänkarna för de skall inte finnas. --NERIUM (disk) 16 november 2012 kl. 11.47 (CET)

??? Tostarpadius (disk) 16 november 2012 kl. 11.56 (CET)

Finns absolut ingen anledning till att välja ut ett enskilt ämne och bara radera helt korrekta omdirigeringar. När vi har omdirigeringar är det lika bra att vara generösa med dem (framför allt hjälper det till med att undvika klotterartiklar). J 1982 (disk) 17 november 2012 kl. 12.33 (CET)

Infoboxar

Vad har hänt med infoboxarna (eller är det bara min dator)? Både biografiinfoboxen, ex Sven Wingquist, och infoboxen om sölvesborg (och andra artiklar) kommer över all text till vänster på sidan. Något temporärt fel? Adville (disk) 15 november 2012 kl. 21.25 (CET)

Det är inte bara din dator och även redigeringsrutorna vid rubrikerna har flyttats med mera. Det verkar vara något i servern. Har inställningar ändras? Uppdatering på G? dnm ^{(d | b)} 15 november 2012 kl. 21.31 (CET)

Jag har varit med om det innan ibland. J 1982 (disk) 15 november 2012 kl. 22.39 (CET)

Versionshistoriken strular också för närvarande. Rex Sueciæ (disk) 15 november 2012 kl. 22.42 (CET)

Även catscan ger error. /Hangsna (disk) 15 november 2012 kl. 22.43 (CET)

Det lägger sig i vänsterkant i smartphonen (Iphone) när jag vill se ändringar som är gjorda, vänsterställt och utan blåmarkeringar. Det är mycket svårt att se vad som ändrats om man inte använder en vanlig dator. Trodde jag kommit åt nån inställning. /Pontuz (disk) 16 november 2012 kl. 08.29 (CET)

Även koordinaterna har flyttat sig till höger sida. --NERIUM (disk) 16 november 2012 kl. 09.24 (CET)

Detta fel finns inte på andra Wikipedior. Det är någon iställning som ändrades här igår, strax före 21:25 på kvällen. Är det någon som har kompetens i detta som kan berätta vad som pågår? Det börjar bli ganska jobbigt att redigera och bedöma vad som är klotter osv. dnm ^{(d | b)} 16 november 2012 kl. 11.24 (CET)

Idag är det i alla fall inget strul för mig. J 1982 (disk) 16 november 2012 kl. 12.26 (CET)

Det är samma strul för mig idag precis som igår. Det är i synnerhet svårt att jämföra sidversioner. dnm ^{(d | b)} 16 november 2012 kl. 13.40 (CET)

Jag har inget problem med hisotriken däremot krånglar såväl malldokumentation som infoboxar. --Rasmus 28 16 november 2012 kl. 13.45 (CET)

Har även problem med mallarna längst ned på varje sida. --Rasmus 28 16 november 2012 kl. 13.47 (CET)

...samt huvudsidan. --Rasmus 28 16 november 2012 kl. 13.56 (CET)

Mycket märkligt... provade att logga in på en annan dator och nu fungerar det alldeles utmärkt. Rasmus 28 16 november 2012 kl. 14.22 (CET)

Det verkar vara Utseende::Vector varianten som strular. Svjo (disk) 16 november 2012 kl. 14.28 (CET)

Det ser olika ut i olika webbläsare. I Google Chrome fungerar inte mallar, historik med mera, medan åtminstone mallarna fungerar i Firefox och Explorer. dnm ^{(d | b)} 16 november 2012 kl. 14.42 (CET)

Jag har Explorer och mallarna fungerar inte. --Rasmus 28 16 november 2012 kl. 19.16 (CET)

Känner inte alls igen det ni talar om ovan, men å andra sidan har jag bara provat inloggad med Monobook i W7 och som oinloggad i FF och Chrome. Hur det ser ut i telefoner kan jag inte ens testa. - Det som ser annorlunda ut som oinloggad är den fula kräkgula bannern längst upp. (Allt sådant är avstängt som inloggad.)

Vi har nu version 1.12wmf3, vilket jag inte vet hur länge vi haft här. Det har dock funnits på andra projekt ett tag, utan att jag märkt eller hört något. -- Lavallen (blockera) 16 november 2012 kl. 15.27 (CET)

Igår var det problem för mig strax före 22 men sen slutade det och idag har jag inte sett det någon gång. Har använt samma webbläsare och Vector hela tiden. /Hangsna (disk) 16 november 2012 kl. 15.36 (CET)

Har fortsatt för mig sedan igår - mallarna fungerar men alla sidor med dem ser vansinniga ut. Använder IE och Windows 7. Alla högerställda mallar har flyttat sig till vänster och tvingat ned texten under sig. Alla mallar i botten på sidorna har blivit konstiga, förlorat all färg, all olik storlekt på texten alla avgränsingar. Fungerar ser bedrövligt ut.--FBQ (disk) 16 november 2012 kl. 22.35 (CET)

Verkar inte vara några problem med Firefox.--FBQ (disk) 16 november 2012 kl. 22.44 (CET)

Men igår när jag hade problem var det just i Firefox som är den enda browser som jag använder. Då var det något större fel, catscan fungerade exempelvis inte med ett konstigt felmeddelande. Kan det ha blivit något fel igår och det ligger kvar idag (dock inte för mig) av någon anledning?

Jag fick det här problemet på mobilen igår. Det låg kvar idag men försvann när jag stängt alla flikar samt rensat cockies och data (cache). Men det gjorde även att jag blev tvungen att logga in på nytt. Misstänker att en felaktig css-fil kan ha smugit sig in och hamnat i cachen. // jorchr 16 november 2012 kl. 23.31 (CET)

På min mobil fungerar allt som det ska, men inte alls i Google Chrome (vet inte om det fortfarande är rätt i Firefox). Igår fick jag sitta med Firefox för sidjämförelser när jag editerade genom Google Chrome. Vilken förändring som nu än ägde rum strax innan klockan 21.25, den 15 november 2012, bör återställas. Om det är någon viktig uppdatering som gjordes hoppas jag att de som kan det tekniska vill arbeta på att fixa till dessa buggar. dnm ^{(d | b)} 17 november 2012 kl. 11.43 (CET)

Ser fortfarande ingenting, men tycker det ser ut som det är samma typ av problem som beskrivs på en:Wikipedia:Village pump (technical). -- Lavallen (blockera) 17 november 2012 kl. 11.58 (CET)

Prövade att byta till kompatibilitetsvy och nu fungerar allt perfekt. Rasmus 28 17 november 2012 kl. 16.24 (CET)

Problemen fortsatte för mig tills nu. Läste denna tråd och körde därefter CCleaner och rensade datorn, och därmed cachen i Crome. Nu verkar det fungera. Tack för tipsen. Adville (disk) 18 november 2012 kl. 00.51 (CET)

Nu fungerar det också för mig, efter att jag rensat cacheminnet i Chrome. Tack för det mycket tydliga tipset, Adville och jorchr. :) Vänligen, dnm ^{(d | b)} 18 november 2012 kl. 10.58 (CET)

Wikivoyage

Wikivoyage Den fria reseguiden är nu en del av Wikifamiljen och användare som Riggwelter och Lavallen har gjort lite grundjobb för att få baselement på plats. På huvudsidan finne en länk dit, men det saknas i spalten tv och högst upp i listan över systerrprojekt. Kanske någon kan få till de länkarna också?Yger (disk) 18 november 2012 kl. 11.19 (CET)

Min insats är ett par stycken diskinlägg, inget annat. Där har "voy:User:Johan Jönsson" gjort betydligt mer.

En sak som behöver fixas är att lägga in en rad för Wikivoyage i MediaWiki:Common.css under rubriken "systerprojektlänkar i vänsterpanelen". -- Lavallen (blockera) 18 november 2012 kl. 11.27 (CET)

Finns inget till Wikidata heller där... -- Lavallen (blockera) 18 november 2012 kl. 11.37 (CET)

Jag har fixat så css:n fungerar för Mall:Wikivoyage. Mall:Wikidata finns inte, och efter att ha tittat lite på det projektet ser jag inte riktigt varför vi skulle vilja länka dit från våra artiklar. /EnDumEn ✍ 18 november 2012 kl. 14.34 (CET)

Nej, från artiklarna har det ingen nytta, men från användar- och projektsidor så ser jag en viss nytta. -- Lavallen (blockera) 18 november 2012 kl. 14.40 (CET)

En begäran på BOÅ är lagd. Lixer ✎ ✔ 18 november 2012 kl. 14.48 (CET)

Det tänkte jag inte på. Nu finns stilmallen för wikidata och Mall:Iwwikidata. Jag lämnade Mall:Wikidata oskapad eftersom de andra mallarna med bara projektnamnen mest används i artiklar. /EnDumEn ✍ 18 november 2012 kl. 15.06 (CET)

Hanteringen av noter med tilläggsinformation behöver förbättras - {{Reflist}}-mallen behöver återinföras

Diskussion flyttad till Malldiskussion:Reflist#Hanteringen av noter med tilläggsinformation behöver förbättras - Reflist-mallen behöver återinföras. --MagnusA 18 november 2012 kl. 18.15 (CET)

Diskussion:Fria Tider

Kan någon klok och lugn användare avstyra meningsutbytet på Diskussion:Fria Tider innan personangreppen blir alltför grova? Karusellen är igång igen. Imperto (disk) 19 november 2012 kl. 15.50 (CET)

Webbresurser

Har vi egentligen någon samlingssida med webbresurser? Jag tänker mig något i stil med den till synes stendöda WP:Resurser, men inte endast omfattande PD-verk och även kategoriserad efter ämne och/eller språk. Jag snavar ofta över fina verk på nätet, i dag hittade jag till exempel Det svenska jordbrukets historia som Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien har scannat in. Det finns ju numera otaliga standardverk och speciallexikon på nätet, men de kan vara svåra att hitta till om man inte vet exakt vad man är ute efter, så en samlingssida vore väl toppen? /jssfrk (d|b) 13 november 2012 kl. 12.52 (CET)

Låter som en bra idé. Jag började göra en undersida med bra länkar för ett tag seda, men inser att det behövs en mycket bättre struktur för det. En typ av bibliotek med olika uppslagsverk som man kan använda när man skall källbelägga.

Går det att göra ett sådant på Wikibooks- En bok med länkar inordnade efter olika ämnen (Länkskafferi). Den boken skulle bli väldigt användbar för skolelever, men framför allt skulle den hjälpa oss när vi måste hitta källor snabbt och inte hinner leta. Adville (disk) 15 november 2012 kl. 19.48 (CET)

Jag ser inget hinder för att skapa en sådan bok. Däremot är det bra att ha en rätt god uppfattning om hur den skall fungera. Så länge man själv underhåller den är det inget problem, men om upplägget är oklart är det mindre sannolikt med spontana bidrag av andra. --LPfi (disk) 18 november 2012 kl. 19.59 (CET)

Kunde man inte lägga in en parameter i {{webbref}} eller {{bokref}} som användes i de fall en tillgänglig källa används och sedan automatgenerera en sådan lista? Kanske mallarna borde innehålla någon klassifikationskod också? Edaen (disk) 18 november 2012 kl. 20.18 (CET)

Enligt min erfarenhet är det alldeles för få som gör systerprojektshopp för att en sådan resurs ska hållas uppdaterad. Jag tycker vi försöker uppliva WP:Resurser igen istället. Då kan vi dessutom göra driver lite då och då ("Veckans källa" eller så).//Hannibal (disk) 18 november 2012 kl. 21.24 (CET)

Något sådant här på wp skulle vara bra. En rubrik med almäna källor, sedan specialkällor efter ämne (historia, medicin mm). en återupplivning låter bra. Adville (disk) 18 november 2012 kl. 22.29 (CET)

Sidan WP:Resurser från 2004 är nog hopplös att underhålla. Likaså tror jag det är dödsdömt att starta ett katalogiseringsprojekt på Wikibooks. Små länksamlingar hör hemma i wikiprojekten (men vi har väl inget för jordbruk, men väl ett för Sveriges historia), för digitaliserade svenska verk gäller Libris-katalogen, och för allmänna sökord Google. Tråkigt nog verkar det fembandiga verket om jordbrukets historia bara ha PDF-filer med sidbilder och ingen sökbar text. --LA2 (disk) 20 november 2012 kl. 03.30 (CET)

Först till kvarn

Veckans tävling Först till kvarn pågår sedan igår. Det blir varje dag ett annat ämne som den första deltagaren kan bestämma. För idag (tisdag) är det fortfarande vakant. Skynda på och samla många poäng som kan ge en ärofull rosett! Lycka till! --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 20 november 2012 kl. 09.23 (CET)

Pågående administratörsval, ännu ett

Ville bara uppmärksamma gemenskapen om att det ånyo finns pågående adminstratörsval. Detta kan ju vara lätt att missa såhär utanför de ordinarie omvalsperioderna. Välkomna att rösta! --MagnusA 20 november 2012 kl. 12.54 (CET)

För den fotointresserade med Wikipediakunskaper!

Jag vill bara tipsas om att Wikimedia Sverige har lagt upp ett flertal volontäruppdrag på www.volontärbyrån.se. Ta gärna en titt!

Ett av dem handlar om att hjälpa till som nationell koordinator här i Sverige och anordna fototävlingen Wiki Loves Public Art! Det är ett mycket spännande projekt som förhoppningsvis kan leda till många fina bilder av konstverk på allmän plats, en snärtig databas med offentlig konst som kan användas inte bara av oss men även av kommuner, forskare, turismsektorn, skolor m.m. (se vår ansökan till Vinnova) samt många spännande samarbeten över hela Sverige.

En stor del av arbetet har redan påbörjats av mig (min roll är dock att agera internationell koordinator) och ArildV och vi kommer självklart att göra allt för att underlätta för dig så att det inte blir alltför betungande. Glädjande nog kommer Användare:Lokal Profil att hjälpa till med databasen och vi har en kille som hjälper till med webbplatsen för tävlingen.

En hel del återstår dock att göra och om du är duktig på att starta igång och organisera saker och känner att du kan bidra med att ro det här projektet iland så hoppas jag att du anmäler dig på Volontärbyrån eller skickar mig ett email! Du kan läsa om vad som behöver göras här. Om du vill så kan vi självklart fixa ett intyg om att du hjälpt till!

Vänligen,

John Andersson (WMSE) (disk) 21 november 2012 kl. 14.21 (CET)

Om att stoppa in människor i fack

Vi hade en tidvis animerad diskussion om veganism och veganer för ett tag sedan. Det finns en Kategori:Personligheter inom new age vars ämne mycket påminner om den tidigare diskussionen. Jag har tagit upp frågan på Kategoridiskussion:Personligheter inom new age. Jag tycker inte att det är rimligt att kategorisera personer i liknande fack om det inte mycket klart framgår av artikeln (och är källbelagt) att de verkligen är personligheter inom new age. I flera av artiklarna nämns över huvud taget inte begreppet ”new age”. Lämna gärna synpunkter i kategoridiskussionen. Rex Sueciæ (disk) 19 november 2012 kl. 15.11 (CET)

Jag noterade i går Kategori:Personligheter inom scientologirörelsen. Vilka personer är det som hör hemma i denna kategori? I konsekvens med exempelvis "Personligheter inom judendomen" borde det väl endast vara personer med ledande positioner inom scientologirörelsen? Det verkar dock som att även vanliga medlemmar (och påstådda dylika) placeras i denna kategori. Är alla kändisar med koppling till scientologirörelsen personligheter inom denna rörelse? Framför gärna synpunkter även i denna fråga. /Annika (disk) 19 november 2012 kl. 15.31 (CET)

Jag kan acceptera till exempel:

• Kategori:Präster i Svenska kyrkan
• Kategori:Biskopar i Katolska kyrkan
• Kategori:Svenska pingstpastorer.
• Kategori:Ledamöter av Sveriges riksdag för Sveriges socialdemokratiska arbetareparti

De är kända för ett jobb inom en viss inriktning. Däremot har jag de senaste åren sett en uppdelning i allt möjligt, till exempel personer för och mot medborgarlön, för och mot prostitution och liknande, som verkligen kan diskuteras. J 1982 (disk) 19 november 2012 kl. 17.16 (CET)

Ja, det vore helt absurt om alla medlemmar i Svenska kyrkan skulle kategoriseras utifrån denna tillhörighet. Detta måste bromsas snarast. Tostarpadius (disk) 19 november 2012 kl. 17.25 (CET)

Dessutom alla medlemmar i Katolska kyrkan (som är ett megastort samfund) världen över. Och varför inte alla som var med i Sveriges socialdemokratiska arbetareparti under kollektivanslutnings-åren? Eller "Personer som röstade på Sveriges socialdemokratiska arbetareparti vid riksdagsvalet i Sverige 1976". Och "Medlemmar av Kinas kommunistiska parti". Samt "Manchester United FC-supportrar". Utformningen börjar alltmer likna åsiktsregistrering. J 1982 (disk) 19 november 2012 kl. 17.35 (CET)

Jag anser också att kategorin med personer inom Scientologirörelsen bara bör innehålla personer som är/varit officiella företrädare, inte bara medlemmar/troende. Däremot tycker jag inte att det borde vara särskilt kontroversiellt att kategorisera personer som uppger sig vara medium till antika krigare från Lemurien (J.Z. Knight) som tillhörande New age (och i den kategorin borde också Shirley MacLaine kunna platsa, som skrivit böcker i ämnet). Entheta (disk) 23 november 2012 kl. 00.01 (CET)

Frivilliglista

Hej alla!

På Wikipedia:Frivilliglista finns nu en tabell där man mer än gärna får fylla i om man har lust / möjlighet att hålla föreläsning, workshop på skolor, hjälpa till på mässor, arrangera wiki-fika och annat. Lägg gärna till fler aktiviteter om ni kommer på något. --Sophie Österberg (WMSE) (disk) 19 november 2012 kl. 15.58 (CET)

Jag skulle ju kunna tänka mig att ställa upp i mån av tid - men skulle gärna vilja vet noggrannare vilka krav som ställs på mig som person i dessa sammanhang. I någon mån blir man ju då en representant för wikipedia.--FBQ (disk) 19 november 2012 kl. 18.55 (CET)

Kraven på dig som person är att du är frivillig och känner att du kan tillföra nånting som representant för Wikipedia och Wikimediaprojekten. Antingen kommer förfrågningar direkt från någon extern part som hittat listan och väljer fritt, och då är det upp till dig och ditt omdöme. Alternativt så kommer förfrågningar till presskontakten eller WMSE och då är det bland annat personkännedomen som avgör om du blir tillfrågad om det finns fler inom samma geografiska område. På samma sätt som att vem som helst kan skriva upp sig som fadder kan vem som helst skriva upp sig som frivillig. Förhoppningsvis har dom som skriver upp sig goda avsikter och gott omdöme, och det går alltid att fråga andra uppskrivna om det skulle komma någon förfrågning. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 22 november 2012 kl. 09.38 (CET)

Tack för svaret! Intensionerna tvivlar jag själv inte på och hoppas att det finns personer som kan gå i god för dem. Omdömet är svårare då jag egentligen inte vet vad jag ger mig in på. Men jag förutsätter att det går att hänvisa tillbaka ett uppdrag till någon inomn WMSE om det skulle handla om någon man av kompetens eller tidsbrist anses överstiga ens förmåga.--FBQ (disk) 23 november 2012 kl. 21.46 (CET)

Små fotnoter

Hur kommer det sig egentligen att fotnoter i texten på svenska Wikipedia är så små? De är ju svåra att läsa och även att klicka på. På min bildskärm med full-hd-upplösning är fotnoterna som visas i texten endast 6 pixlar höga. För de med lägre upplösning på bilskärmen är det rimligen ännu färre pixlar. På engelska Wikipedia är fotnoterna 9 pixlar höga (d.v.s. 50% mer än på svenska Wikipedia) óch det är ändå samma radavstånd, d.v.s. fotnoter i den storleken får plats. Kunde det inte vara en bra idé att öka storleken på fotnoterna i texten? För exempel, se artikeln om Thorsten Flinck och jämför med artikeln om Vilhelm Erövraren på engelska Wikipedia. Svensson1 (disk) 23 november 2012 kl. 00.01 (CET)

Det är inställningar i MediaWiki:Common.css som gör att det är "font-size: 95%" på fotnoter.

I vissa sidor läggs ibland kod in som gör noterna ännu mindre, vilket ger olika effekter på olika webbläsare, och vissa av oss ser då inte längre vad som står. Jag ser dock inget sådant i artikeln om Flinck. -- Lavallen (blockera) 23 november 2012 kl. 09.15 (CET)

Eftersom texten i fotnoterna i Vilhelm Erövraren på engelska Wikipedia är ännu mindre än i Thorsten Flinck tror jag att Svensson1 menar själva notmarkeringarna och inte fotnottexten (användaren pratar dessutom om att de är svåra att trycka på och om radavstånd). I MediaWiki:Common.css anges att den ska ha font-size:90% för att "öka läsbarheten". Men detta borde ju göra texten mindre. -- [ jiˈesˌdeːo ] 23 november 2012 kl. 09.58 (CET)

Ja, jag menar ju notmarkeringarna, som ser ut så här: [1] (men mycket mindre). De är ju pyttesmå. Storleken på dem tycks vara högst 50% av vanlig textstorlek, kanske ännu mindre. Skulle det inte vara tänkbart att öka storleken på dem? Svensson1 (disk) 23 november 2012 kl. 22.39 (CET)

Alla webbläsare på min dator (Camino, Firefox, Safari och Chrome) går att ställa in minimistorlek på texten på. Jag ställer alltid in så att jag slipper text mindre än 9 punkter. En sådan inställning kör över eventuell css-inställning, gissar jag.--Paracel63 (disk) 24 november 2012 kl. 00.56 (CET)

Ctrl-+ i Firefox förstorar texten. Jag använder alltid ett stegs förstoring på texten när jag på Wikipedia. /ℇsquilo 24 november 2012 kl. 15.01 (CET)

Fotnotsmarkeringar ska just vara små för att öka läsbarheten. Jag tycker i många fall dessa är alldeles för stora. Ett annat alternativ är att börja ange fotnoter inom parenteser och kommentarsnoter som fotnoter. Det är dock inte så Wikipedia ser ut idag och att ändra det tror jag inte är ändamålsenligt. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 24 november 2012 kl. 15.05 (CET)

Jag tycker att de är lagom stora som de är nu.^[1] Skulle de vara större^[2] tror jag att man skulle bli störd^[3] av dem och tycka att det kryllade av en massa jobbiga siffror i texten och man skulle liksom haka upp sig på dem och det skulle störa flytet i läsningen.^[4] Nu ser man dem men mer som i ögonvrån, de finns där, men de hoppar liksom inte fram emot en och skriker "Fyra!!!" när man läser texten. / Elinnea (disk) 24 november 2012 kl. 15.18 (CET)

Visst kan det ibland vara svårt att tyda siffran om man inte zoomar in, men det är egentligen inte så viktigt på Wikipedia så länge som man kan klicka på den och hamna hamna vid rätt fotnot. Om man skriver ut sidor så blir det förstås desto viktigare att siffrorna syns ordentligt. /Kyllo (disk) 24 november 2012 kl. 15.31 (CET)

Small new feature

The message in Swedish

Hi! Apologies for posting in English. It is a holiday in the U.S., so I did not have a translation in Swedish ready. This is an announcement about a small new feature, which shows a confirmation message after you make an edit. It looks like the screenshot to the right, and it disappears after two-three seconds. This feature is currently on more than 20 Wikipedias, and was enabled after testing in English (results). The tests showed that for new editors, who don't necessarily understand the editing process, it is very helpful to tell them what happened to their contribution. It's also the kind of standard notification on sites like Gmail, Twitter, and more. If you would like to hide this feature, we have not added a preference since it is so small, but the following CSS added to your common.css will hide it:

.postedit {
   display: none;
}

I will check here if there are any questions, though I don't speak Swedish sadly. ;) Tack, Steven (WMF) (disk) 23 november 2012 kl. 23.53 (CET)

Thanks for the feature. For the newcomers, it'll probably be useful. Personally, it hinders my own productivity, so I will turn it off.--Paracel63 (disk) 24 november 2012 kl. 01.26 (CET)

Översätter:

Hej! Ursäkta att jag skriver på engelska. Det är ledigheter i USA så jag hade ingen översättning till svenska redo. Det här är en annonsering om en en ny liten funktion som visar ett bekräftelsemeddelande efter att man har redigerat. Det ser ut som skämdumpen till höger och det försvinner efter två-tre sekunder. Funktionen finns för närvarande på mer än 20 Wikipedier och aktiverades efter att ha testats på engelska (resultat). Testerna visade att för nya skribenter som inte nödvändigtvis förstår redigeringsprocessen var den mycket hjälpsam genom att visa vad som hände med deras bidrag. Det är också en sorts standardnotifiering på webbplatser som Gmail, Twitter med flera. Om du inte vill se denna funktion, vi har inte lagt till något i inställningarna eftersom den är så liten, kan du lägga till följande CSS till din common.css för att gömma den. (Se kod ovan). Jag kommer att kika in här ifall det finns några frågor även om jag tyvärr inte kan svenska. ;) Thanks, Steven (WMF)

Thanks for this, I have been waiting for it to be enabled here too! Ainali (disk) 24 november 2012 kl. 08.06 (CET)

Thanks! Although it is not overly useful, it is in any case pretty. /ℇsquilo 24 november 2012 kl. 14.51 (CET)

Versalisering och textreklam i brödtext

När det gäller artikelnamn på Wikipedia är det standard att skriva varumärken och organisationsnamn enligt svenska skrivregler (se:Wikipedia:Artikelnamn), exempelvis Ikea istället för IKEA och Ebay istället för eBay. Men finns det någon standard gällande övrig text i artiklarna, såsom rubriker, brödtext och bildtext? Personligen tycker jag inte att det ser speciellt snyggt ut när det blandas som i Ikea-artikeln. /Kyllo (disk) 23 november 2012 kl. 17.36 (CET)

Jag vet inte om det finns någon regel satt på pränt, men min personliga uppfattning är att skrivsättet bör vara konsekvent artikeln igenom. /FredrikT (disk) 23 november 2012 kl. 17.37 (CET)

Är det inte WP:POMMF som gäller här och som ytterst får avgöra vilken namnform som ska gälla?--Bothnia (disk) 23 november 2012 kl. 17.52 (CET)

Enligt Wikipedia:CamelCase skriver vi Ebay istället för eBay och så vidare. Det konsensus som har arbetats fram genom åren här är att vi följer vanlig svensk versaliseringsnorm, inte hur organisationerna själva väljer att använder versaler. Lixer ✎ ✔ 23 november 2012 kl. 17.55 (CET)

Tack för tipset, men jag tolkar det som att det är mer av ett allmänt språkråd än en riktlinje. /Kyllo (disk) 23 november 2012 kl. 18.06 (CET)

Det är i.o.f. ingen riktlinje men det är trots det konsensus för hur vi skall behandla kamelnotering. --Rasmus 28 23 november 2012 kl. 18.28 (CET)

Men gäller den inte artikelrubriken i första hand? -- Lavallen (blockera) 23 november 2012 kl. 21.10 (CET)

Så har jag uppfattat det. --NERIUM (disk) 23 november 2012 kl. 21.14 (CET)

Jag undar vad konsensus innebär i praktiken, för som det står i artikeln så kan det finnas motståndare. Dessutom har jag känslan av att många är ovetande om det. Kan man exempelvis ha användning av konsensus för att upprätthålla "ordningen" i artiklar eller vid en redigeringskonflikt? Annars känns det mest som bortkastad tid att ändra företagsnamn i artiklar, om det ändå inte får vara kvar särskilt länge. /Kyllo (disk) 24 november 2012 kl. 02.13 (CET)

Svensk skrivstandard är att inte följa företagens textreklam. Vilket som ansluter till POMMF beror på om man oftast läser dagspress eller reklamblad. Skrivreglerna gäller i synnerhet i brödtext. Om det är någonstans det kan vara aktuellt med undantag (vilket jag iofs inte tycker) så är det i rubriker. /Dcastor (disk) 24 november 2012 kl. 03.40 (CET)

Det normaliserade namnet skall användas i artikelnamn (omdirigering från textreklamformen) och brödtext. Däremot kan företagets sätt att skriva finnas i den inledande meningen (och förstås i logotypen, om sådan illustrerar artikeln). --LPfi (disk) 24 november 2012 kl. 10.34 (CET)

Huru företagsnamn skola versaliseras är ett ämne som stundtals har fått diskussionens vågor att gå höga (se t.ex. Diskussion:Pub (varuhus)). Konsensus verkar ha utfallit till att vi använder oss av Svenska språkrådets rekommendationer i så stor utsträckning som möjligt. /ℇsquilo 24 november 2012 kl. 14.57 (CET)

Just så! (Det gives dock några undantag som gälla äldre namnformer såsom Östgöta Correspondenten, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, med flera, som icke moderniseras.) Rex Sueciæ (disk) 24 november 2012 kl. 15.03 (CET)

Jag tycker att riktlinjen för rubriker (se min översta länk) är förhållandevis tydlig. Det vore så praktiskt om samma riktlinje även gällde resten av artikeln. Då skulle det inte behöva bli en hönsgård varje gång det kommer på tal. Men jag upplever fortfarande att konsensus är luddigare. För någon skillnad måste det rimligen vara mellan riktlinjer och konsensus. /Kyllo (disk) 24 november 2012 kl. 15.14 (CET)

Vad som däremot är (ett supplement till) en riktlinje är detta. Jag är personligen lite ambivalent till regeln, men så ser det i alla fall ut. 25 november 2012 kl. 20.34 (CET)

Årsmallar

Jag stötte nyligen på {{Årtal 800-1599}}, när jag i en årtalsartikel ville ändra ett namn på en svensk kung efter en flytt. Att sådant överhuvudtaget finns med i den är tveksamt med tanke på WP:Globalt perspektiv, men det är inte den frågan jag vill diskutera. Mallen är nämligen ett esoteriskt härke, med en hord undermallar med underliga namn och databasliknande struktur (t.ex. {{Årtal RN11 800-1599}}, som innehöll en av de poster jag behövde ändra, och som jag endast hittade genom sökning). Mallen gör också en del rätt uppseendeväckande påståenden, som att Erik Årsäll härskade i Sverige år 1087. Eftersom den är så invecklad vet jag heller inte hur detta skall ändras: att bara byta namn var tämligen enkelt, men det där kräver att man krälar omkring i själva strukturen, och det vill jag helst slippa.

Förslag: ta bort all sådan här information ur mallen. Det bör istället införas via parametrar för de olika enskilda åren, liksom länkar till olika specialartiklar för vad som hänt under året. Jag hoppas detta går att utföra med en bott, men i vilket fall är nuvarande situation ohållbar.

andejons (disk) 24 november 2012 kl. 14.34 (CET)

Jag håller med om att information om vem som härskade i just Sverige (vilka områden som omfattas av "Sverige" vid tidpunkten i fråga framgår inte) i årtalsartiklar inte är förenlig med Wikipedia:Globalt perspektiv. Ta bort. /ℇsquilo 24 november 2012 kl. 14.49 (CET)

Hmm, "Svenskspråkiga länder" är rubriken. Kan man kalla det språk som skrevs i södra Sverige år 800 för samma som det vi skriver här och nu? - Det är ju inte ens samma alfabet? -- Lavallen (blockera) 24 november 2012 kl. 15.38 (CET)

Och Finland blev tydligen ett svenskspråkigt land i och med korståget 1157. Som det nu ser ut går det inte att hitta resonemang kring och källor för påståenden (som det om Erik Årsäll) och ännu mindre vad gäller bakomliggande antaganden (som de om länderna). Jag förstår att man tyckt det varit roligt med mallarna, men det måste gå att hitta rätt ställe för att ifrågasätta och rätta det som blivit tokigt. --LPfi (disk) 24 november 2012 kl. 15.59 (CET)

Helt svenskspråkigt har det givetvis aldrig varit, men är det helt klarlagt att den svenskspråkiga bosättningen är av sent datum? Finns det inte forskare som altjämt menar att den rentav är äldre än den finska, i varje fall i kustområdena? Tostarpadius (disk) 24 november 2012 kl. 16.04 (CET)

Ta bort allt det där med Sverige och Finland (både kungar, statsministrar, biskopar och epoker). Har varit uppe sedan 2005-2006, se Diskussion:2000. J 1982 (disk) 24 november 2012 kl. 17.30 (CET)

Medhåll. Däremot tycker jag att det vore bra om vi hade artiklar som motsvarade en:List of state leaders in 2012, med länk från den där årtalsmallen så man enkelt skulle kunna kolla vem det är som avses om man i en artikel läser t.ex "Den engelske kungen gjorde si eller så år 1234" och snabbt och enkelt kunna se vilka som var hans samtida. / Elinnea (disk) 24 november 2012 kl. 18.01 (CET)

Ja. Elinnea, sådana artiklar är välkomna. Biskoparna kan man få genom att översätta http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_religious_leaders_in_2012 J 1982 (disk) 24 november 2012 kl. 18.05 (CET)

Jag upplever snarast att problemet som Andejons tar upp är att Erik Årsäll som omtalas i årtalsartikeln troligen aldrig har existerat, och att det helt saknar samtida uppgifter om vem som var svensk regent vid den här tiden, och att det är dumt att skriva några påståenden om det över huvud taget. Att det sedan går att hitta källor som påstår sig veta vem som var regent exempelvis 1087 förändrar ju inte fakta. Efter lite sökande har jag konstaterat att mallen plockar sin info härifrån: Mall:Årtal RN21 800-1599--FBQ (disk) 24 november 2012 kl. 19.35 (CET)

Jag såg nu att Andejons hittat mallen, och försökt börja redigera. Jag försökte också, men konstaterar att jag inte har någon aning om hur mallen fungererar, och att det troligen inte räcker att plocka bort namn då de verkar följa någon numrering och därtill verkar importera årtalen någon annanstans ifrån.--FBQ (disk) 24 november 2012 kl. 19.40 (CET)

Det jag främst reagerade på är just att mallen gör en del ganska grova påståenden, och att det är så svårt att få översikt över hela systemet att det knappast går att ändra. Jag skulle nog helst se att det kastades ut helt med tanke på WP:GP, men även om det skulle behållas kan inte mallen vara kvar i sin nuvarande form.

andejons (disk) 24 november 2012 kl. 21.32 (CET)

Jag kan ju tycka att en mall med lite information om de enskilda årtalen kan vara intressant. Enligt min mening kanske det vore bättre med nordiska regenter, då vi faktiskt skriver wikipedia för skåningar och jämtlänningar även om de inte räknades som svenskspråkiga områden under medeltiden. Har dock inte funderat så mycket på saken än. Hursomhelst kan jag hålla med om att som mallen nu ser ut är det bättre att ta bort den helt alla fall från vikingatida och medeltida artiklar, till informationen kan fixas.--FBQ (disk) 25 november 2012 kl. 17.38 (CET)

Jag har tagit bort det "svenskspråkiga" nu. Däremot finns för åren från 1600 ett tillägg som lägger till information om andra tideräkningar, med en liknande struktur. Chansen att de behöver ändras är väl inte lika stor, men det kan vara värt att fundera över hur man skall hantera sådant. Det vore ju trevligt att ha sådan information även för tidigare år. Artiklarna före år 1600 tycks inkludera den romerska ab urbe condita, men det finns ju andra kalendrar som skulle kunna vara bra att ha med.

andejons (disk) 25 november 2012 kl. 17.56 (CET)

Det finns de som hävdar att svenskspråkig befolkning uppstod först i de tiderna och det finns de som hävdar att den är betydligt äldre. Det är svårt att dra några säkra slutsatser om språk ur arkeologiskt material. Att kalla Finland ett svenskspråkigt land i de tiderna är dock märkligt. Svenskspråkigt var ju landet inte, och land skulle jag inte kalla det före 1809 (då det blev "upphöjt bland nationernas antal"). --LPfi (disk) 24 november 2012 kl. 19.27 (CET)

Tack för svaret! Det var hur som helst aldrig min avsikt att försvara mallens utformning. Tostarpadius (disk) 25 november 2012 kl. 08.17 (CET)

Får IP-adresser arkivera sina diskussionsidor?

Tänker på 83.183.79.103 (disk • raderade bidrag • loggar om • whois) som har arkiverat sin diskussionsida. Får IP-adresser verkligen göra så? /Kattegatt (disk) 24 november 2012 kl. 16.49 (CET)

Javisst, jag ser ingen anledning att förbjuda sånt. Även IP-adressers diskussionssida kan bli överfull. --MagnusA 24 november 2012 kl. 16.51 (CET)

Jag har aldrig tidigare sett en IP-adress som arkiverat sin diskussionssida. Blir det inte problem då IP-adresser byts med jämna mellanrum? Lixer ✎ ✔ 24 november 2012 kl. 16.54 (CET)

En del har ju statiska diskussionssidor, men jag tycker nog IP-adresser inte ska få arkivera sina diskussionssidor. De kan ju alltid logga in. 80.217.80.62 24 november 2012 kl. 17.00 (CET)

Så var jag själv oinloggad. Sorry. El Gurka Rapido (disk) 24 november 2012 kl. 17.01 (CET)

Håller med Lixer respektive El Gurka Rapido. /Kattegatt (disk) 24 november 2012 kl. 17.06 (CET)

Det är ju inte utan att man undrar på vilket sätt det stör frågeställaren. 83.183.79.103 24 november 2012 kl. 17.10 (CET)

(Redigeringskonflikt)Jag tror vi måste avgöra från fall till fall. I fallet .103 så var det ju ganska uppenbart samma person bakom ip-adressen under lång tid, då bör inte en ip-adress behandlas annorlunda än en registrerad användare. I fall där arkiveringen görs för att dölja t.ex. upprepade klottervarningar, eller där den riskerar att dölja information som är relevant för andra som råkar redigera från samma ip-adress är det en annan sak. Niklas R (D^#) 24 november 2012 kl. 17.14 (CET)

Jag instämmer med Niklas R. Tostarpadius (disk) 24 november 2012 kl. 17.22 (CET)

Det är inte vettigt att diskussionssidan blir svåröverskådligt stor och jag förstår inte varför inte personen bakom IP-adressen skulle få arkivera den själv. Den som är intresserad av de gamla diskussionerna kan lätt se i arkiven. Att arkivera relativt färska klottervarningar vore en annan sak - inte heller inloggade skall arkivera färsk kritik. --LPfi (disk) 24 november 2012 kl. 19.38 (CET)

Förövrigt undrar jag om det är du, 83.183.79.103, som har arkiverat diskussionerna? /Kattegatt (disk) 24 november 2012 kl. 21.23 (CET)

Se respektive historik (A och B). --MagnusA 24 november 2012 kl. 21.27 (CET)

(Redigeringskonflikt)Det är väl ändå uppenbart? Vad spelar det för roll egentligen? El Gurka Rapido (disk) 24 november 2012 kl. 21.28 (CET)

Dnm:s syn på saken: Jag vet inte hur det fungerar med IP-nummers arkivering (om de skall arkiveras). Jag skall ta och rådfråga och så återkommer svar eller åtgärd. BRB. dnm ^{(d | b)} 13 mars 2011 kl. 23.06 (CET) /Kattegatt (disk) 24 november 2012 kl. 21.30 (CET)

Vart vill du komma, Kattegatt? Vad har du för problem? 83.183.79.103 24 november 2012 kl. 21.41 (CET)

Självklart ska gamla diskussioner kunna arkiveras när de inte längre är aktuella. Det tycker jag i synnerhet gäller diskussionssidor för dynamiska IP-nummer. Om en ny användare dyker upp på ett IP-nummer är diskussionen om vad någon annan råkar ha gjort från samma IP-nummer tidigare inte särskilt relevant. /ℇsquilo 25 november 2012 kl. 08.13 (CET)

Jag ser inte heller några problem med detta. Radera - nej. Arkivera - ja, om det inte är aktuella diskussioner och kritik, aktuell info om blockeringar o dyl. Det handlar om åskådlighet. Janders (disk) 25 november 2012 kl. 08.32 (CET)

Naturligtvis ska IP-adresser få arkivera sina diskussionsidor! Korthus^Frågor? 25 november 2012 kl. 14.23 (CET)

Instämmer med Korthus och övriga med samma syn på saken. /Mvh Vostok (disk) 25 november 2012 kl. 15.07 (CET)

Förutom det som ovanstående sagt visar ursprungsinlägget på en tråkig attityd inför personer som av nåt skäl valt att inte logga in. Så länge det inte finns något krav på att logga in ska vi inte ställa krav på detta, då det bara leder till en indelning i a- och b-lag bland användarna. Det enda som gör att ip-nummers åsikter i raderingsdiskussioner osv brukar ses med skepsis är att det är så pass enkelt att låtsas vara flera. I alla övriga situationer ska alla användare behandlas lika. /Grillo (disk) 25 november 2012 kl. 17.07 (CET)

Exakt min åsikt, Grillo. Det är så pisstråkigt med den attityd som så ofta återkommer. Jag har fortfarande inte fått nåt svar från Kattegatt angående var skon klämmer. En användare som (om det spelar någon roll) redigerat betydligt kortare tid än jag... Tror inte jag får nåt svar heller, vilket bekräftar samma attityd. 83.183.79.103 25 november 2012 kl. 17.48 (CET)

Jag har alltid tyckt att oinloggade ska ha samma möjlighet att redigera som inloggade, och försöker ofta motarbeta förslag som inskränker den möjligheten. Däremot tycker jag inte man som oinloggad ska förvänta sig att kunna delta i diskussioner etc på samma sätt som inloggade. /NH 25 november 2012 kl. 18.07 (CET)

Nu blev det väl lite indelning i a- och b-lag igen? 83.183.79.103 25 november 2012 kl. 18.46 (CET)

Det blir väl tyvärr så eftersom ett IP aldrig kan bli en bekräftad användare. /Hangsna (disk) 25 november 2012 kl. 18.56 (CET)

Det var en fråga, då jag inte tidigare sett detta. /Kattegatt (disk) 25 november 2012 kl. 19.00 (CET)

Det förklarar knappast följdfrågan "Förövrigt undrar jag om det är du, 83.183.79.103, som har arkiverat diskussionerna", men det kanske du kan göra nu? 83.183.79.103 25 november 2012 kl. 19.06 (CET)

Eller så kan ni sätta streck i debatten om inget vettigt kan tillföras i diskussionen, enligt mitt förmenande. QuakerST (disk) 25 november 2012 kl. 19.08 (CET)

I detta instämmer jag helt med QuakerST. Som upplysning har jag för mig att jag arkiverade IP-användarens diskussion vid ett tillfälle. Nu tycker jag vi går vidare och låter detta läggas till handlingarna. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 25 november 2012 kl. 19.15 (CET)

Det låter klokt. Så gör vi. Jag skulle bara vilja tillägga att registrerade användare mycket väl kan dölja flera användare precis på samma sätt som ett IP-nummer, om man så vill. En signatur KAN rent tekniskt vara en hel skolklass, ett politiskt parti eller en förening. 83.183.79.103 25 november 2012 kl. 19.19 (CET)

Instämmer. /Kattegatt (disk) 25 november 2012 kl. 19.20 (CET)

Veckans tävling - motorsport

Tävlingen den här veckan handlar om just motorsport, och omfattar alla möjliga typer av motorsport, inte bara bilar och motorcylar. Lycka till! Dieselmotorvagnar (till stationen) 27 november 2012 kl. 05.58 (CET)

Kvalitetsmätningen - november

Kvalitetsmätningen det senaste året    (tidigare mätningar)
Datum	Kval.	Fakta	Fluff	Förvirr.	POV	Plag.	Rel.	Språkv.	Ifrågas.	Ickewiki	Städa	Infoga	Glob.	Ouppdat.	Subst.	Totalt (exkl. Källor)	Källor	Totalt (inkl. Källor)	Andel
2023-04-01	12	179	52	8	45	0	86	303	396	0	140	265	425	2 021	3	3 935	55 716	59 651	2,33 %
2023-05-01	8	153	53	9	47	1	89	266	397	0	151	256	429	1 947	3	3 809	56 009	59 818	2,33 %
2023-06-01	9	151	46	8	46	0	72	274	391	0	144	251	425	1 950	4	3 771	56 590	60 361	2,35 %
2023-07-01	7	114	52	6	51	0	71	251	374	0	147	265	427	1 936	4	3 705	56 883	60 588	2,36 %
2023-08-01	9	105	48	4	28	0	66	249	372	0	131	270	428	1 964	6	3 680	57 860	61 540	2,4 %
2023-09-01	7	104	51	3	34	0	62	233	370	0	134	277	425	1 990	14	3 704	58 272	61 976	2,41 %
2023-10-01	5	112	52	2	37	0	97	235	330	0	139	280	427	2 035	16	3 767	58 475	62 242	2,42 %
2023-11-01	8	108	48	1	37	0	114	250	330	0	147	285	430	2 071	18	3 847	59 436	63 283	2,46 %
2023-12-01	11	105	45	3	39	0	118	243	332	6	148	281	428	2 077	16	3 852	59 898	63 750	2,47 %
2024-01-01	12	126	51	3	42	0	80	249	322	0	150	284	425	2 094	15	3 853	60 409	64 262	2,5 %
2024-02-04	15	125	53	4	42	0	75	258	341	1	150	301	424	2 130	4	3 923	60 946	64 869	2,52 %
2024-03-01	23	113	56	5	44	0	53	263	345	1	156	310	423	2 140	3	3 935	61 250	65 185	2,53 %
2024-04-02	28	111	58	8	50	1	30	290	354	2	166	320	421	2 110	31	3 980	61 724	65 704	2,55 %
2024-05-05	32	115	63	8	46	1	63	304	364	4	179	339	425	2 128	33	4 104	62 299	66 403	2,57 %

Förklaring

Förvirr. – Artiklar i kategorin Förvirrande Språkv. – Kategorin Språkvård med alla underkategorier utom Ugglanspråk. Städa – Kategorierna Städa och Artiklar som innehåller kuriosa-avsnitt. Infoga – Kategorin Samtliga artiklar föreslagna för sammanslagningar och delningar. Källor – Kategorin Alla artiklar som behöver källor, som summerar antalet artiklar i Kategori:Artiklar som behöver källor med underkategorier. (Många artiklar finns i fler än en av kategorierna.) Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.) Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.

Nu finns det
304 artiklar
kvar att som behöver språkvård!

Månad	Språkvårdare	Artikelantal
Juli 2009	Icea	15 st
Augusti 2009	Icea	12 st
Januari 2010	Ojan	11 st
Mars 2010	Jopparn	11 st
April 2010	BiblioteKarin	20 st
November 2012	Du?

Kvalitetskontroll var Månadens kvalitetsprojekt och den kategorin minskades från 218 till 142. Bra jobbat alla som deltog! / Elinnea (disk) 1 november 2012 kl. 17.00 (CET)

Glädjande! Att andelen totalt i procent har minskat beror väl på det stora antal botskapade artiklar som tillkom under oktober? /Hangsna (disk) 1 november 2012 kl. 17.18 (CET)

Ja, det tillkom hela 58 000 artiklar i oktober, vilket man kan jämföra med oktober förra året då det tillkom knappt 3000 artiklar. / Elinnea (disk) 1 november 2012 kl. 21.53 (CET)

När man tittar i tabellen blir man sugen på att göra Språkvård till månadens kvalitetsprojekt. Men visst vad kategorin det nyligen utan större succé? Värt ett försök ändå? Luttrad (disk) 2 november 2012 kl. 14.59 (CET)

Ja, det vore verkligen bra att köra språkvård, men tyvärr är nog intresset för svagt, när det var Månadens kvalitetsprojekt i juni så blev det bara en minskning på 21 artiklar på hela månaden. Men kanske är det bättre än inget? Man får ju inte glömma att det tillkommer en del artiklar under månaden också, så att de faktiskt åtgärdade artiklarna är fler än 21. / Elinnea (disk) 2 november 2012 kl. 16.11 (CET)

Språkvård behövs! Kör på! Rex Sueciæ (disk) 2 november 2012 kl. 16.30 (CET)

Då kör vi Wikipedia:Projekt språkvård! Just nu finns det 413 artiklar kvar att språkvårda. Säsonger av One Tree Hill och Ethel och Julius Rosenberg har varit märkta sedan i mars 2009, dvs i tre år och åtta månader. Jag passar även på att återuppliva "Månadens språkvårdare". Den som språkvårdar flest artiklar under månaden kommer att bli Månadens språkvårdare och belönas med "Gyllene A:et"! Rekordet ligger på 20 artiklar. Kan du slå det? / Elinnea (disk) 2 november 2012 kl. 17.26 (CET)

Nu har vi 389 artiklar kvar att språkvårda. Bra jobbat ni som deltar! BiblioteKarin leder före Luttrad, men fler som språkvårdar (och slåss om det gyllene A:et) behövs! Här är de kortaste artiklarna i behov av språkvård, kanske kan du ta dig an någon av dem. Eller kanske tycker du att basartiklar inte bör ha språkvårdsmall och åtgärdar robot och vatten? Eller tänker du att artiklar som Amerikanska revolutionen, Brittiska imperiet, Malcolm X eller Mellankrigstiden som har tusentals läsare varje månad är de som bör åtgärdas snarast möjligt? Oavsett vad du väljer är din insats mycket uppskattad! / Elinnea (disk) 10 november 2012 kl. 12.58 (CET)

Halvvägs genom månaden och vi har nu 380 artiklar kvar att språkvårda. Kommer vi klara att få ned den siffran under 300 innan månadsskiftet? Kanske med din hjälp! / Elinnea (disk) 16 november 2012 kl. 10.20 (CET)

Dags för slutspurt när det gäller språkvård! Nu finns det 381 artiklar kvar att språkvårda. Det har tillkommit 23 st nu i november, kanske kan du språkvårda någon av dem? Eller kanske någon av de från 2009: Säsonger av One Tree Hill, Lista över rymdfarkoster i Stargate, Wagiman, Anarkosyndikalism, Simple Machines Forum, Yu-Gi-Oh!, Lista över rollfigurer i Pokémon (anime), Tech Music Schools, Edward Cullen, Jeet Kune Do, Lista över rollfigurer i Twilight, Isabella Swan? Vore det inte skönt om vi skulle kunna gå in i det nya året 2013, utan en massa språkvårdsartiklar från 2009 kvar? / Elinnea (disk) 28 november 2012 kl. 17.50 (CET)

Årets insamlingskampanj

Som ni märker, har årets insamlingskampanj börjat. Eller rättare sagt, det märker de flesta inte alls. Var är bannern? Svar: Den är i USA. Det var först i ett meddelande här om dagen på wikimedia-l och i ett pressmeddelande som WMF berättade att årets decemberkampanj bara körs i några utvalda, engelskspråkiga länder och där började den i måndags. För övriga länder sker den i april 2013. Så ni som tänkt övertyga vänner och bekanta att skänka en slant nu inför julen, kan glömma det. Jag vet inte hur WMF tänker. Nästa gång vi vill ha pengar till något projekt i Sverige, blir det ju i alla fall lätt för dem att skylla på att svenska användare ändå inte bidrar med några donationer. --LA2 (disk) 28 november 2012 kl. 09.41 (CET)

Man kan ju alltid visa dem direkt till Wikimedias sida där man alltid kan skänka pengar, eller till denna insamling för att påverka politikerna att ha fri licens på saker skapade med skattemedel. Då förstår de kanske mer vad pengarna behövs till. MVH Adville (disk) 28 november 2012 kl. 11.27 (CET)

Det går också att klicka på länken "Stöd Wikipedia" i menyn till vänster. 212.181.63.190 28 november 2012 kl. 13.49 (CET)

Skrivarstuga på Regionarkivet den 6 december

För den som är intresserad kommer det att hållas en skrivarstuga på Regionarkivet i Göteborg den 6 december. Ett ypperligt tillfälle att finna intressanta källor till artiklar. Läs mer och anmäl dig på wikiträffsidan. --Historiker (disk) 28 november 2012 kl. 20.15 (CET)

fönsterna > fönstren (ev. fönstrena)

Är det någon som har en liten robot som skulle kunna åta sig att fixa drygt 2000 förekomster av "fönsterna"? Kändes lite för omfattande för att göra det manuellt. 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 14.01 (CET)

Låter som ett jobb för Sjundebot (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats). -- Lavallen (blockera) 28 november 2012 kl. 14.05 (CET)

SAOL anger "best. pl. fönstren äv. -na", så fönsterna är en godkänd form. Är det då verkligen nödvändigt att likrikta stavningen? Har någon klagat på att fönsterna skulle vara fel? --LA2 (disk) 28 november 2012 kl. 14.23 (CET)

De korrekta varianterna är "fönstren" och "fönstrena" i bestämd form plural. Tror nog att SAOL menar "fönstrena" med sitt "-na". Är det jobbigt att ändra, så låt bli. 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 14.36 (CET)

Nej, nej, "fönstrena" är dialekt, som framhålls på Wikipedia:Lista över vanliga språkfel. Det är fönsterna som är den tillåtna alternativa formen. Huvudformen i rikssvenska är fönstren. --LA2 (disk) 28 november 2012 kl. 14.49 (CET)

Nej, enligt http://sv.wiktionary.org/wiki/fönster är "Fönstren" korrekt. De andra två talspråk. Och oavsett vilket du beslutar ska användas, bör det åtminstone vara samma överallt. 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 14.51 (CET)

Och enligt en:wikt:fönster är fönstren och fönsterna korrekt, med källhänvisning till SAOL. Så vad bevisar Wiktionary? (Som vanligt är mina artiklar i engelska Wiktionary bättre än artiklarna i svenska Wiktionary.) --LA2 (disk) 28 november 2012 kl. 15.00 (CET)

Kan vi enas om att det bör vara samma stavning (förslagsvis "fönstren") genomgående på Wikipedia, istället för flera olika? 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 15.03 (CET)

Nej, det är exakt just det vi inte kan enas om, eftersom båda är korrekta enligt SAOL och enligt Wikipedia:Lista över vanliga språkfel. Att ändra vore bara klåfingrigt. Lägg energin på några nyttiga redigeringar i stället. --LA2 (disk) 28 november 2012 kl. 15.11 (CET)

Vi är ju överens om att "fönstren" är OK. Då är det väl bättre att ändra till det och strunta i de två andra tveksamma formerna? 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 15.16 (CET)

Pl. fönstren alt. fönsterna är två godkända stavningar som allmänt används och vi ska inte införa några egna begränsningar på WP.Wvs (disk) 28 november 2012 kl. 15.19 (CET)

Det är väl bara IP 83.183.79.103 som tycker att fönsterna är tveksam. Wvs (disk) 28 november 2012 kl. 15.23 (CET)

Skön attityd. Vi säger så. 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 15.25 (CET)

Ska jag vara helt ärlig har jag aldrig någonsin varit bekant med "fönsterna", och visste inte att den formen finns som standard. /Mvh Vostok (disk) 28 november 2012 kl. 15.24 (CET)

Vad menar du med 'skön attityd'? Wvs (disk) 28 november 2012 kl. 15.31 (CET)

Att vi förlorat en användare.//Hannibal (disk) 28 november 2012 kl. 15.49 (CET)

Äsch, folk måste få tåla att bli rättade när de har fel. /Grillo (disk) 28 november 2012 kl. 16.13 (CET)

Det är ingen fara. Jag gillar inte arrogans bara, så jag lämnade diskussionen. Tycker dock fortfarande att endast en pluralform ska användas genomgående. 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 16.22 (CET)

Beklagar om mitt inlägg uppfattades som arrogans. Var bara mycket förvånad att någon tyckte att en allmänt använd och sedan länge etablerad form av ordet ansågs som tveksam.Wvs (disk) 28 november 2012 kl. 16.40 (CET)

Det är lugnt. Troligen är det dialektalt, för jag har aldrig hört någon säga "fönsterna". För mig låter det lika tokigt som "fönstert". 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 16.46 (CET)

Men hur intresseant är det vad en person "aldrig har hört"? Ditt enda argument är ju fullständigt subjektivt. Men vi har här en utomstående, allmänt accepterad stavningsnorm, SAOL, som säger att två pluralformer är accepterade: fönstren och fönsterna. Det betyder att svenska skollärare inte markerar någon av dessa som felstavning. Att båda formerna är godtagna står också i Wikipedias egen Wikipedia:Lista över vanliga språkfel, vilket förklarar att ingen tidigare har satt igång ett robotarbete med att rensa ut fönsterna. --LA2 (disk) 28 november 2012 kl. 18.59 (CET)

Börjar om till vänster: ett annat sätt att ta reda på vem som tolkar rätt är att kolla i en mer utförlig ordbok. SAOB skriver "fönstren eller fönsterna, stundom (i Finl. vanl.) fönstrena". Och jag vill definitivt inte se ett Wikipedia som försöker styra språket genom att utesluta vissa annars accepterade språkformer. Jag vill inte behöva lära mig stava "skall" med tre bokstäver.

andejons (disk) 28 november 2012 kl. 16.28 (CET)

"vov"? -- Lavallen (blockera) 28 november 2012 kl. 16.32 (CET) (Sorry, kunde inte låta bli.)

Jag instämmer med Andejons. Och vad beträffar frågan som ställts ovan om huruvida språkbruket på wp bör vara konsekvent är mitt svar: gärna i en och samma artikel, men inte över hela encyklopedien - det är varken möjligt eller önskvärt i ett verk med så många individuella medarbetare (och precis som Andejons vill jag inte heller tvingas släppa de sista bokstäverna i "skall" när jag skriver). /FredrikT (disk) 28 november 2012 kl. 16.47 (CET)

@Lavallen. Hihihi, den var bra! Man behöver inte ha samma sätt att skriva genomgående i hela uppslagsverket, huvudsaken är att man skriver på samma sätt i en artikel, så man inte där varvar mellan fönstren, fönstrena och fönsterna. Fönsterna verkar vara ganska vanligt förekommande och har använts av bl.a Selma Lagerlöf [1] [2] / Elinnea rimligt(disk) 28 november 2012 kl. 17.08 (CET)

Selma skriver också "kommo", "gingo" och "sågo". Men det gör inte vi, tycker jag. 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 17.22 (CET)

Jag instämmer med Elinnea och inte minst med Andejons och Fredrik. Det är illa nog att man skall behöva läsa modern lagtext med genomgående kortform. Enhetlighet i en enskild artikel är bra, allt annat varken rimligt eller önskvärt. Att vi inte längre kan använda pluralformer beklagar jag, men inser faktum. Tostarpadius (disk) 28 november 2012 kl. 17.28 (CET)

Tycker inte att fönsterna är att betrakta som gammelstavning på samma sätt som "kommo", "gingo" och "sågo", då fönsterna även tycks ha använts av nutida författare som Ulf Lundell, Cecilia Torudd, Elsie Rydsjö, Björn Ranelid, Susanna Alakoski mfl [3]. / Elinnea (disk) 28 november 2012 kl. 17.41 (CET)

Selma använde för övrigt "ska" som pluralform (i stället för "skola"), det var så den formen fick fäste i skriftspråket. Tostarpadius (disk) 28 november 2012 kl. 17.43 (CET)

’Fönsterna’ är på intet sätt gammelstsavning utan används överallt, exempelvis här [4] på modernt språk.Wvs (disk) 28 november 2012 kl. 18.11 (CET)

Tanken slår mig att hela diskussionen kanske bara är ett trolleriförsök? När alla är så uppenbart eniga, varför ödslar vi då så mycket energi på en enda anonym användare, som inte kommer med andra källor än sina subjektiva upplevelser? Redan "2000 förekomster" i ursprungsfrågan borde väl vara en väckarklocka. Det är ju inte så att Wikipedia har saknat stavningskontrollanter under sin snart 12-åriga tillvaro, och att de skulle ha missat 2000 förekomster av ett stavfel är väl inte särskilt troligt. --LA2 (disk) 28 november 2012 kl. 19.28 (CET)

Jo, så måste det väl vara? Suck... 83.183.79.103 28 november 2012 kl. 19.54 (CET)

Ett par gånger har jag stört mig på en språkform som jag trott varit felaktig, och tagit upp här att den borde ändras. Då har dock andra påpekat att den inte alls är felaktig om än kanske lite ovanlig. Då har jag kollat källor, konstaterat att jag gjort fel, bett om ursäkt och gått vidare. Då du här blivit visad att du faktiskt har fel, kan du inte bara acceptera det och gå vidare? Då du fortsätter tjata om frågan trots att du blivit visad att du har fel, är det inte konstigt att ditt beteende betraktas som trollning. För övrigt: borde inte "fönstrena" vara okej om det nu används inom finlandssvenskan? Eller betraktas det ändå som dialektalt där? /Grillo (disk) 29 november 2012 kl. 01.38 (CET)

Jag aldrig uppfattat något annat än 'fönstrena' som korrekt, jag är västgöte...--Balzac (disk) 29 november 2012 kl. 10.15 (CET)

I mitt fall har 'fönstren' varit det enda jag förknippar med (skriftlig) standardsvenska. Det tycker jag får bli slutord i denna diskussion, som inte verkar leda någonvart. (För övrigt tycker jag det är märkligt att börja komma med trollerimisstankar så fort någon har en åsikt – som vissa här tycks tro vara enskild, när det faktiskt är tre i denna diskussion som inte säger emot .103:s förslag. Verkar snarare vara så (inte bara nu, utan jäkligt ofta och överallt runtom på WP) att vissa går in på för mycket av användares förgångna historik, utan att skåda verderbörandes nuvarande verklighet... Så, diskussionen avslutad.) /Mvh Vostok (disk) 29 november 2012 kl. 12.32 (CET)

En givande diskussion - utom metadiskussionen. Det enda vettiga man kan säga om diskussionen förlopp är att IP:t kom med ett förslag (inte i sig uppenbart orimligt, och i ett vettigt sammanhang), fick mothugg, och lugnt gav sig så småningom; samt att ett litet bidrag gjorts till utvecklandet av vår samsyn (svengelska: "Konsensus"). Bra! Jörgen B (disk) 29 november 2012 kl. 18.00 (CET)

En liten undersökning, Google och KORP

            KORP    Google
fönstren    7394   1060 000
fönsterna    535    147 000
fönstrena    873    181 000

Min tolkning är att alla formerna är så relativt vanliga att de ska betraktas som riktiga. --Ettrig (disk) 30 november 2012 kl. 15.50 (CET)

Blänkare: Omdirigering av kategorier

Bör vi använda oss av omdirigering av kategorier (i större utsträckning)? Diskussion förs: Wikipediadiskussion:Problematiska kategorier. Moberg (disk) 30 november 2012 kl. 15.07 (CET)

WP:Artikelgranskningar

Ledsen om det här diskuteras någon annanstans just nu. Men WP:Artikelgranskningar har nu sjösatts, efter långa diskussioner här på Bybrunnen och på olika granskningsavdelningar. Titta gärna in och bidra, den som känner för det. Kanske borde man nu också peka om WP:AG så den inte går till Wikipedia:Att göra? --Paracel63 (disk) 30 november 2012 kl. 12.49 (CET)

Lägg gärna den sidan på era bevakningslistor! Njaelkies Lea (d) 30 november 2012 kl. 13.17 (CET)

Nu är ovanstående ompekning genomförd. Även wp:ag hittar rätt, så det blir så lätthittat som möjligt. På diskussionssidan finns nu förslag till ämneskategorisering av de inlagda artiklarna – plus någon sorts färgmärkning av ämnesrubrikerna. Säg gärna om förslagen verkar bra. :-)--Paracel63 (disk) 1 december 2012 kl. 20.39 (CET)

Tog dock bort genvägen till diskussionssidan (wpdisk:ag) då wpdisk: inte fungerar som prefix utan hamnar i artikelnamnrymden till skillnad från wp:. Jag tog mig friheten att länka om ovan. --MagnusA 1 december 2012 kl. 20.56 (CET)

Helt okej. Jag såg bara att länken funkade, inte i vilken namnrymd omdirigeringssidan hamnade.--Paracel63 (disk) 1 december 2012 kl. 22.14 (CET)

Mallar med buggar

Mall:Kartposition~ innehåller Kategori:Graphic templates och Kategori:Location map templates. En annan mall med samma problem är Mall:Collapsible option som innehåller Kategori:Wikipedia metatemplates. Jag hittar inte var man får bort dessa kategorier i mallarna. Någon som kan hjälpa till med detta?--Bruno Rosta (disk) 30 november 2012 kl. 23.48 (CET)

Mallen åberopar {{Documentation}}, som får sidan Mall:Kartposition~/dok att läsas in; och där görs kategoriseringen.

Du bör dock inte i första hand ta bort kategoriseringen, utan ändra den till de närmast motsvarande svenska mallkategorierna (vilka de nu kan vara...).

För att hitta de olika svenska mallkategorierna, borde du kunna ha gått till de engelska systerkategorierna (deras namn har du ju), och därefter helt enkelt kunnat läsa av namnet på den svenska systerkategorin. Tyvärr verkar förståelsen på svwp att vara begränsad, vad gäller det vettiga i att kategorisera mallar, samt att länka även mallar och kategorier till andra språkversioner. Du kan hitta ett mycket stort antal iwsystrar till en:Category:Location map templates, bland annat på de danska, finska, isländska och båda norska wikipediorna; men inte på den svenska.

Det finns dock någon likartad mall i Kategori:Koordinatmallar. M. v. h., Jörgen B (disk) 1 december 2012 kl. 00.45 (CET)

Vad betyder "procent klart"?

På Diskussion:Hallandsåstunneln#Avrundning av procent färdigborrat råder det delade meningar om hur man skall avrunda procenten i "procent klart". Eller snarare, om man skall avrunda eller trunkera till rätt mängd värdesiffror? För att problemet skall bli tydligare: En tunnel är 1000 meter lång. Hur många procent (tre värdesiffror) har man borrat klart när man borrat 684,7 meter? 68,5% eller 68,4%? Personligen är jag av uppfattningen att man skall tänka som med ålder: Man får inte köpa alkohol på systemet innan man fyllt 20 år. Man får inte köpa alkohol innan man levt klart sitt tjugonde levnadsår. Man har inte borrat 68,5% klart förrän man borrat minst 685 meter. Ungefär. Riktigt hur de andra resonerar blir jag inte klok på. Mer än att de upprepar att konventionen för hur man avrundar är tillämplig i detta fall. Steinberger (disk) 29 november 2012 kl. 00.11 (CET)

I mitt tycke känns det rätt överflödigt att över huvud taget laborera med decimaler i ett pågående projekt som detta - siffrorna bör väl i princip vara inaktuella veckan efter att de fördes in. Bättre då med mer ungefärliga angivelser. /FredrikT (disk) 29 november 2012 kl. 00.38 (CET)

Håller fullständigt med FredrikT ovan. Le Lapin Vert (disk) 29 november 2012 kl. 00.41 (CET)

Just vid 684,7 meter spelar det ingen större roll. Men 100% klart när man borrat 999,5 meter? Steinberger (disk) 29 november 2012 kl. 00.54 (CET)

Dessutom spelar det ingen roll hur många värdesiffrorna är. Problemet försvinner inte om man har färre gällande siffror. Så strunta i decimalerna: Är man klar med 49% eller 50% när man borrat 496 meter av 1000? Steinberger (disk) 29 november 2012 kl. 01.18 (CET)

Då lägger man till det lilla behändiga ordet "cirka". /FredrikT (disk) 29 november 2012 kl. 01.51 (CET)

Av de två alternativen är 68,5% är det korrekta, men givetvis är det i detta fall bättre att skriva till exempel "cirka 70%". --Petter 29 november 2012 kl. 09.33

Med tanke på hur ett borrhål brukar se ut så är det definitivt en avrundning när man skriver hela meter, än mer decimeter. -- Lavallen (blockera) 29 november 2012 kl. 10.24 (CET)

Jag ser att jag saknar stöd hos sakkunskapen och att konsensus är emot mig. I fortsättningen gäller att 951 meter av 1000 skall skrivas "cirka 100% klart". Då det är mest korrekt och rimligt på alla sätt. Steinberger (disk) 29 november 2012 kl. 10.30 (CET)

Här som i andra fall av krånglighet är det bättre skriva längre och klartext än att försöka "tvinga" in en verklighet i en siffra/begrepp. I detta fall skulle jag skriva 49 meter kvar av totalt 1000.Yger (disk) 29 november 2012 kl. 10.36 (CET)

Lavallen har rätt: Vecka 45 hade Åsa "hittills borrat 1634 ringar, motsvarande 3595 meter" men med ringbredden 2.2 meter gånger 1634 ringar får man 3594,8 meter. Man avrundar alltså redan. Vilket inte fick några konstiga konsekvenser i detta fall. Men annars kan det bli konstigt. Just för att man dubbelavrundar. Ring 1713 är (avrundat) 69.40% medan ring 1713s motsvarande meter (avrundat) blir 69.41%. Steinberger (disk) 29 november 2012 kl. 11.52 (CET)

Decimaler och deras avrundning är fullkomligt irrelevanta detaljer i detta sammanhang. Vi för inte bör inte föra logg över hur snabbt (långsamt) berget grävs ur. Det räcker därför gott med ungefärliga begrepp som "ungefär halva tunneln", "cirka två tredjedelar av tunnelns längd", "ungefär 75 procent", och slutligen "hela tunneln" (men naturligtvis inte förrän man har brutit genom berget). Janders (disk) 29 november 2012 kl. 11.57 (CET)

Då kanske du ska ta en titt i artikeln och dess historik... -- Lavallen (blockera) 29 november 2012 kl. 12.37 (CET)

Jag vill inte vara den som sabbar någon annans ambitiösa arbete, men måste säga att jag överhuvudtaget inte förstår vari det encyklopediska värdet i den där tabellen ligger. Frezno77 (disk) 29 november 2012 kl. 12.46 (CET)

Jag instämmer med Frezno77. Detta är inte rätt plats för den typen av dokumentation, hur intressant den än kan vara. Tostarpadius (disk) 29 november 2012 kl. 12.57 (CET)

Oavsett det specifika fallet, där jag håller med flera om att "cirka två tredjedelar" är den rimliga skrivningen, så håller jag med Steinberger i principfrågan. Det är skillnad mellan matematisk avrundning och ingenjörsmässig. Mina mekaniklärare hade inte uppskattat matematisk avrundning vid angivning av en konstruktions hållfasthet. Vid praktisk tillämpning är det teoretiskt matematiska ofta orimligt, såsom Steinberger tydligt visat med 99,5-procentsexemplet ovan. På motsvarande sätt skulle jag vara försiktig med att säga till någon att bussen 13.58 avgår klockan två, däremot skulle jag kunna säga det om 14.02-bussen. /Dcastor (disk) 29 november 2012 kl. 12.52 (CET)

Mekanik-läraren hade kanske inte gillat det, men konstruktionsläraren hade nog inte haft ngt emot det. Vill minnas någon räkneövning i ett prov när jag läste, där trots att en klasskamrat råkade lägga till en "faktor två" för mycket, så kom vi fram till samma resultat. Det fanns nämligen bara en begränsad diskret mängd olika balkar att välja mellan när vi dimensionerade. -- Lavallen (blockera) 29 november 2012 kl. 13.38 (CET)

Ytterligare ett exempel, sålunda, på att matematiskt korrekt inte alltid är exakt detsamma som i praktiken rätt. Om en matematisk avrundning får dig att välja för klent material (för att uppnå godgända säkerhetsmarginaler) kommer nog även konstruktionsläraren att reagera. Nu spelar det iofs mindre roll vilka lärare som reagerar på vad. Poängen är att avrundningsmetod för praktiska tillämpningar väljs utifrån sammanhang. /Dcastor (disk) 29 november 2012 kl. 16.23 (CET)

Hur långt ett projekt har framskridit är väl inget som wikipedianer ska sitta och räkna ut (egen forskning!), för det kan ju uttryckas som meter borrhål, projektkostnad eller tidsplan. Wikipedias uppgift är att återge de siffror som har rapporterats i media. Om antalet meter har rapporterats, så skriv den siffran. Om halva projektbudgeten har gått åt, så skriv det. Hänvisa till källor. Sedan behöver man inte räkna ut något mer. --LA2 (disk) 29 november 2012 kl. 16.43 (CET)

Om man skriver 5/8 så är det väl ingen forskning att skriva ut 0,63 för läsningens underlättande? Schh (disk) 2 december 2012 kl. 09.01 (CET)

(Detta var onekligen en underhållande diskussion! :) Och intressant! Rex Sueciæ (disk) 29 november 2012 kl. 17.03 (CET)

Jag har dock en invändning mot användningen av uttrycket "matematiskt korrekt" i denna diskussion. Min uppfattning är nog att trunkering är mer "matematiskt korrekt" än avrundning, så länge man redovisar resultatet som "xx% klart". Däremot kan man givetvis ändra formuleringarna genom att trycka in "cirka" på lämpligt ställe, och då blir avrundning det rimliga. Jörgen B (disk) 29 november 2012 kl. 18.44 (CET)

Regeln om värdesiffror är en tumregel, inte något som alltid måste eller ens bör följas. --Md2perpe (disk) 29 november 2012 kl. 22.25 (CET)

Vid trunkering uppkommer ett systematiskt fel, vilket inte är fallet vid en avrundning. Avrundning ger ett slumpmässigt avrundningsfel med väntevärde 0, vilket inte är fallet med trunkering. Detta är skälet till varför avrundning bör användas när antalet värdesiffror kortas ner. Om trunkering börjar användas istället för avrundning, innebär det att alla värden på Wikipedia systematiskt kommer att ligga i underkant, och vid exempelvis summering av flera värden från Wikipedia skulle avvikelsen från de exakta värdena blir större och större.

Naturligtvis finns det, som redan nämnt i diskussionen, fall då det i praktiken krävs goda marginaler (så som i hållfasthetslära) men jag ser inte riktigt hur det skulle vara relevant för huruvida ett tal ska avrundas eller trunkeras när antalet värdesiffror kortas ner. mvh Glentamara (disk) 30 november 2012 kl. 11.21 (CET)

I av oss fritt formulerad text bör man normalt skriva ledigt. Att tunneln var "nästan klar", hade "några meter kvar" eller dylikt är tillräcklig information. Om man vill ange specifika sifferuppgifter som i källan är onödigt noggranna avrundar man eller trunkerar enligt bästa förstånd: 1989 hade orten 187 565 invåndare - december eller januari? 188 000 duger gott. Om någon får systematiska fel genom att addera befolkningar i faktarutor på Wikipedia får han skylla sig själv.

I skolan lärde jag mig att man i matematiken avrundar 4,5 till 5, i statistiken till 4 (närmaste jämna tal, för att undvika systematiska fel). På universitetsnivå håller man istället reda på felmarginaler (då det har betydelse, annars kan man som matematiker ta "ett stort tal, låt oss säga tio"). Den statistiska avrundningen i skolversion är inte heller problemfri: den förutsätter att fördelningen är symmetrisk kring halvorna.

--LPfi (disk) 30 november 2012 kl. 14.26 (CET)

@Glentamara, avrundning är vettig just i situationer när man skall vidarearbeta resultat. I andra situationer är det helt galet att använda avrundning, just från matematisk synpunkt, vilket var vad jag ville framhålla. Om du på matematikfrågan "Vad är heltalsdelen av 3,99?" svarar 4, så kommer du inte att få godkänt på den uppgiften - därför att det "matematiskt korrekta" svaret är 3 och ingenting annat.

@LPfi, avrundning av en slutfemma till närmast jämna siffra, "vetenskaplig avrundning", förekommer också inom tillämpad matematik (just när uppgifterna skall vidarebearbetas och risken för systematiska fel minskas). Jörgen B (disk) 30 november 2012 kl. 15.34 (CET)

Ja, avrundning har inte så mycket med ämnet matematik att göra, med undantag för just tillämpad matte. Det var läraren i fysik på komvux som tjatade avrunding/värdesiffror, inte matteläraren. På högre nivå än gymnasie, har jag bara stött på prat om avrundning i just tillämpad matte, men där är ju problematiken en annan. -- Lavallen (blockera) 30 november 2012 kl. 15.46 (CET)

Den som avrundar och sedan räknar vidare gör fel från början...

För att återgå till ämnet: varför skall detta presenteras i tabellform? Bökigt och svåröversiktligt. Bättre att göra en graf och ladda upp istället.

andejons (disk) 30 november 2012 kl. 17.16 (CET)

Avrundning är något alla system som ej räknar symboliskt råkar ut för, t.ex datorers flyttal ;-) gillar procentsiffror då det ger en snabb och korrekt information. I diagram får man sitta och gissa beroende på skärmupplösning och axlar osv. Schh (disk) 2 december 2012 kl. 09.01 (CET)

Länksamling

Kolla gärna på artikeln Olov Abrahamsson som växer med länkar en efter en. Det är en stor mängd nu. Någon med intressekonflikt är nog inblandad misstänker jag. Får ens länkar ligga på det sätt det ligger? Ett urval måste väl göras? / Pontuz (disk) 2 december 2012 kl. 15.44 (CET)

Jag har tagit bort länkarna. Rex Sueciæ (disk) 2 december 2012 kl. 15.58 (CET)

Tack! Jag var inte tillräckligt säker för att ta bort dem. / Pontuz (disk) 2 december 2012 kl. 16.01 (CET)

Internationella Wiki Loves Monuments 2012 snart avgjord

Tomb of Safdarjung, New Delhi, första plats i WLM 2012

Brahehus, bästa svenska bild och 33:e plats totalt i WLM 2012

Nästa vecka (eller veckan efter det) kommer vinnarna i den internationella delen av Wiki Loves Monuments att tillkännages. På vinnarsidan på Commons finns de nominerade bilderna från alla deltagande länder. Hjälp gärna till att skapa artiklar om monumenten som finns med där, och översätt artiklarna om dom svenska vinnarna till andra språk så att fler kan ta del av och läsa om vad som finns på vinnarbilderna. /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 20 november 2012 kl. 09.37 (CET)

Nu är det klart, här finns vinnarna. En bild på Safdarjungs grav, Tomb of Safdarjung^en tog förstapriset. Bästa bild från den svenska tävlingen, Dada.cudlas bild på Brahehus, kom på plats 33. Över 15 000 deltagare laddade upp mer än 350 000 bilder under september! /Axel Pettersson (WMSE) (disk) 4 december 2012 kl. 10.34 (CET)

Reklamredigeringar framöver

Hej,

Häromdagen höll Pär Ström en föreläsning inför ett 70-tal PR-personer. Han berättade då om varför deras företag bör ägna tid åt Wikipedia, men framför allt hur man kringgår vårt kvalitetshanteringsverktyg. Han har tydligen rekommenderat att man:

• registrerar ett användarkonto
• gör ett antal "oskyldiga" redigeringar under en period
• lägger in information om sitt företag i näraliggande artiklar. I artikeln innovation kan man exempelvis lägga in exempel från sitt eget företag.
• gör små men gradvisa redigeringar i sitt företags artiklar
• anställa reklamfirmor som skriver texten åt dem

Det här är kanske inte något som vi kommer att se effekter av direkt, för sånt här behöver de först lägga in i kommunikationsstrategin och därefter kanske de går på engelskspråkiga Wikipedia, men jag ville ändå berätta vad som kanske kommer hända.

Jag håller på, på annat håll, att lägga upp en strategi för att lära företag att göra bra bidrag till Wikipedia. Alla som är intresserade av den här frågan får gärna kontakta mig.//Hannibal (disk) 28 november 2012 kl. 11.30 (CET)

Egentligen är det ju hans meddelande positivt, om man bara ändrar ordet "kringgår" till "redigerar i i överensstämmelse med". Jag ser inget problem med att företagen själv är aktiva i att få rätt info om sina företag så länge informationen inte är reklamig eller fluffig (men texter om kontroverser kring företagen bör de hålla sig borta ifrån). Och jag tror mer på ett aktivt samarbete mellan företag och oss aktiva på wp än att skapa någon form av motsatsförhållande.Yger (disk) 28 november 2012 kl. 12.16 (CET)

(Redigeringskonflikt) Yger, detta handlar väl ändå rätt tydligt om att kringgå vår uppfattning om intressekonflikter? Det är möjligt att vi borde modifiera denna vår uppfattning... men jag är tveksam till att detta skulle omfatta medvetna strategier där personer inte redovisar den möjliga intressekonflikten, och redigerar med det uttalade (men för oss hemlighållna) syftet att få det egna företaget att framstå positivare.

Om ett företag exempelvis tillverkar utrustning för en viss sportgren, och låter någon av sina anställda bidra med goda artiklar om den sporten (där det egna företaget inte nämns), så kan detta vara ett bra sätt att gynna både företaget (indirekt, genom att intresset för sporten kanske ökar) och wikipedia. Om det däremot exempelvis gäller ändringar i en artikel om det egna företaget, så bör vi nog kräva att den anställda lägger upp förslaget till ändring på diskussionssidan, lämpligen med vettiga länkar och vettig argumentation, men förklarar sig jävig vad gäller att ändra i själva artikeln. Om detta blir en återkommande situation, så kunde vi också lägga upp en ny sida i WPnamnrymden där "jäviga" kan be övriga att ta del av det som ligger på diskussionssidan, och avgöra om vi vill ändra själva artikeltexten.

Samma förfarande kan f. ö. kanske vara lämpligt i vissa andra intressekonfliktsituationer. Jörgen B (disk) 28 november 2012 kl. 12.44 (CET)

Här tycks vi ha olika syn. Jag själv är jättepositiv att nu en anställd på Nationalmuseum lägger in artiklar om deras målningar och att en anställd där fotograferar av och lägger upp i Commons. Och att en runstensexpert på RAÄ skriver om Runologi och runstenar. Och just igår var någon inne och la in mycket i Helsingfors segelklubb, troligen med koppling dit. Jag ser ingen större skillnad för att det är ett företag det är frågan om. Vi vill även för dessa ha rätt historik, antal anställda etc.Yger (disk) 28 november 2012 kl. 12.56 (CET)

Wikipedia är ju kontinuerligt "Under Attack", så maskorna i nätet behöver inte justeras m.a.a denna nya info. Håll benhårt fast vid källkravet, så tror jag att även företagarna rättar in sig i ledet. F.ö som @Yger. Ymer (disk) 28 november 2012 kl. 12.24 (CET)

Även jag håller med Yger, synd att han inte valde den approachen. För i tipsen ovan så innebär "ett antal 'oskyldiga' redigeringar" i punkt två att bygga upp ett förteoende för att senare kunna komma undan med mer POVig text, men jag tror inte kvalitetshanteringsverktyget missar bara för att nån följer råden. Dessutom: Exemplet i punkt tre blir snabbt uppenbart och reklamfirmor är inte bäst på encyklopediska texter.--LittleGun (disk) 28 november 2012 kl. 12.32 (CET)

"Rätt info" kan tolkas på minst två sätt. Fluff och reklam är rätt ofarligt, åtminstone om läsaren klarar grundläggande kritiskt läsande (vilket i och för sig kan vara ovanligare än man skulle hoppas). Vår trovärdighet påverkar det ungefär som uselt språk. Att skickligt lägga in "rätt info" är värre. Problem inom företaget kan tonas ner, produkternas enastående egenskaper beläggas genom resultat i självfinansierad forskning, intressanta, representativa eller särskilt viktiga exempel i närliggande artiklar bytas mot triviala från rätt företag o.s.v. Det är absolut inte bra, mycket värre än klotter.

Om företagen däremot publicerar välskriven historik och välskrivna företagsbeskrivningar, gör statistik lättillgänglig, släpper bilder under fria licenser och kanske t.o.m. tipsar om materialet på diskussionssidan är det däremot mycket bra och gör det lättare för oss att skriva bra artiklar. T.ex. Nordkalk och dess föregångare är stubbar för att företagets webbplats inte innehåller särskilt mycket relevant information - därmed kommer Gotlandskontroversen att dominera.

--LPfi (disk) 28 november 2012 kl. 12.39 (CET)

Vad gäller metoden så håller jag med Yger, att detta verkar i stort sett vara goda råd. Men jag blir nyfiken på om Pär Ström har sagt något om nyttan för företag att ägna detta intresse åt Wikipedia? Om ett företag lägger 10 timmars arbete på Wikipedia, vad får de ut av det? Och om de går vidare och lägger 100 timmar, får de ökad utdelning i motsvarande grad? Hur mäter man det? Jag misstänker att utdelningen (nyttan) är rätt låg eller åtminstone svårmätbar. För annars skulle vi se fler företag som aktiva bidragslämnare. --LA2 (disk) 28 november 2012 kl. 13.16 (CET)

Det gäller främst för administratörer att bli bättre på att reagera på POV som inte är helt uppenbar. Liknande redigeringar har förekommit tidigare och kommer att fortsätta förekomma, så det gäller att vara uppmärksam. Ett företagsnamn i artikeln innovation kräver givetvis inte enbart en källa. Inte ens en vetenskaplig avhandling som nämner att företaget arbetat innovativt räcker för att omnämnas där - det finns miljontals företag som i vetenskapliga sammanhang omnämnts som innovativa, alla kan givetvis inte nämnas i artikeln. Det krävs tillförlitliga källor på att företaget hör till de absolut främsta exemplen genom världshistorien på innovation. Att frågan nu uppmärksammats kan ju vara ett utmärkt tillfälle att reagera på annat som tidigare slunkit igenom i artiklar.--FBQ (disk) 28 november 2012 kl. 13.26 (CET)

Orsaken till att vi inte har sett så mycket aktivitet från företag här (enwp ser en del, tydligen) är att företagen inte har sett Wikipedia som en plats att vara på. Bilden av Wikipedia är att det inte är någon som litar på det i alla fall, och kanske inte ens att särskilt många läser artiklarna. Så där gör Ström en insats. Men låt mig förtydliga litegrand vad jag har hört (jag har själv inte deltagit på föreläsningen, så det är högsägen, men insatt sådan: min informants intryck var att syftet var just att slå systemet, så de skenbart goda råden var just för att wikipedianerna inte skulle märka POV-redigeringarna. Och jag tycker att punkten med att föra in sig själv som ett bra exempel är där det lömska börjar. Jag väntar fortfarande på själva presentationsbilderna, och då kan jag säkert berätta mer detaljer om hans förslag. Tills vidare kan jag rekommendera de råd som Wikimedia UK och Cipr gjorde tillsammans.//Hannibal (disk) 28 november 2012 kl. 13.28 (CET)

Efter att ha läst Ströms presentation måste jag backa lite. Det verkar som att råden är ganska okej och att jag själv kanske skulle kunna ha formulera mig på ett liknande sätt.//Hannibal (disk) 28 november 2012 kl. 14.56 (CET)

Ja, det ser litet bättre ut än ditt första referat. (Möjligen undvek han att skriftligen dokumentera mer skumma metoder; men vi bör väl gå på den dokumentation vi har.) Han har tydligt förespråkat registrering av ett användarnamn, samt information om tillhörighet på användarsidan, samt att man bör avstå från direktredigering i artiklar om ens eget företag eller produkt.

Det enda jag tyckte var rejält diskutabelt var följande punkt:

• Sprid kunskap om ditt område, länka till ditt företag/din produkt som exempel

Att sprida kunskap om sitt område: Ja, gärna (om relevanskriterier m. m. följs). Att länka till ditt företag eller din produkt som exempel: Normalt inte alls; finns det i någon undantagssituation ändå "neutrala" skäl att göra det, så hantera detta som varje annat intressekonfliktsförslag: Lägg upp ditt ändringsförslag på diskussionssidan, redogör för dina skäl, och tala om att du är "jävig" och varför. Jörgen B (disk) 28 november 2012 kl. 15.16 (CET)

Jag skulle kunna tänka mig att förlag skulle kunna tjäna på att det finns information om deras författare/artister med på wikin eftersom det gör det lättare att hitta information om författaren/artisten. Diverse sidor som skulle kunna användas som källunderlag har en poäng med att källbelägga eftersom det ökar inlänkarna till den egna webbplatsen. I inget av fallen är det någon större vinst för dem men det finns ändock en liten vinst. Steget från att betala någon för att de driver en site om Twilight (vilket som jag förstått det har skett) till att betala någon för att skriva (i viss mån, men utan en massa spekulationer etc.) samma information här på wikipedia är inte så långt som jag ser det. Om det skrivs neutralt och i övrigt på ett encyklopediskt sätt så spelar det som jag ser det ingen roll om det i slutändan är någon som tjänar på att informationen finns med i uppslagsverket och välkomnar därmed initiativ som gör att företag deltar på wikin. GameOn (disk) 28 november 2012 kl. 15.17 (CET)

Mitt experiment med Carema

Jag hade tänkt vänta med att berätta detta tills det är klart, men det passar så bra in här att jag berättar om det redan nu (och jag har själv ingen som helst relation med företaget).
Artikeln om Carema är dålig, svampigt om företaget och obalanserat om kontroversen (det finns tunga officiella källor som motsäger mycket av kritiken i media) och det är lite för svårt för mig att bara Fixa till den. Samtidigt är ju företaget fortfarande kontroversiellt och illa sett och det lär vara lönlöst för dem själva agera i artikeln. Jag kontaktade därför dem i går för att erbjuda mig hjälpa till och få den bättre och har fått en positiv kontakt. Det jag bett dem om att ge mig förslag till text (med källor) om fakta med historik om företaget, som det sedan bör vara lätt för mig få till. För kontroversavsnittet har jag bett dem lämna synpunkter och bra källor på info som motsäger det som nu står. Sedan tänkte jag med hjälpa av de olika källorna se om det går få ihop något som både är korrekt och balanserat. Jag kan inte se jag på något sätt bryter mot WP:IK och det är ju närmast ett fall som LPfi beskriver ovan. Jag tar upp det här främst för att visa det kan finans ett annat sätt att agera mot företag som vinklar och POVar (då främst när det är fråga om naivitet). Istället för att slänga mallar och radera kan vi ju faktiskt aktivt själva hjälpa till att få till en bra artikel som ju är det vi i slutändan vill se.Yger ([[Använda

Spännande! Jag ser fram mot att få se resultatet. /Hangsna (disk) 28 november 2012 kl. 15.44 (CET)

Ja. Om företaget satt någon på PR-avdelningen att göra det, utan att ange anknytning, med andra redigeringar för att bygga trovärdighet och med det uttryckliga målet att få fram "rätt" synvinklar så tycker jag det varit förkastligt. Det du gör är en mer avancerad version av vad jag antydde med Nordkalk. Det gäller förstås för dig att vara noga med att inte okritiskt använda de texter och källor de ger och försöka hitta nya goda källor också för kritiken. Om du inte får betalt för att framställa företaget i god dager ser jag inga andra egentliga problem. --LPfi (disk) 28 november 2012 kl. 20.33 (CET)

Jag tycker detta låter utmärkt! Det går inte att hindra någon att redigera på wikipedia, det går inte att avgöra om någon gör det av penningintresse, politisk övertygelse eller annat skäl annat än på redigeringarna. Att Yger nu deklarerat vad som är på gång är ju utomordentligt, jag hoppas att det inte innebär att förfarandet kritiseras så att andra föredrar att sköta sitt redigerande på mer förtäckta sätt. Självklart skall de källor Carema letar fram granskas kritiskt. Jag tror det kan bli både nyttigt och intressant och ge erfarenheter när vi sedan skall granska de redigerare som dyker upp efter Per Ströms inviter. Och jag hoppas och tror att det även kommer att tillkomma användbara redigeringar också.--FBQ (disk) 28 november 2012 kl. 20.53 (CET)

Bra initiativ, Yger. Jag fick själv en fråga i måndags på en företagsledarträff om just wikipedia, vilket visar att företagen börjar bli mer intresserade av Wikipedia (med eller utan Ström). De företag som kommer nu kommer inte bara pga Ström utan även av Haniballs arbete som han nämner ovanför, så har vi tur kommer vi att få en bra och utökad samling artiklar om företag. Det gäller bara att vara tydliga med dem att allt som skrivs skall skrivas neutralt, och att när de väl finns på Wikipedia så kan de inte radera sådant som andra lägger in som inte är fördelaktigt för företaget! Se bara på Carema och Nordkalk. De måste veta om det innan! Adville (disk) 28 november 2012 kl. 21.05 (CET)

Jag har alltid tyckt att Wikipedia borde ha en benhård hållning mot intressekonflikter och inte tillåta att man skriver om sig själv, sitt företag, sina bekanta etc. Det stämmer att en sådan hållning inte kan förhindra alla partiska artiklar, men det anger en riktning och antyder en syn på vad trovärdighet egentligen handlar om. Jag tycker för min del det känns riktigt obekvämt att Carema kallas in för att rätta till artikeln om Carema. Jag skriver inte det här för att klaga på "experimentet" eller på Yger eller någon annan personligen (och jag är övertygad om att avsikten är god), men för att påminna om att det finns användare (och inte bara jag) som inte alls delar den tillåtande synen på intressekonflikter som börjat tillämpas de senaste åren. /NH 1 december 2012 kl. 11.15 (CET)

Jag instämmer i mycket av vad NH skriver. Ygers experiment verkar dock inte alls som lika problematiskt som en del andra inlägg ovan. Skillnaden är, att i Ygers fall är det han och inte Carema som redigerar artikeln. Han kommer t. ex. knappast att ta bort påståenden bara för att Carema starkt ogillar dem. Om Carema kan styrka eller åtminstone ge acceptabla källor till stöd för att vissa påståenden är oriktiga, men dessa påståenden mer än tillfälligtvis framförts i vad vi brukar uppfatta som vederhäftiga källor, så kommer Yger nog att redovisa båda ståndpunkterna, utgår jag ifrån. En anställd pr-skribent från Carema som i tjänsten skreve om artikeln skulle kanske och kanske inte göra detsamma; men skulle alltid kunna misstänkas för att skriva mer med tanke på uppdragsgivaren (Carema) än på uppdraget (i bästa fall: Att förbättra wpartikeln om Carema från encyklopedisk synpunkt). Jörgen B (disk) 1 december 2012 kl. 19.06 (CET)

Vi bör välkomna mer insatser från fackkunnigt folk, tycker jag. Det betyder dock fortfarande inte att exempelvis folk knutna till ett företag bör skriva direkt om det företaget. Vill de ändra något, eller påbörja en nyarttikel, så kan de skriva förslag på diskussions- eller wikipediasidor, och förklara varför de inte själva ändrar direkt. Den arbetsgången skall vi inte rucka på! Jörgen B (disk) 1 december 2012 kl. 19.06 (CET)

Instämmer med NH. I arbetet att utforma en artikel ingår, utöver att utforma texten och kontrollera källorna, även att göra research och vaska bland källorna. Om man inte själv utför detta förberedande arbete finns en risk att det material man utgår från är skevt från början. --Bensin (disk) 1 december 2012 kl. 19.22 (CET)

Det jag gör i denna artikel är just vad du efterfrågar: utformar text, kontrollerar källor, gör research och vaskar bland källor. I researchen ingår att fråga Carema om de har värdefulla källor, och de som Carema plockar fram värderar jag sedan för att se om de är användbara, att de är balanserade och att de inte i artikeln sedan representerar ett skevt urval (dvs säkrar att det i kontroversiella fall även finns flera kritiska).Yger (disk) 2 december 2012 kl. 06.33 (CET)

Man behöver inte sitta på lönelistan för att åstadkomma "partiska artiklar". Det kan hända när fans skriver om sina artister, när någon med åsikter skriver om politik, när ett Liverpool-fan skriver om Man U etc. JAg skulle tro att de flertalet musik och sportartiklarna skulle öht inte bli skrivna om det inte är "lite för engagerade personer" som sätter sig vid tangentbordet. -- Lavallen (blockera) 1 december 2012 kl. 19.31 (CET)

Ja, det stämmer säkert. Men även om ett fan skriver om sin favoritartist så bör den skribenten göra sin egen research. Research och val av källor är en del i artikelskrivandet som inte bör överlåtas till någon annan. --Bensin (disk) 1 december 2012 kl. 21.36 (CET)

Jag har nu påbörjat detta arbete. personen på Carema har varit mycket hjälpsam och respektfull till mig och förståelse att inte vara påtryckande. Dock har hon svårt förstå mina petiga krav på källor. Jag har fått tag på två källor som jag annars nog inte hittade, en är årsredovisningen som ligger på en krånglig webbadress som jag knappast annars funnit själv. det andra är en fristående rapport jag vetat om men inte hittat webbadress till. Så hittills har det bara inneburit tillgång till fler källor. Bensins krav att alltid göra egen research får mig undra om h*n också är emot att när det gäller bra källor till artikeln Olof Lagercrantz vänt mig till hans dotter (och då fått tips om åtta böcker som varit till nytta)?Yger (disk) 1 december 2012 kl. 21.43 (CET)

Arbete nu klart. För faktadelen blev det närmast succé. Jag fick tag på tre källor (främst årsredovisningar) jag aldrig skulle hittat själv och som gav fullgoda källor för omsättning, antal anställda och historik. Carema hjälpte mig också med ett utkast till sammanfattningen av historiken före 2005 (helt från källan) och i ordvalet i vad dess verksamhet är (fullt källbelagt). Båda dessa teststycken kunde jag skrivit själv men jag bedömer de känner begreppen bättre än jag. För kontroversdelen gav detta försök till samarbete obetydligt. Jag fick visserligen två källor till saker kritiska till rapporteringen, men dessa hade jag haft lätt hitta själv. Och för tyngre delar, som vad som behandlats i riskdagen, ville de inte ge hjälp och det tog ett tag luska fram själv. Och att berätta något av konsekvensen var de alls inte intresserade av, fast det ju är fakta. Så experimentet gav mycket litet av värde i fråga om att få hjälp skapa bättre balans i svåra artiklar. Och att fråga efter hjälp för få fram bra källor för basfakta är nästan en grundgrej jag använder generellt redan, så inte mycket nytt att det kan fungera även för företag. Yger (disk) 4 december 2012 kl. 12.13 (CET)

Efter jag skrev detta fick jag faktiskt tillsänt mig någon källa som är av värde och som ger fakta som visar Caremas omsättning nu minskar. Jag kom också på att kanske mest värdefullt för kontakten i kontroversdelen är att jag vet jag inte missat någon Carema positiv källa som kan vara av värde för att balansera Carema negativa (som det vimlar av).Yger (disk) 4 december 2012 kl. 16.11 (CET)

Sidinformation

Vill uppmärksamma vad en robot har skrivit in på MediaWiki-diskussion:Pageinfo-footer!

I tillägg till vad man ser där så kan jag säga att det exakta innehållet på dessa sidor beror på vilka behörigheter man har. Som icke-admin får man tex inte info om hur många som bevakar sidan. Sidan Special:Obevakade sidor är ju på samma sätt begränsad till admins. -- Lavallen (blockera) 4 december 2012 kl. 13.11 (CET)

Det var ett behändigt litet verktyg. Kul att det finns inbyggt i MediaWiki och att man slipper gå till Toolservern.//Hannibal (disk) 4 december 2012 kl. 18.30 (CET)

Yes, kontentan av robotens meddelande är då att: MediaWiki:Pageinfo-footer är platsen om man vill lägga in sådana tools. -- Lavallen (blockera) 4 december 2012 kl. 20.49 (CET)

FN:s internationella frivilligdag

Hurra för oss alla!

Idag är det FN:s internationella frivilligdag och jag vill bara säga stort tack till alla glada volontärer och överlämna en digital Wikipedia-tårta! Nästa år kommer att bli oerhört spännande med massor av aktiviteter både online och offline. Jag hoppas ni vill vara med även då! Vänligen, John Andersson (WMSE) (disk) 5 december 2012 kl. 19.50 (CET)

Förslag på ändrade rutiner för månadens bästa bild

Jag har lagt ett förslag till ändrade rutiner vid val av månadens bästa nyuppladdade bild. Tanken är att locka fler att bry sig om omröstningen, varför det vore intressant med inlägg också från användare som inte normalt bevakar den sida där förslaget lagts: Wikipediadiskussion:Månadens nyuppladdade bilder#Nomineringssystem. /Dcastor (disk) 5 december 2012 kl. 21.18 (CET)

Klotteruppmärksamhet

Hejsan! Har ägnat de senaste dagarna på WP åt klottersanering, och konstaterat att ett och annat missas av oss. Är det jag som minns fel, eller har den röda uppmärksammelsen "Märke: möjligt klotter" börjat fungera sämre? Vad jag minns kände väl märket av sådana här mogenheter förut...? /Mvh Vostok (disk) 2 december 2012 kl. 13.31 (CET)

kan det ha någonting med det nya sparat-meddelandet att göra? Niklas R (D^#) 2 december 2012 kl. 13.46 (CET)

Själv har jag ingen aning. Hoppas på svar från någon kunnig... /Mvh Vostok (disk) 2 december 2012 kl. 16.38 (CET)

Ja, det är märkligt. Här borde även något filter ha löst ut idag, det gjorde det 28 november, vad är det för skillnad? /Hangsna (disk) 2 december 2012 kl. 16.46 (CET)

De flesta "bajs" uppmärksammas i rött (liksom stora textborttagningar av IP-nummer) men långt ifrån alla könsord, svordomar och sådant i stil med "fffgffgfggfgfdjhnjjhgh"... /Mvh Vostok (disk) 2 december 2012 kl. 18.25 (CET)

I exemplet ovan reagerade missbruksfilter 15 på "bög" 28/11 men samma filter släppte igenom "kuk" idag. /Hangsna (disk) 2 december 2012 kl. 18.29 (CET) Hm, filter 15 ser ut att bara trigga registrerade konton. /Hangsna (disk) 2 december 2012 kl. 18.32 (CET)

Ska se om jag kan förbättra filtret, har ändrat till att det bara loggar medan jag fipplar med det. För närvarande ger det alltså inga varningar alls. Njaelkies Lea (d) 5 december 2012 kl. 19.00 (CET)

Filtret tycks fungera bättre nu och är aktivt igen. Njaelkies Lea (d) 6 december 2012 kl. 09.48 (CET)

Hur skall man hantera en egen skriven sammanfattning som källa?

I artikeln om Klas Eklund har det de senaste dagarna varit en lite tråkig, men förhoppningsvis kreativ till slut, diskussion som vi förhoppningsvis kan lägga till handlingarna, men resultatet är att Klas Eklund lagt in en sammanfattning på diskussionssidan, som jag inte finner någon anledning att anmärka på. Men hur skall man använda detta som en källa i artikeln? Ghostrider ♠ 4 december 2012 kl. 20.04 (CET)

Bra vore om Klas själv kunde hjälpa till med källor när han är tillbaka från Kina, men jag ser inget fel med förfarandet, eftersom han skrivit detta på artikelns diskussionssida, helt enligt boken. Sen att vi inte har utrymme att ta med allt är en annan sak och jag tycker faktiskt han skrivit ganska neutralt om sig själv och jag brukar annars reagera starkt mot wp:IK. Tyvärr är inte wikifiering min starkaste sida, för annars skulle jag fixat till en hel del i artikeln, eftersom den är lite plottrig och allt verkar inlagt pö om pö. Men trots att jag är lite upptagen just nu, ska jag bidra till att fixa till artikeln när tid ges. El Gurka Rapido (disk) 4 december 2012 kl. 20.09 (CET)

Nej, missförstå mig inte, Jag har heller inget problem med förfarandet, Jag var mest intresserad av den principiella diskussionen hur man kan hantera detta, för jag skulle kunna tro att det blir vanligare i framtiden. Ghostrider ♠ 4 december 2012 kl. 20.13 (CET)

Du menar om man kan använda källhänvisa till hans egen text? Det tycker jag däremot inte. Det gav mig däremot en idé, att först hitta källor för den text han bifogat. El Gurka Rapido (disk) 4 december 2012 kl. 20.16 (CET)

Extra viktigt i fall som detta att det finns källor till all information som så småningom läggs in.Yger (disk) 4 december 2012 kl. 21.22 (CET)

En väl skriven text som verkar sanningsenlig (baserat på sannolikheten att skribenten är bekant med ämnet – vilket kan göras troligt i det här fallet) är lika användbar om den hittas på en diskussionssida som vilken annanstans som helst (där textens upphovsrätt gör hämtande möjligt). Däremot är det bra/viktigt att det mesta/viktigaste i texten källbeläggs, just eftersom den är hämtad från en diskussionsida (eller vilken annanstans som helst). Målet/Kravet bör nog vara att minst lika mycket av den nya artikeln ska vara källbelagd som den ersatta versionen. Tycker jag. Dvs jag håller med El Gurka Rapido. :-)--Paracel63 (disk) 6 december 2012 kl. 22.17 (CET)

Bokfunktionen

Hej!

Jag fick en fråga från en pedagog som jag själv inte kan besvara om bokfunktionen som jag tänkte att någon annan här kanske har koll på. Han frågade om man kunde använda en äldre artikel i historiken än den nuvarande artikeln för att ha i boken? Han tyckte att det fanns lättare versioner av artikeln fotosyntes till exempel och skulle hellre använda en äldre version av artikeln i den boken han skapar för sina elever. Är detta möjligt?

Sophie Österberg (WMSE) (disk) 5 december 2012 kl. 10.40 (CET)

Testade just och det fungerar. Han måste slå på bokfunktionen, gå till fotosyntes och sedan leta upp rätt version i historiken, klicka på den versionen och sedan skapa boken.--ArildV (disk) 5 december 2012 kl. 10.49 (CET)

Det är en sådan sak som är viktig för pedagogerna att veta, för då kan de spara versioner som de själva kontrollerat stämmer till eleverna. Adville (disk) 5 december 2012 kl. 10.54 (CET)

Tack! --Sophie Österberg (WMSE) (disk) 5 december 2012 kl. 11.35 (CET)

Jag brukar tipsa dem, ifall de vill göra specialversioner av artiklarna (med uppdrag etc), att kopiera artikeln till en undersida av sin användarsida och sedan lägga in den versionen i boken. Då kan de själv styra exakt hur artikeln ser ut, utan att någon annan behöver bli störd.//Hannibal (disk) 5 december 2012 kl. 12.58 (CET)

När man gör så försvinner tyvärr historiken, vilket gör att "boken" inte kan kopieras eller spridas. Och det är synd, för en poäng med Wikipedia är ju att materialet ska gå att kopiera och sprida. Jag har inte kommit på något bra sätt att lösa det problemet på och ändå kunna använda bokfunktionen. /NH 6 december 2012 kl. 10.54 (CET)

Om boken inte kan kopieras och spridas (annat än för eget bruk) kan den inte heller delas ut åt eleverna. Det är alltså inte bara synd, utan gör funktionen oanvändbar för ändamålet. Man måste alltså se till att få med historiken på något annat sätt om det inte går automatiskt. Det går förstås att plocka med historiksidan ur en PDF (eller skriva en egen lista på de viktigaste bidragsgivarna, tillåtet åtminstone enligt GFDL) och lägga in den i den egna boken, men med flera artiklar blir det omständligt. Vi behöver bättre verktyg. --LPfi (disk) 6 december 2012 kl. 20.01 (CET)

Alla problem går att lösa. (Skrev han övermodigt.) Jag skulle i så fall tipsa om att lägga in länk till originalartikeln så att man kan följa historiken.//Hannibal (disk) 6 december 2012 kl. 22.07 (CET)

Felaktig rubrik "Navigeringsmeny" - bugg

Längst på alla sidor har det dykt upp en rubrik i storleksordning som =dess rubriker= har. Den börjar längst i vänsterkant så för korta artiklar hamnar den nästan ovanför verktygslådorna eller åtminstone över iw-länkarna. Någon som ser samma sak som jag? Jag kör Chrome. Moberg (disk) 6 december 2012 kl. 21.40 (CET)

Ja, det diskuteras även här. /Hangsna (disk) 6 december 2012 kl. 21.41 (CET)

Den krympande uppslagsverksmarknaden

Enligt tidningen Svensk Bokhandel, nr 19/2012, sid. 24 hade förlaget Nationalencyklopedin en omsättning av 115,8 MSEK under 2009-2010 (räkenskapsåret slutar 31 augusti) och 54,4 MSEK under 2010-2011, en minskning med 53%. Båda åren gjorde de förlust. Ett annat förlag för referenslitteratur och lexikon är Bertmarks Förlag, som omsatte 83,4 MSEK under 2010 och 66,6 MSEK under 2011, en minskning med 20%. De gjorde dock en liten vinst 2011. Nu har vi ju redan artiklar om båda förlagen, baserat på allmänintresset för deras produkter. Men enbart omsättningen hade inte varit tillräcklig för att nå upp till vårt relevanskriterium, som är 500 MSEK. Av svenska läromedelsförlag nådde inte ens det största upp dit, Liber Läromedel omsatte bara 441 MSEK. --LA2 (disk) 6 december 2012 kl. 10.32 (CET)

Intressanta uppgifter. Relevanskriteriet 500 MSEK verkar dock mer vara en riktlinje av flera, inte en hård gräns.--Paracel63 (disk) 6 december 2012 kl. 21.48 (CET)

Ja, omsättningsgränsen är ett kriterium i en lista, där ett enda räcker för att garantera relevans. Nu är ju NE känt för sin tjänst, inte för sin omsättning, så omsättningen är inte något avgörande bedömningskriterium för dem. --LA2 (disk) 7 december 2012 kl. 15.41 (CET)

Minderåriga i deltagarlistor

Infogat från Diskussion:Wild Kids:

Personligen tycker jag det är olämpligt att ha deltagarlistor alls eftersom personerna är minderåriga och enligt mig inte ska betraktas som offentliga personer. WP är ett företag och får inte publicera bilder på dem utan tillåtelse, vad juridikensäger om Namn och Efternamn vet jag inte, men för mig är det enkelt. WP är inget personregister för minderåriga, bort med alla efternamn åtminstonde. Jlandin (disk) 6 december 2012 kl. 03.26 (CET)

Jag håller med, bättre att vara lite för restriktiv när det gäller mineråriga. Niklas R (D^#) 6 december 2012 kl. 13.31 (CET)

Jag håller också med. Efternamn brukar ju sällan användas i den här sortens program ändå, så det fungerar väl att bara skriva förnamnen? / Elinnea (disk) 6 december 2012 kl. 13.38 (CET)

Förnamn anser jag är encyklopediskt klokt att ha med för läsare som följer programserien eller delar av den, så länge som det framgår i TV-programmet. Om flera deltagare har samma förnamn så kan det vara lämpligt att lägga in första bokstaven i efternamnet eller ett alternativt smeknamn också. Om barnen är så pass offentliga att de har egna WP-artiklar så ser jag inget fel att ha med efternamn, men det går förstås även bra att länka till ett barns artikel med enbart förnamn synligt också (ifall det handlar om undantag). /Kyllo (disk) 6 december 2012 kl. 14.18 (CET)

Wikipedia är inget personregister över huvud taget, men vi talar ju om väldigt offentlig information här. Vi avslöjar ingenting som man inte enkelt skulle kunna hitta och ingenting som räknas om privata upplysningar. Jag ser inte ett problem. /Julle (disk) 6 december 2012 kl. 14.42 (CET)

Talar du om både för- och efternamn nu? Ett problem med att lägga ut fullständigt namn, ålder och bostadsort är att personerna kan "pekas ut" även långt efter att säsonger har sänts. Officiella webbplatser brukar radera deltagarinformation efter varje säsong. /Kyllo (disk) 6 december 2012 kl. 15.14 (CET)

Även om man bortser från problematiken med minderåriga måste jag fråga om deltagarlistor i ett sådant här program alls är relevanta för ett uppslagsverk? Spontant känner jag mig skeptisk till att det är vår uppgift att föra register över detta. Njaelkies Lea (d) 6 december 2012 kl. 14.28 (CET)

För personer som följer programmen eller delar av programmen så kan det vara av betydelse att känna till, så länge det inte är fråga om originalforskning. Vad menar du med "sådant här program"? Fullständiga deltagarlistor kan ifrågasättas, men eftersom det är ett tävlingsinriktat program så anser jag att vinnare bör anges, precis som i tävlingsprogram för vuxna. När jag tittar på artiklen Wild Kids som helhet så är min spontana tanke att den är för detaljerad. /Kyllo (disk) 6 december 2012 kl. 14.56 (CET)

Jag har stor sympati för Njaelkies Leas tanke här ovan. Deltagarlistor, inklusive spelartrupper, styrelseförteckningar o dyl, som innehåller ej relevanta personer är ofta ett uttryck för en nutidsfokusierng som lätt kan uppfattas som obsolet när det har gått en tid. Janders (disk) 6 december 2012 kl. 15.21 (CET)

Är de relevanta att ha med bör de aldrig uppdateras genom att inaktuella uppgifter tas bort, endast genom att de kompletteras med nya. Tostarpadius (disk) 6 december 2012 kl. 16.28 (CET)

Det borde vara konsekvent. Om Wikipedia inte brukar ange deltagarlistor i tävlingsfokuserade program med vuxna så bör man väl utgå ifrån att inte göra det när det gäller barnprogram också.

Sedan tänker jag program med fast panel (åsiktspanel etc.), där det kan finnas ett intresse i att veta om panelen varit med i tidigare säsonger, som en del av programinformationen. Men det går förstås att stryka namn och bara ange att panelen ersattes inför säsong X. /Kyllo (disk) 6 december 2012 kl. 16.40 (CET)

Det största problemet är väl att det inte finns några källor för namnen. Om det nu är så att programmets webbplats tar bort tidigare deltagarlistor är det ju omöjligt för oss att styrka att de stämmer i efterhand. Utan källor ska vi definitivt inte ha med listor. Annars håller jag med om att det inte är nån idé att ha med såna här listor alls. /Grillo (disk) 7 december 2012 kl. 07.41 (CET)

Efter en vidare koll på artikeln ser det ut som om allt material baseras på information som samlats ihop av att titta på programmet. Detaljgraden är nästan skrämmande hög, speciellt eftersom det handlar om barn... Tänk på att de som var 12 år säsongen 2005 är 19 år gamla nu. /Grillo (disk) 7 december 2012 kl. 07.45 (CET)

Det kan finnas gamla tidningsartiklar som avslöjar namnen. Ibland kan även namn finnas bevarade i Svensk mediedatabas, men det sistnämnda är tveksamt när det gäller Wild kids eftersom mycket i programserien bygger på överraskningar. Har ett barn mobbats för sin medverkan i programmet så måste det kännas fruktansvärt att flera år senare bli påmind om det på grund av Wikipedia. /Kyllo (disk) 7 december 2012 kl. 12.33 (CET)

Jag tycker att hela stycket "Deltagare" borde tas bort då det enligt min åsikt är fulllkomligt irrelevant. Sedan så hängs ju barnen ut med fullständigt namn samt kortfattad personlig information. Rasmus 28 7 december 2012 kl. 16.14 (CET)

Mallen Källor

{{Källor}} Jag tycker att vi bör drastiskt ändra eller tabort mallen källor. Detta är inte ett uttalande mot källor, utan bara mot mallen och hur den används. För närvarande innehåller kategorin källor ungefär 100 gånger så många artiklar som den näst största felkategorin. Ändå innehåller kategorin källor endast en bråkdel av de artiklar som saknar källor. Vi bör fråga oss om mallen fyller sitt syfte. Ett syfte skulle kunna vara att stimulera till bidrag med referenser till källor. Mitt intryck är att den inte gör det. Det är få redigerare som prioriterar att leta efter styrkande källor för påståenden som andra lagt in. Ett starkt indicium för att stimulerandet inte fungerar är att kategorin är så stor. Även om den skulle ha fungerat i någon mån så sker detta på ett mycket godtyckligt sätt. De flesta artiklar som saknar källor saknar också denna mall. Vi har ingenting i processen som styr mot att de viktigaste bristerna åtgärdas. Ett annat syfte skulle kunna vara att varna läsaren. Återigen finns ett stort godtycke här eftersom bara en bråkdel av de artiklar som har felet har mallen. I praktiken har menigheten accepterat att vi har en stor majoritet av artiklar som saknar referenser till källor. Det är motsägelsefullt att ha en mall som på en godtyckligt vald minoritet av artiklarna låtsas att vi har en annan norm. Jag tycker att vi ska nöja oss med att ha en mall som markerar påståenden som vi verkligen ifrågasätter och en process som leder till att dessa påståenden tas bort när lämpliga kriterier uppfyllts. EMM skulle det vara bättre om vi vore lite övernitiska i att ta bort tveksamma uppgifter om detta kunde göra att vi slapp den här förfulande mallen. Ett problem med det förslaget är dock att det skulle kunna innebär bitande av nybörjare, och det vill vi ju inte bidra till. --Ettrig (disk) 6 december 2012 kl. 15.58 (CET)

Bita nybörjare vill vi inte, men vi vill definitivt lära dem att lägga in de källor de har använt. Detta bland annat för att undvika snabbradering. Det stora problemet som vi lever med och som diskuteras i många andra sammanhang (exempelvis i en tråd en bit upp) är att så många gamla artiklar saknar hänvisningar helt enkelt p g a att kraven såg annorlunda ut i Wikipedias barndom. Om dessa skall märkas på något sätt finns det delade meningar om, liksom vad det innebär att belägga uppgifterna. Numera lägger jag aldrig in något som annat än extern länk om det inte verkligen är därifrån uppgifterna är hämtade. Alternativt skriver jag om artikeln så att den överensstämmer med det jag anför. Tostarpadius (disk) 6 december 2012 kl. 16.08 (CET)

Då ska jag säga tvärtom som Ettrig: lägg då hellre in mallen i något hundratusental artiklar till, så alla artiklar som saknar källor faktiskt är märkta. Den så kallade förfulningen är ju faktiskt en varningsmarkering till läsarna och kollektivt dåligt samvete till oss aktiva bidragsgivare. Det verkar inte som att vi har olika åsikter i sak, men att vara störd över att kategorin är så stor låter för mig nästan som en "sopa problemet under mattan"-inställning. Det är inte OK att vi har en så låg andel uttryckligen källbelagda artiklar, och vi ska inte heller låtsas att det är det, enligt min mening. Sedan håller jag med om att källmallarna ibland tillämpas övernitiskt, även om jag inte tycker att detta är alltför vanligt. Ett exempel kan dock vara källmallning av geografistubbar med coord-mall, där den enda informationen är var stället ligger och vad som ligger i närheten, d.v.s. sådant som faktiskt kan utläsas av en karta. Ett annat kan vara om man kb-märker varenda mening som saknar fotnoter (kanske mest för att man inte gillar artikelsubjektet eller artikelns fokus). Vad vore då viktigast att åtgärda? Tja, sett till Wikipedias policies är det väl biografierna över nu levande personer som bör ha högst prioritet. Fast vilka biografier och vilka artiklar därutöver - det är som all annan redigering upp till var och en... Tomas e (disk) 7 december 2012 kl. 18.03 (CET)

Jag instämmer i allt väsentligt med Tomas e. Sedan är det ofta mer hjälpsamt att lägga in {{kb}} än att bara drämma dit en källor-mall, men den mallen är fortfarande bättre än ingenting. Niklas R (D^#) 7 december 2012 kl. 20.35 (CET)

Instämmer med Tomas e. Jag tycker {{källor}} säger mer än bara "denna artikel behöver källor" utan handlar även som en varning, något som "läs gärna artikeln, men tänk på att det inte finns styrkande källor". För folk som inte är van med Wikipedia kan detta vara en väldigt värdeful varning tycker jag (och kanske även det "lite extra" så får dem att bidra, t.ex. 'jag såg att artikeln om mitt favoritämne var källös, tyckte detta var helt fel och bestämde mig för att källbelägga den'). Dieselmotorvagnar (till stationen) 7 december 2012 kl. 21.59 (CET)

Samarbete

Kan någon skapa en sida där man lägger upp saker man vill ha gjorda, är jobbiga för en, men kanske inte jättemånga (är det för många är det ju upp till en bot). Då kan två eller fler gå samman och utföra jobb där.

Till exempel:

• Person A: -Kategorisera/lägg till infobox/Commonslänka (någonting efter land/ort), jag börjar på A och går framåt i bokstavsordning.
• Person B: -Då börjar jag på Ö och går bakåt i bokstavsordning, så möts vi på mitten.

Då slipper man dessutom vänta in bothjälp varenda gång.

J 1982 (disk) 7 december 2012 kl. 17.48 (CET)

Wikipedia:Projektkontoret? Lavallen (blockera) 7 december 2012 kl. 18.01 (CET)

Har aldrig sett den, men det ser bra ut. Är aktiviteten hög? J 1982 (disk) 7 december 2012 kl. 18.05 (CET)

Nej, aktiviteten är låg. Sidan har bara uppdaterats 8 gånger under hela 2012. Men det är rätt ställe för uppdrag av den typ du nämner. Du kanske kan bli den som får fart på aktiviteten. --LA2 (disk) 7 december 2012 kl. 19.03 (CET)

Projektkontoret är rätt plats, men det är bra med en blänkare här på bybrunnen om man drar igång något nytt miniprojekt så folk ser det. Precis den hjälp J 1982 frågar om fick vi i Projekt Kina av Hangsna när vi skulle skapa en ny "bevakningskategori", hjälpen var verkligen guldvärd! Snabb dialog via irc om vem som tog vilken kategori och så blev jobbet klart på en halv vecka, nu en vecka senare har vi över 2800 artiklar i projektets bevakningslista. C.Nilsson (disk) 7 december 2012 kl. 19.29 (CET)

Relevans, källor, relevansgrundande källor...

Med tanke på ett antal diskussioner om relevans och källor jag läst eller varit inblandad i på sistone skulle jag vilja lyfta ett antal frågor till diskussion i ett vidare sammanhang, en principdiskussion om man så vill.

Min erfarenhet av svWP är att en artikels vara eller icke vara ofta avgörs av huruvida ämnet anses relevant eller ej. Det finns olika uppfattningar om vad som skall bedömas som relevant, även om vi brukar vara någorlunda överens om ytterligheter. När ett ämnes relevans ifrågasätts efterfrågar vi något som ibland kallas "relevansgrundande källor". Jag vet inte om detta är ett vedertaget uttryck från någon policy/riktlinje eller bara ett sätt att skilja på källor som är viktiga för att verifiera uppgifter i en artikel och källor som endast kan verifiera att ett ämne är uppmärksammat (det ena behöver ju inte alltid utesluta det andra förstås). "Omnämnd i riksmedia [länk]", "Recenserad av X [länk]", "Publicerad av Y" och liknande argument är vanligt förekommande i relevansdiskussioner och på SFFR.

Det är dock alltför sällan vi tar hänsyn till om den information vi kan hämta ur dessa källor faktiskt räcker till en rimligt heltäckande artikel, någonting mer en förklaring av varför ämnet är relevant. Engelskspråkiga Wikipedia uttrycker problemet koncist i sin Notability-riktlinje:

”	We require "significant coverage" in reliable sources so that we can actually write a whole article, rather than half a paragraph or a definition of that topic. If only a few sentences could be written and supported by sources about the subject, that subject does not qualify for a separate page [...]	„
– en:Wikipedia:WHYN#Why_we_have_these_requirements

EnWP går alltså steget längre än att kräva att någonting skall vara uppmärksammat, de kräver "significant coverage" i pålitliga källor, så att en verifierbar artikel kan skrivas.

Jag skulle vilja se ett liknande förhållningssätt på svWP, det vill säga att en relevansbedömning inte bara tar hänsyn till om det finns källor som visar på relevans, utan om det finns nog med källor för att skriva en heltäckande, källbelagd, artikel. Vad tycker ni andra? Niklas R (D^#) 5 december 2012 kl. 21.56 (CET)

I grunden ser jag egentligen inget problem med att införa en sådan regel. Det stora problemet är att NE år 2000 valde ut omkring 200.000 enligt deras mening särskilt relevanta artiklar för att infoga i sitt uppslagsverk. Av dessa saknar fortfarande ungefär 30% artiklar, och av de övriga som finns på wikipedia skulle jag visserligen tro att en större andel än genomsnittet har källor, men en stor andel saknar dem helt. Är dessa då irrelevanta ämnen? Om inte, vem skall avgöra det? Jag tror egentligen att kravet på nog med källor inte utesluter särskilt många artiklar som uppfyller wikipedias relevanskriterier. Problemet är snarare att artiklarna idag inte har några källor, och jag har ett fullspäckat scema för att ordna sådant som det är, så vitt utgår ifrån har de flesta andra här också det. Om vi istället antar man inte fokuserar på vilka källor artikeln har utan vilka källor den rimligen skulle kunna få, så tror jag inte att det gör så stor skillnad. Det finns så ofantligt mycket skrivet om högt och lågt att så gott som allt att det inte borde vara några större problem att hitta material om det mesta som uppfyller relevanskriterierna.

Risken är tvärtom att vi får en påfallande recentism bland artiklarna. Källorna som läggs in blir recensioner och tidningsartiklar som finns tillgängliga via google och allt som kräver pappersformat raderas. Om några år, när vi nått engelskspråkiga wikipedias täckning kan jag känna att en sådan skrivning skulle kunna fylla en funktion, idag upplever jag inte det.--FBQ (disk) 5 december 2012 kl. 22.42 (CET)

Det kunde framgått tydligare i mitt första inlägg att det förstås är skillnad på "verifierad" och "verifierbar". Artikeln Agorafobi innehåller inga källhänvisningar, men jag är säker på att det går att skriva en verifierad, heltäckande artikel om agorafobi, den är verifierbar men inte verifierad. Vi skall alltså inte börja radera artiklar till höger och vänster, däremot skulle jag vilja att vi tog större hänsyn till verifierbarheten i relevansbedömningar – och inte bara för grundläggande saker som "X existerar" och "X är uppmärksammad", utan för någon sorts minimum för en heltäckande artikel. (Vad detta minimum skulle vara är förstås också en sak vi skulle behöva diskutera, antagligen från fall till fall, men det är en annan diskussion.) Niklas R (D^#) 5 december 2012 kl. 23.20 (CET)

Det kan ju vara så att vi har en artikel som är tydligt relevant men just nu finns det inte källor. Det kan vara att det inte har forskats på området eller ingen har skrivit speciellt mycket om det. Om det som finns skrivet räcker till en kort artikel som ändå beskriver varför ämnet är relevant så vill jag fortfarande ha den här just nu och förhoppningsvis kanske det längre fram finns källor att lägga in som har behandlat ämnet mer utförligt. (Jag vill betona att jag inte menar saker som är aktuella/moderna/trendiga/inne just nu utan vilket ämne som helst som det inte finns så mycket skrivet om.) /Hangsna (disk) 5 december 2012 kl. 23.30 (CET)

Jag tror på förslaget. Alla artiklar bör ha uppmärksammats i något annat sammanhang före det vi skriver en artikel. Jag tror inte på separata relevanskriterium annat än som tumregler: sådant här brukar ha artiklar, och då är det oftast OK att skriva om ämnet. Visar det sig att det inte går att leta reda på källor ens vid allvarliga försök bör artikeln raderas oavsett.

andejons (disk) 6 december 2012 kl. 09.04 (CET)

Jag instämmer med emfas i FBQ:s farhåga ovan att ett sådant här förhållningssätt kan riskera att leda till ett missgynnande av ämnen som kräver att man letar upp svårfunnen äldre litteratur, halvgamla tidningar som inte finns digitaliserade etc till förmån med sådant som snabbt går att belägga med en Googlesökning. /FredrikT (disk) 6 december 2012 kl. 09.51 (CET)

Jätteviktig diskussion om en av de viktigaste frågorna i arbetet med att utveckla och säkra den samlade kvalitén. Källorna, och referenserna till dem, behövs för att verifiera att de påståenden och uppgifter som redovisas i artikeln är korrekta. Det är ett grundläggande krav, även om det finns ett visst utrymme att vara pragmatisk så länge som uppgifterna är verifierbara. Men möjligheten att peka på källor säger ingenting om ämnets egentliga värde (eller relevans om vi ska använda det uttrycket). Det faktum att en fråga är uppmärksammad i t ex medier, eller utvald som ett ämne i ett nischat uppslagsverk, säger egentligen bara något om källornas urvalsprinciper - inte Wikipedias. Jag kanske missuppfattar Niklas R. Men FBQ och Fredrik: Jag förstår inte hur - som Niklas skriver - "en relevansbedömning [som] inte bara tar hänsyn till om det finns källor som visar på relevans, utan om det finns nog med källor för att skriva en heltäckande, källbelagd, artikel" skulle bidra till nutidsfokusering. Recentism är ett allvarligt kvalitetsproblem, främst för att vi ofta saknar möjligheten att göra vettiga bedömningar av om ämnet håller i ett annat tidsperspektiv än det just nu aktuella. "Significant coverage" handlar inte bara om kvantitet, utan även kvalitet på de källor som finns. Många Googleträffar, t ex, som pekar i samma riktning är i sig inget tecken på relevans. Janders (disk) 6 december 2012 kl. 10.20 (CET)

Faran ligger i tidsbristen. När en artikel fått en relevansmall eller en SFFR-anmälan på sig har man ofta inte mer än några veckor - i SFFR-fallet ännu mindre - på sig att styrka att ämnet är relevant och att det finns källor. Det gynnar ämnen där källorna raskt kan hittas online men missgynnar sådana som kräver tidskrävande biblioteksbesök och mer avancerad inläsning/efterforskningar som få kanske förmår eller har tid att ägna sig åt. /FredrikT (disk) 6 december 2012 kl. 10.57 (CET)

Som FredrikT. Det skulle kräva att minst en person gör en någorlunda djupgående studie kring om ämnet verkligen inte är verifierbart innan en omröstning startar. I praktiken skulle det troligen innebära att sidorna blev liggande på relevanskontroll i åratal, ja till och med decennier.--FBQ (disk) 6 december 2012 kl. 12.24 (CET)

Nja, de källmallade artiklarna har ju legat i 4 år så vari ligger tidsbristen? -- Lavallen (blockera) 6 december 2012 kl. 12.25 (CET)

(Redigeringskonflikt)Jag förstår inte problemet. De artiklar som finns kan vi inte radera (tyvärr verkar de gamla redigerarna inte haft samma krav på sig när det gäller källor). Detta gäller nya artiklar som skrivs. Jag anser att man ALLTID skall sätta in källor i dessa, annars har de inte på Wikipedia att göra. Om en artikel kommer till SFFR så måste man då bedömma om det finns relevanta källor för att skriva en artikel, annars försämras kvaliteten. Kan man inte helt enkelt införa en parameter till i SFFR: "Relevans finns, men källor saknas", vilket betyder att artikeln kan raderas (källor saknas), men om någon hittar en relevant källa så behöver inte artikeln gå upp till SFFR igen utan den är igenom nyckelhålet? Adville (disk) 6 december 2012 kl. 12.29 (CET)

Jag lägger in källor i något tusental artiklar och skriver ett par tusen källbelagda per år - tyvärr hinner jag inte med mer. Det handlar som sagt om några hundratusental artiklar att källbelägga, och jag kommer alla fall bara att kunna arbeta med sådana där jag har litteratur hemma i bokhyllan. Skall jag börja låna böcker på biblioteket eller ta kopior från böcker som inte är hemlån lär hastigheten drastiskt gå ned - så ja - fyra år finns inte en chans att hinna på, inte ens med FredrikT:s hjälp.--FBQ (disk) 6 december 2012 kl. 12.44 (CET)

[redigeringskonflikt] Fast nu talar vi väl inte om helt källösa artiklar? Jag uppfattade det som att den här diskussionen handlar om artiklar som har vad man skulle kunan kalal "fläckvisa" källor som belyser enskilda detaljer, men där det saknas en eller flera "tunga" källor som styrker att själva ämnet i sig redan tidigare har tillmätts betydelse/relevans. D v s det är en sak att vi har källor på att NN föddes 1875 och har givit ut en bok som finns i Libris men det är en annan att kunan styrka att NN haft någon betydenhet som författare. /FredrikT (disk) 6 december 2012 kl. 12.45 (CET)

Det har tidigare antytts att det måste framgå av artikeln varför personen är relevant. Då måste Andokides (keramiker) inte bara skall förklara vem han var, utan även varför han är relevant för en artikel då kommer ju hela wikipedia att sluta fungera som ett uppslagsverk. NE skriver visserligen därtill om honom att han anses av många som efterföljare till Exekias och som den trolige upphovsmannen till den rödfiguriga tekniken. men är det tillräckligt att "många" anser om honom som "trolig" upphovs man. Skall man kräva att artikeln listar alla konsthistoriska arbeten där han nämns, alla museer där hans finns osv? Tyvärr, jag kan inte se att något gott kommer ut av det.--FBQ (disk) 6 december 2012 kl. 12.55 (CET)

Sv till FBQ: Jag förstår inte riktigt vad du argumenterar mot/för här. Vad har detta att göra med förslaget?Niklas R (D^#) 6 december 2012 kl. 13.09 (CET)

(Redigeringskonflikt) svar till FredrikT: Nej, det handlar inte bara om helt källösa artiklar, i övrigt menar jag nog tvärt om men ändå inte... Visst handlar det om artiklar med "fläckvisa källor (eller snarare fläckvis verifierbarhet), och visst kan vi känna oss tryggare i en relevansbedömning om det finns fler tunga källor. Men källornas enda uppgift är ju inte att visa att ett ämne tillmätts betydelse. Om vi hittar artiklar om X i ett antal uppslagsverk till exempel, men alla dessa är utgivna innan någonting viktigt för förståelsen av X inträffade, så att vi inte kan skriva källbelagt om denna händelse och dess effekter på X, så bör vi inte ha en artikel om X. Det jag menar är alltså att vi inte kan bedöma huruvida vi skall ha en artikel om ett ämne bara genom att se på vilka källor som finns tillgängliga, och hur mycket vikt vi bör tillmäta dessa källor, utan att vi också måste ta hänsyn till huruvida den information som behövs för att täcka ett ämne någorlunda väl/utan att vara missledande/utan att skapa OVIKT, går att verifiera. Niklas R (D^#) 6 december 2012 kl. 13.06 (CET)

Jag tycker att detta som NiclasR tar upp är oerhört viktigt och jag önskar att detta vore något som vi borde ha lagt större fokus på tidigare. Jag har tänkt på det många gånger, just skillnaden på relevansgrundande källor och källor i stort, men inte riktigt kunnat formulera det. Ibland har vi diskuterat det som "kriterium noll", det som ska vara uppfyllt redan innan man börjar en relevansdiskussion. Om man inte kan belägga att personen faktiskt tagit medalj i ett visst mästerskap, om skivan verkligen är utgiven på ett etablerat förlag, om personen verkligen haft en viss post så är de andra källorna meningslösa. Det är de relevansgrundande källorna vi bör fokusera på i första hand. Jag tycker att det är väldigt tråkigt när man på sffr ser kommentarer som "Om N.N har de meriter som anges så har han relevans", istället för att man utgår från att så länge det inte finns några källor som kan styrka att han har det så har artikeln inte relevans, det är först när man kan visa att de relevansgrundande raderna faktiskt stämmer enligt andra trovärdiga källor som man kan säga att en artikel platsar här eller ej. Det tas ofta väldigt lätt på och det är så tråkigt varje gång man ser argument på sffr som inte tar detta grundläggande på allvar.

Det är faktiskt sällan någon tidsbrist när det gäller relevanskontroll. Om en person skriver på diskussionssidan att de tror att de har möjlighet att verifiera en uppgift och de visar att verkligen gör det, så tror jag ingen har något emot att vänta några månader extra. Men ofta är det bara en väntan utan att något görs, ingen säger nåt och inget händer. Ofta får ju folk inte "tummen ur" att göra nåt förrän artikeln hamnar på sffr. Hoppas det inte blir med den här diskussionen som med många andra liknande att det bara rinner ut i sanden efter ett tag. Kanske borde vi skapa sidan Wikipedia:Relevansgrundande källor för att förtydliga och ge exempel på vad vi menar med sådana? / Elinnea (disk) 6 december 2012 kl. 14.10 (CET)

Förlåt, jag skrev kanske innan jag tänkte efter, men jag reagerar varje gång förslag om att kräva att relevansen skall framgå av artikeln och att "någon" haft si och så lång tid på sig att se till att relevansen framgår. Jag anser att vi skriver ett uppslagsverk tillsammans, och vi har ett gemensamt ansvar för artiklarna. Antingen tycker vi inte att artikeln bör vara med, och då kan man argumentera för att den skall bort, eller så tycker man att den skall vara med och då argumenterar man för det. Om ämnet skall vara med men behöver förbättras kan man ta itu med att förbättra den. Jag kan vara mycket förundrad över att ämnen som borde vara bland de viktigast inte skapats på wikipedia under hela de 11 åren wikipeda funnits, men det är ju ingen idé att klaga på att "någon" inte sett till att ordna den. Trots allt är det ett frivilligt gratisarbete vi alla lägger ned.

Angående senaste inlägget så förstår jag inte riktigt hur det skulle fungera. Nya rön presenteras hela tiden. Om man har en källa på att det som står om X i ett antal uppslagsverk är föråldrat, då kan man föra in det i artikeln. Om inte, skall vi bara utgå ifrån att det är föråldrat om källorna har en viss ålder? Det måste ju i sådana fall betyda att alla källor som i sin tur inte har källor måste bort, eftersom vi inte vet hur gamla källor de bygger på.

Elinnea: Det är just ett exempel på vad jag menar - om jag inte vet exakt var och i vilken bok ett avsnitt finns så handlar det om ganska många timmar jag skall lägga ned för att hitta uppgiften. Ofta ligger några hundra artikar på sffr åt gången. Om jag säger att jag skall kontrollera uppgifterna och det sedan dröjer lite för många månader innan jag hunnit ta itu med just en viss artikel och får höra att jag inte fått tummen ur. Enligt min mening har den som föreslår artikeln för radering lika mycket ansvar att få tummen ur till något annat än att lägga in en mall i artikeln.--FBQ (disk) 6 december 2012 kl. 14.30 (CET)

--FBQ (disk) 6 december 2012 kl. 14.30 (CET)

Du menar några hundra på relevanskontroll, på sffr brukar det oftast bara ligga ett par stycken? Jag upplever att det är ytterst, ytterst sällan någon skriver på diskussionssidan under relevanskontroll att de håller på och letar och att det nog att dröja ett ett par månader, och kontinuerligt upplyser om hur det går, så man märker att något faktiskt händer och inte bara glömts bort. Ofta är det bara helt tyst och ingenting alls händer. Hur ska man då veta om någon letar information, om något är på gång eller om saken bara sopats under mattan? Jag vet inte riktigt hur den som inte anser att det finns trovärdiga källor till en artikel har lika stort ansvar att leta reda på dessa som den som påstår att de finns. Det blir någonslags märklig omvänd bevisföring i mina ögon, lite som att den som inte ska bevisa att de inte finns, istället för de som tror på den saken. Och är det verkligen hela världen om nån artikel faktiskt skulle raderas och sen om, om någon faktiskt ett år senare eller nåt hittar dessa källor som visar relevansen och man då återställer artikeln? Allt finns ju kvar i historiken. Bättre det än att saker bara blir liggande i år ut och år in och inget händer./ Elinnea (disk) 6 december 2012 kl. 15.19 (CET)

Här håller jag med Elinnea. Gamla artiklar är ett problem för sig, men nyskapade som saknar källor bör normalt raderas om inget framkommer på ett par månader. De går alltid att återställa vid behov. Tostarpadius (disk) 6 december 2012 kl. 16.10 (CET)

Artikeln om en antik konstnär som FBQ hänvisar till har ju en relevansgrundande källa, nämligen Svensk Uppslagsbok, så jag förstår inte vari problemet består. Å andra sidan har jag svårt att se att förslaget skulle medföra någon väsentlig förändring. Min förhoppning är dock att det snarare motverkar recentism än förstärker den tydliga tendens till dylik som vi redan har. Sådana som endast finns omskrivna i kvällspressen kan vi sällan författa fullödiga biografier om. Tostarpadius (disk) 6 december 2012 kl. 15.22 (CET)

@Tostarpadius - jo, men det kändes som det här förslaget gick ut på att det inte skulle räcka med att uppfylla relevanskriterierna för att uppnå relevans. Hoppas du ursäktar Niklas R. om jag missuppfattade, frågan flöt ju ut ganska ordentligt.--FBQ (disk) 6 december 2012 kl. 16.46 (CET)

Ja - handlar det om en nyskapad artikel må det väl vara en sak, det har vi talat om länge, men som diskussionen beskrevs skulle det handla om alla artiklar, och då kommer saken i ett annat läge, som det handlar om majoriteten av wikipedias artiklar. I det läget anser jag att den som mallar en artikel om den nu sedan skall raderas åtminstone bör kunna visa varför denna artikel behöver åtgärdas mer än någon annan. Eftersom jag brukar gå igenom äldre artiklar och källbelägga dem kan jag ju konstatera att jag lika ofta hitta felaktigheter i artiklar med källor som utan. Det är inget skäl att strunta i källorna, men det gör att jag inte riktigt förstår paniken att förstöra ett åtminstone halvbra fungerande uppslagsverk.--FBQ (disk) 6 december 2012 kl. 16.46 (CET)

I mina ögon är halvbra ett alldeles för lågt betyg! Wikipedia är med utmärkt beröm godkänt. Alla påpekanden om brister är att se som randanmärkningar. Jag beklagar att kärven på angivande av källor var lägre i början, men det betyder inte att artiklarna från den tiden i allmänhet är undermåliga. Tvärtom! Det stora problemet är den nutidsfokusering som ofta kommer till uttryck även på SFFR. Jag skulle kunna tänka mig att endast biografera avlidna, men jag inser att det aldrig blir konsensus om ett såndat förslag. Det är oftast dokusåpastjärnor med flera som inte går att skriva fullödiga sidor om. Det är det jag anser att denna tråd handlar om, inte om historiskt material. Tostarpadius (disk) 6 december 2012 kl. 23.20 (CET)

Det finns ett par olika aspekter när man kopplar källkrav till relevans. Vi kan väl alla vara överens om att en sådan koppling förutsätter att källan är något som faktiskt uppmärksammar artikelämnet i egen rätt, och inte bara är en post i en förteckning: någon skall ha funnit det mödan värt att skriva något om ämnet på annan plats först, och inte bara hämtat uppgiften från någon databas. Jag menar att detta är ett rimligt grundkrav, i alla fall i teorin. När jag i sådana sammanhang diskuterar källäget är det i princip samma sak som för verifierbarhet: det viktiga är att man kan troliggöra att källorna finns, inte nödvändigtvis att man direkt skriver in dem. Man kan diskutera vilka källor som är tillräckligt ingående och oberoende från ämnet för att de skall vara godtagbara, men att inte detta skulle spela roll är inte hållbart.Då kan vi lika gärna avskaffa WP:Verifierbarhet.

andejons (disk) 6 december 2012 kl. 21.28 (CET)

Istället för att svara inne i diskussionen (som redan börjar bli lite svåröverskådlig) försöker jag här sammanfatta och kommentera några av de invändningar som framförts hittills. Säg till om jag har missuppfattat något.

• Både FBQ och FredrikT är bekymrade över att en sådan ordning som den jag föreslår skulle leda till ökad recentism och verka diskriminerande mot ämnen där källorna är mer svårtillgängliga än en googlesökning.
  • Med förbehållet att man inte vet förrän man provat så tror jag inte att detta skulle bli fallet. Mitt intryck är att det ofta är just artiklar om aktuella ämnen som lider av det problem jag skulle vilja åtgärda – d.v.s. att vi har källor som visar på uppmärksamhet men inte mycket annat. Jag tror Tostarpadius var inne på samma linje som mig i den frågan. Med detta sagt, en förändring som denna kräver förstås att vi har is i magen och vågar vila på raderingshanen.
• En annan farhåga som FBQ tar upp är att detta skulle leda till radering av gamla, källösa artiklar.
  • Rent principiellt tycker jag inte vi bör hålla oss för goda för att omvärdera även äldre artiklar. Vi är väl redan överens om att information som inte kan verifieras då den är ifrågasatt skall strykas? Om det, mot förmodan, visar sig att nästan all substans i en gammal artikel behövde strykas av sådana skäl skulle jag inte tycka det var underligt att omvärdera artikelns existensberättigande: Men, det här förslaget skulle inte påverka möjligheten att göra det nämnvärt. Det handlar först och främst om verifierbarhet, endast i andra hand om verifiering. Det vill säga, även om en gammal artikel saknar källor så kan den inte raderas av de skäl som jag förespråkar här förrän (1) någon ifrågasätter att det finns tillräcklig täckning i källorna för att skriva en verifierad artikel som täcker ämnet tillräckligt väl, (2) vi misslyckas med att motbevisa detta. Så, graden av fara för äldre källösa artiklar beror i slutänden på vad vi anser vara en artikel som täcker ämnet tillräckligt väl. Overifierad ifrågasatt information skall ju tas bort oavsett vad vi kommer fram till här.
• Hangsna menar att det finns ett värde att ha en artikel om ett relevant ämne även om det inte finns särskilt mycket publicerat om ämnet (än). Vi bör skriva det lilla vi kan.
  • Här håller jag helt enkelt inte med, jag tycker att det bästa måttet på relevans är uppmärksamhet i andra publikationer (men delvis det är ju det vi diskuterar). Det är också så att en artikel kan bli missvisande på grund av att vi inte kan skriva det som vi inte har bra källunderlag för. Jag vill inte få den här diskussionen att spåra ur men jag tycker exempelvis att artikeln Fria Tider (t.ex. diskussionerna om kategorisering) är ett bra exempel på denna problematik.
• Elinnea kan vid första anblicken tyckas argumentera för samma sak som jag, men jag är inte helt säker på att vi är överens... H*n skriver att "det är först när man kan visa att de relevansgrundande raderna faktiskt stämmer enligt andra trovärdiga källor som man kan säga att en artikel platsar här eller ej". Där håller jag inte med. Om det inte finns källor som stödjer de relevansgrundande raderna bör ämnet inte ha en artikel, så långt är jag med. Skillnaden mellan den hållning jag förespråkar och den Elinnea uttrycker är att jag menar att även om vi kan styrka att ämnet X uppfyller ett eller annat relevanskriterium så är det inte säkert att ämnet X platsar, vi behöver också veta att det finns tillräckligt med källor för att skriva en tillräckligt heltäckande artikel om X.
• Janders verkar peka på att det kan vara problematiskt att, så att säga, lägga ut vårt urval på entreprenad till källorna, men jag är inte helt säker på att jag förstått rätt.

Jag vill också ta upp några förslag som tagits upp i den här diskussionen.

• Adville föreslår en SFFR-parameter "relevans finns, men källor saknas" (jag vet inte riktigt hur h*n menar, jag tolkar det antingen som en grund för radering eller ett nytt alternativ att rösta på), som skulle tillåta återskapande om någon kommer med källor i ett senare skede.
  • Jag vet inte om detta ligger i helt i linje med det jag föreslår, kanske om man omformulerade det som "möjlig relevans, men källor saknas", men om inte annat är det ett intressant förslag av andra skäl.
• Elinnea föreslår en ny sida WP:Relevansgrundande källor, som kan hjälpa till att förtydliga problematiken. Jag tror det kan vara en bra idé, men jag är inte helt säker på att jag och Elinnea är överens om vad som bör stå där.

Niklas R (D^#) 6 december 2012 kl. 22.10 (CET)

Jag håller med FBQ och FredrikT. --NERIUM (disk) 6 december 2012 kl. 22.14 (CET)

Du har rätt, Nicklas R. (Möljig relevans är lite vagare, vilket kan vara bättre) Om någon får sin sida raderad av den anledningen så vet de då att de kan hitta källor som styrker artikeln. Det kan ju inte vara meningen att vi som håller på med andra saker på WP (ex skriver om andra ämnen) skall tvingas att sitta och leta upp källor till andra, och vi måste ha en viss kvalitet på det nyskapade materialet som kommer (jag menar därmed inte att vi skall börja ge oss på gamla artiklar utan börja med det som skapas nu. Sedan kan vi gärna hjälpas åt att källbelägga gammalt med). Adville (disk) 7 december 2012 kl. 00.04 (CET)

Förtydligande ang det som NiklasR tolkar som att jag varnar för att "lägga ut urvalet på entreprenad". Det är nog en bra sammanfattning av min ståndpunkt. Jag menar att uppmärksamhet i sig (t ex så den den framstår i t ex dagsaktuella medier) riskerar att vara ett svagt stöd i en relevansbedömning. Det gäller även om uppmärksamheten är väl källbelagd. Nyhetsförmedling är ofta tidsperspektivlös och nutidsfokuserad. Medierna skriver om det som de känner till just när de skriver. Men vi måste tänka mer långsiktigt. Uppmärksamhet i samband med att en fråga är aktuell är alltså - även om det finns massor med bra källor och Googleträffar som kan kan ge sken av att uppmärksamheten är stor - inget starkt stöd i bedömningen att ämnet också är relevant enligt en WP-definition. Därför måste vi skilja på källor som verifierar uppgifter som nämns i artikeln, och källor som verifierar att ämnet är relevant. Och vi ska inte argumentera för relevans, genom att peka på uppmärksamhet. Det är två helt olika saker. Janders (disk) 7 december 2012 kl. 09.42 (CET)

Tack, då förstår jag nog bättre. Tror du att ett krav på "significant coverage", som komplement till andra relevansbedömningsverktyg, kan hjälpa till att lösa problemet, eller göra det värre? Niklas R (D^#) 7 december 2012 kl. 09.52 (CET)

Så som jag förstår det tycker jag att det är en klok idé. Jag ser fördelar med att införa någon form av stöd (jag tar inte ställning till om det blir en praxis eller mer formell riktlinje) som hjälper oss att se skillnaden mellan existens och relevans. Det borde kunna hjälpa oss att ta ställning till om stubbar och relevansfrågasatta artiklar håller som beständiga - inte bara tidsaktuella - ämnen. Janders (disk) 7 december 2012 kl. 10.19 (CET)

Diskussionen flöt ut och började komma in på ganska många andra frågor kring relevans som inte handlade om det ursprungliga förslaget. Tror att jag inte skall veckla in mig själv i fler sidospår, men tänkte alla fall kommentera Niklas R:s sammanfattning:

• Punkt 1. Både FBQ och FredrikT är bekymrade över att en sådan ordning som den jag föreslår skulle leda till ökad recentism och verka diskriminerande mot ämnen där källorna är mer svårtillgängliga än en googlesökning.
• Jag kan delvis hålla med dig. När det gäller äldre biografier finns det ett flertal lättillgängliga verk genom Runeberg. Däremot märks tydligt slagsidan i urvalet där. Äldre biografiska verk är ofta inte särskilt intresserade av artister, idrottsmän och liknande "lågstatus"-kändisskap. Det mesta som finns på runeberg är från före 1930-talet. Det är också så att personer som blivit kända först efter sin död eller senare i livet inte finns med. Biografiska verk som Vem är det har oftast ett tydligt fokus om högre ämbetsmän, politiker och företagare snarare än kända personer i allmänhet även om det visserligen finns personer i alla kategorier. Men genom att deltagande är frivilligt saknas många personer som inte varit intresserade av att posera i verket. Jag har som jag tidigare skrivit om några gånger att det faktum att vi är några som för in biografier från äldre uppslagsverk gjort att täckningen och källmaterialet för personer före Svensk uppslagsbok och Nordisk familjebok börjar bli ganska bra. Därför ser jag också tydligare varteftersom att kändisar under 1940-, 50-, 60-, 70-, 80- och 1990-talen fortfarande har dålig täckning. Det är inte det lättaste att hitta information om sådana genom googling. Jag märker också tydligt snedfördelningen som uppkommit var gäller orter. När jag hittar uppländska orter som mallats, alla fall sådana som upptagits i del 1:2-8 brukar jag bygga på dem med information ur det medeltida Sverige. Samma sak om det handlar om orter på Öland, Smålandskusten, Sörmland eller Gästrikland. Övriga får tyvärr gå. Vissa delar av Dalarna försöker jag fixa till med de band av Med Dalälven från källorna till havet om det behövs. Har en del om Gotland också så att det skall kunna ordnas med lite källor om det behövs. Är det orter i Leksand eller Våla härad har jag så pass med källor att det inte bör vara några problem att ordna dem. Men övriga Sverige, ja det är fläckvis och kräver en hel del arbete och jag är ofta osäker på var och hur mycket material jag har och ofta raderas artiklarna fast jag egentligen är ganska säker på att ämnena egentligen är minst lika relevanta som många andra som redan har artiklar. Man kan som Ellinea tänka att artiklarna, som ofta alla fall bara är stubbar lika bra kan raderas tills det finns en längre artikel att skriva. Men jag tycker faktiskt att det är en sämre service åt wikipedialäsaren. Att "Nyby" leder till en by som har 135:e flest innevånare och är 178:e äldsta med namnet, innehåller 118:e flest kulturhistoriskt intressanta byggnader och 78:e flest signifikanta händelser genom historien av alla byar med samma namn hjälper inte den som vill hitta information om platsen, eftersom det är sannorlikt att personen som gjorde sökningen faktiskt ville hitta en annan plats, och åtminstone bör få information om att sådana finns som inte har artiklar.

Företag och mycket annat är det ofta lika svårt att hitta information på nätet som är användbar.

Jag tror att svenskspråkiga wikipedia idag har för få aktiva och att nätresurserna fortfarande är för dåliga för att det i dagsläget på ett bra sätt skall kunna implementera de här riktlinjerna. Om några år, då fler av de viktigaste ämnena har artiklar, och skribenter här kan lägga mer tid på det som kommer därutöver, och nätresurserna samtidigt förhoppningsvis blivit bättre, tror jag att det är lättare att införa direktiv i den riktningen.

• Punkt 2. En annan farhåga som FBQ tar upp är att detta skulle leda till radering av gamla, källösa artiklar.
  • Jag vet egentligen inte om just om jag tror att det här förslaget skulle leda till radering av gamla, källösa artikar. Flera antydde dock i diskussionen att de stödde förslaget just i avsikt att bli av med artiklar som legat utan källor en längre tid. Kan tillägga att jag inte heller tycker att vi skall hålla oss för goda för att omvärdera även äldre artiklar. Men jag tycker att det det i sådana fall är vettigt att börja med artiklar just som verkar sakna relevans, eller som innehåller tveksamheter och felaktigheter och verkar bygga på föråldrade eller vinklade källor. Då också i första hand i avsikt att leta fram bättre källor. Källmallarna är idag sällan motiverade och många verkar inkastade på måfå av någon som råkat läsa artikeln och sett att den inte hade källor och därefter inte gjort något för att förbättra artikeln. Då kan det finnas andra artiklar att åtgärda först. Men det ju delvis ett sidospår.--FBQ (disk) 8 december 2012 kl. 00.08 (CET)

Jag har inget att tillföra i sakfrågan som diskuteras här (som f.ö. är för abstrakt och svår för mig). Jag vill dock föra fram aspekten att alla mer kvalificerade krav kan skapa en större tröskel för nya, dvs hur vällovligt tanken än är kan det i slutändan bli effekten vi bli färre som bidrar. en:wp har en mycket stor skara bidragsgivare och har då "råd" också ställa större krav på dem. För oss som lever på gränsen till underkritisk massa bidragsgivare börjar jag själv mer tänka mer på vad vi kan göra för att förenkla för nya (men inte tulla på kravet på verifierbarhet).Yger (disk) 7 december 2012 kl. 10.33 (CET)

Jag tycker att det skulle vara av värde om vi i högre grad skiljde på om en artikel saknar källor i stort eller om den saknar relevansgrundande källor, alltså om den har källor som kan styrka de relevansgrundande uppgifterna i artikeln. Att vi blir bättre på att identifiera vad det är som är det relevansgrundande i en artikel och lägga fokus där. Det spelar ju ingen roll om man har massor av källor, om ingen av dem kan styrka det som artikelns relevans vilar på. Om man t.ex har artikeln "Karl Karlsson, född 1 januari 1950 i Xstad, är en svensk friidrottare som tog SM-guld på 100 meter häck 1970. Karlsson tävlade för Xstad IF. Numera arbetar Karlsson som busschaufför i Zstad, där han bor med sin fru och sina tre barn etc etc". Den relevansgrundande uppgiften är ju "tog SM-guld på 100 meter häck 1970" och det som måste kunna verifieras om artikeln ska kunna ligga kvar. Har vi inget som kan verifiera att han faktiskt gjorde det så kan vi ju inte ha artikeln kvar, utan sitt ev SM-guld i häcklöpning platsar Karl Karlsson inte i uppslagsverket, Jag tror att det vore bra med en ny åtgärdsmall. En som markerar att det är vi måste ha källor till just dessa uppgifter, att det är det som är det väsentliga, inte bara källor i stort. / Elinnea (disk) 8 december 2012 kl. 00.31 (CET)

De relevansgrundande källorna är viktiga då uppgiften är viktig. Om någon påstås ha fått nobelpriset, men ingen hittar källa för att det nobelpriset skulle ha delats ut det året är risken stor att det är frågan om klotter. Om däremot ett äldre företag sägs ha haft relevansgrundande omsättning på 1970-talet (medan omsättningen nu är något lägre) så ser jag ingen orsak att vara mer bekymrad om den uppgiften än om uppgifterna att företaget grundades 1964 av Kalle Persson och att dess lampor är särskilt väl designade. Jag tycker att relevansen gott kan visas genom egen forskning på diskussionssidan, utan källor som lämpar sig för själva artikeln. En artikel som inte kan bevisas uppfylla relevanskriterierna är inget problem om den är av hyfsad kvalitet och artikelämnet verkar värt en artikel. --LPfi (disk) 8 december 2012 kl. 16.51 (CET)

Just omsättning är ju annars ett område där kriterierna med rätta är ganska högt ställda, och äldre företag skulle nog med tanke på inflationen ha svårt att nå upp i en så hög omsättning på 1970-talet utan att förekomma rikligt i källorna - kanske bör man snarast i sådana fall misstänka att sifforna är överdrivna. Men vi kan ta ett annat exempel - om företaget är ett järnbruk och på 1970-talet hade ungefär lika stor marknadsandel som ett annat järnbruk med omkring 500 anställda, då känns det onödigt att kräva en källa på om företaget verkligen hade så pass många anställda för att företaget skall anses uppnå relevans och inte raderas.--FBQ (disk) 9 december 2012 kl. 14.14 (CET)

Befintliga trender

En trend jag tycker mig kunna se är att ett ämne kan uppfattas relevant, men raderas ändå när bristerna i artikeln varit mycket stora. Det tycker jag är intressant trend. Nätbaserade valutor raderades, inte för att ämnet var irrelevant, utan för att artikeln var i det närmaste vilseledande. Samma sak har jag sett några fler exempel på. Rubriken har varit ett gott artikelämne, men inte innehållet. Det betyder att det går att skapa en ny artikel om tex "Nätbaserade valutor" senare. Raderingarna förbjuder inte automatiskt nyskapande av goda artiklar.

Det borde vara ett alternativ att kunna avsluta en sffr, med resultatet att sffr'en avbryts för att ge ämnet mer tid, istället för att folk slänger in "behåll"-röster för att "inte slänga ut barnet med badvattnet". I fallet med Stoa Blå lyckades jag få de övriga med mig på ett sådant resultat, och det borde kunna utnyttjas fler gånger. Exakt hur det kommer att sluta för artikeln om Stora Blå vet vi inte än, och kanske återkommer den till sffr, men artikeln har fått mer tid. -- Lavallen (blockera) 6 december 2012 kl. 15.03 (CET)

Nätbaserade valutor är ett bra exempel eftersom att inte någon förstod innehållet i artikeln vilket är ganska vanligt. Se tex kommentaren att att nätvalutor inte kan vara baserade på guld. Naturligvis sitter inte någon och tillverkar nätvalutor i guld utan att nätvalutorna är kopplade till guldpriset. D.v.s. att när guldpriset går upp så går nätvalutan upp. Det är ganska så typiskt att det man inte förstår så vill man radera. Hann aldrig skriva om detta i SFFR eftersom den avslutades. --NERIUM (disk) 9 december 2012 kl. 16.20 (CET)

"Känd för"

Jag har mycket träffat på att det skrivs "(mest) känd för" både avseende personer och orter. Jag har också konsekvent tagit bort dessa uttryck som här eller i artikeln om Hakarp "idrottsklubben Hakarpspojkarna (IKHP) har gjort Hakarps namn känt över hela Sverige" men har inte sett frågan diskuteras på Bybrunnen. Har någon en annan åsikt?Yger (disk) 7 december 2012 kl. 11.18 (CET)

Jag är nog av en annan åsikt. Här finns visserligen ingen källa så det kanske var detsamma, men jag menar - vad är Winston Churchill mest känd för - sin konst eller som politiker? De flesta konstnärer har arbetat i en mängd tekniker och stilar, det måste ju få gå att i artikeln beskriva vad personen är mest känd för. Sedan kan man givetvis ställa krav på att wikipediaanvändare inte gör egna tolkningar av vad en person är mest känd för.--FBQ (disk) 7 december 2012 kl. 11.44 (CET)

Detta är ju något som kan vara väldigt intressant för läsaren, om jag känner en person som målare men det visar sig att personen är ännu mer känd som musiker så är det värdefull information för mig. Dock är det som FBQ säger lite lurigt med källa. Det blir svårt att kräva "är enligt den och den (källa här) mest känd för" då det kan vara svårt att hitta och då blir det ju även genast subjektivt och svårt att säga att den verkligen är mest känd för. Svår fråga detta. /Hangsna (disk) 7 december 2012 kl. 12.18 (CET)

"Mest känd för sin medverkan i tv-serien xx" brukar jag ändra till "medverkat i tv-serien xx" vilket känns mer objektivt. "Mest känd för" bör vara källbelagt då det handlar om konstnärer, författare, etc. Rex Sueciæ (disk) 7 december 2012 kl. 12.52 (CET)

För konstnärer är det klart att informationen är intressant och behöver källa. För skådespelare kan informationen vara på sin plats men svår att källbelägga. Och ofta är uttrycket egen forskning (och kan då vara helt vilseledande). Man skall inte rutinmässigt ta bort "känd för" då det finns en hygglig källa eller källorna gör det troligt att uttrycket försvarar sin plats, men jag tror det används oftare än det behövs.

Ett specialfall utom konstnärerna är de där en annars encyklopediskt rätt ointressant incident gjort personen känd utanför fackkretsarna. Utan "känd för" skulle det lätt strykas som WP:OVIKT, men kan ge en aha-upplevelse för läsare som annars inte alls kan placera personen. Uppgiften bör då formuleras litet mer nyanserat för att inte ge en felaktig bild av personens livsverk.

--LPfi (disk) 7 december 2012 kl. 13.13 (CET)

Särskilt om uppgiften står i ingressen och bara utgör en sammanfattning av vad som framkommer i själva artikelns "huvudtext" bör den inte strykas. Jag tror också att det finns väldigt många tillfällen då det är absolut okomplicerat att angiva vad någon är "mest känd" för. Betvivlar exempelvis någon att Roger Moore är mest känd för att ha spelat Helgonet och James Bond, att Leonardo da Vinci som målare är mest känd för Mona Lisa och Nattvarden eller att Cervantes är mest känd för att ha skrivit Don Quijote? /FredrikT (disk) 7 december 2012 kl. 13.41 (CET)

Men blir inte detta exempel på vilken referensram man utgår från? Leonardo som målare är mest känd för Mona Lisa kan jag hålla med om. Men Roger Moore, för mig är han mest känd som FN-ambassadör, och kanske historien eller personer från andra kulturer kommer minnas honom för även annat.Yger (disk) 7 december 2012 kl. 13.56 (CET)

(redigeringskonflikt)

Problemet är, att de flesta som är "mest kända" för någonting inte tillhör gruppen "världsberömda kändisar" som Roger Moore, Leonardo da Vinci och Miguel Cervantes. Inget av de exempel som Yger tog upp när vederbörande startade den här tråden tillhör den kretsen. Se t.ex. på exemplet Anna Gustafsson Chen ovan, som angavs som mest känd för att ha översatt kinesisk litteratur till svenska. Mest känd av vilka? Hur vet man att det är det hon är mest känd för – utan källor (vilket som redan påpekats kan vara marigt när man ska avgöra "mest känd"-status, åtminstone utanför superkändisarnas krets) blir det enbart ett subjektivt tyckande. Jag håller med Yger – vi har ingen anledning att behålla en tveksam mest känd-status om det inte stöds av pålitliga källor. / Ternarius_D 7 december 2012 kl. 14.04 (CET)

Yger tar upp ytterligare en viktig aspekt ovan. Vår information bör vara hjälpligt tidsinvariant – vi skriver inte bara för nuet. En kändis kan vara känd för någonting specifikt nu – hur vet vi vad hen är känd för om tio år (eller för den delen känd för i en annan kulturkrets)? / Ternarius_D 7 december 2012 kl. 14.08 (CET)

Här måste man vara noga med källornas natur. En kvällstidning kan kalla en vetenskapsman, författare eller politiker "känd för" ett förhållande eller ett uppträdande tidningen skrivit om föregående vecka. I bokrecensioner kan "mest känd för" egentligen betyda "som författare mest känd för" (och personen i själva verket vara eller bli berömd på andra grunder). Men i många fall kan vi inte lösgöra oss från det begränsade perspektivet om vi inte har tillgång till källor med vidare perspektiv. En persisk kung som i västerländska källor är mest känd som härförare kan i andra källor vara känd som samhällsreformator. Utan de alternativa källorna kan vi inte göra mycket annat än att försöka vara tydliga med vilket perspektiv våra källor har, också då de inte själva är explicita. --LPfi (disk) 7 december 2012 kl. 14.22 (CET)

Om det är uppenbart (i artikeln om Neil Armstrong står det att han främst är känd för att vara den första människan som satte sin fot på månen) så är det även onödigt att nämna. Om det är mindre uppenbart, så är det en subjektiv uppfattning. Och sådana ska vi inte fylla uppslagsverket med. Slutsats: Restriktivitet med sådana uttryck. Tycker jag. Janders (disk) 7 december 2012 kl. 14.34 (CET)

Jag tycker att påståendet "Om det är uppenbart så är det även onödigt att nämna." inte passar så bra ihop med principen vi har om att skriva ut det självklara. Moberg (disk) 7 december 2012 kl. 15.06 (CET)

Det finns fall då något är uppenbart för någon men inte för andra. Om man i ingressen skriver att någon var en vetenskapsman som fått nobelpriset för viss forskning och artikeln främst handlar om personens uppväxt och just den forskningen så torde ett "mest känd" vara överflödigt. Om man däremot i Tove Jansson berättar att hon är en konstnär och författare som bland annat skrivit om mumintrollen så kan någon tycka att det är uppenbart att det är mumuntrollen som är hennes främsta verk och det hon är känd för. Men är det säkert att inte konstnärskapet (eller något annat inom författarskapet) gjort ett viktigare intryck? Och om det är det, är det uppenbart för läsaren, eller kan denna misstänka att tyngdpunkten beror på att artikelförfattaren var mer intresserad av mumintroll än konst? (Och tilläggsfrågan: är det viktigt att i detta fall notera vad hon är mest känd för) --LPfi (disk) 7 december 2012 kl. 15.48 (CET)

Jag ser det delvis som en läsarservice. Skillnaden mellan "John Smith är en brittisk skådespelare" och "John Smith är en brittisk skådespelare, främst känd för rollen som polisassistent Lloyd i den mångåriga TV-serien "Kommissarie Jones" är att den senare mer sannolikt leder till att läsaren tänker: "aha, jaså han/jaså, den serien! Nu minns jag!". /FredrikT (disk) 7 december 2012 kl. 16.58 (CET)

Normalt har man en lista över vad personen, eller vad artikeln nu handlar om, har gjort. Se ändringen som Yger gjorde i Anna Gustafsson Chen! Den förmedlar samma sak, men utan någon personlig värdering vad som är mest viktigt i personens (objektets/byggnadens o.s.v.) karriär. / Ternarius_D 7 december 2012 kl. 20.10 (CET)

Visst, men som för exempelvis Cervantes som FredrikT nämnde ovan tycker jag att det vore direkt olämligt att nämna Novelas ejemplares och Don Quijote som två av författarens verk utan att göra någon närmare värdering av vad som är viktigt.--FBQ (disk) 7 december 2012 kl. 22.00 (CET)

Jag kan också se en viss problematik i att beskriva vad personen är mest känd för, åtminstone om det inte är uppenbart. Men att göra detta är inte detsamma som att värdera vad personen har gjort som är viktigast. Njaelkies Lea (d) 7 december 2012 kl. 22.35 (CET)

Nej visst, slarvig formulering av mig. En "mest känd för" kommer alltid att vara subjektiv, och det kan finnas skäl att vara restriktiv. Men att kunna hjälpa läsaren att istället för att tvingas försöka skapa en bild utifrån hur många utgåvor en bok fått, i vilka upplagor den sålts, hur många språk den översatts till osv. försöka gissa vilka verk som har haft betydelse för författarens karriär - uppgifter som möjligen inte står i artikeln kan en uppgift om betydelsefulla verk vara en hjälp. Nu är inte betydelsefulla och mest känd för heller helt synonyma, även om det oftast är så. --FBQ (disk) 7 december 2012 kl. 22.43 (CET)

Jag har hela tiden betonat att det inte är de s.k. superkändisarna som jag i första hand är ute efter. Personligen skulle jag aldrig exempelvis ta bort ett tänkt "mest känd för sin politiska gärning" i artkeln om Winston Churchill och ändra det till "han sysslade med författarskap, måleri och politik". Vilka som ska räknas till "superkändisarna" är förvisso en avvägningsfråga, och jag rekommenderar en rätt restriktiv policy där, men nog är det bättre än att, ofta helt godtyckligt själv bestämma vad någon, kanske mlm okänd för flertalet, är mest känd för. Tänk även på Ygers inlägg om kulturskillnader ovan – vi bör vara hyfsat kulturoberoende. / Ternarius_D 8 december 2012 kl. 12.25 (CET)

Nu håller jag förvisso med Ternarius både i sakfrågan och i att Chruchill torde vara mest känd för sin politiska gärning men vållar det inte viss problematik i det här fallet då han faktiskt har erhållit Nobelpriset i litteratur? --Rasmus 28 9 december 2012 kl. 13.49 (CET)

FredrikT sätter fingret på vad det handlar om - att hjälpa en läsare att hitta det viktigaste i artikeln. Om en författare gett ut ett tusental verk kan det vara värt att påpeka de främsta som personen är mest känd och blivit mest uppmärksammad för. Churchill var ju för övrigt också journalist i unga år, och därtill militär (och polospelare om man nu vill ha med det också). I övrigt kan jag hålla med om att man kanske bör vara restriktiv, i grunden handlar det om sunt förnuft.--FBQ (disk) 9 december 2012 kl. 14.05 (CET)

Vad är nyttan?

Caterpillar M313D hjulgrävare.

Här om dagen tog jag en bild av en grävskopa och laddade upp. Det blev en någorlunda tydlig bild (till höger) som kanske kan vara användbar. Samtidigt passade jag på att sortera upp bilderna i kategorin över grävmaskiner av märket Caterpillar, åtminstone de med hjul, så att modellerna M313, M315, M316 och M318 fick egna underkategorier (det finns en handfull bilder av varje modell, jag omkategoriserade totalt 16 bilder). Många hade bara fotograferat "en grävskopa", utan att bry sig om vilken modell det var, men modellbeteckningen är tydligt angiven på karossen. Tidsåtgången för det här är lätt att räkna ut. Om man ger sig själv en timkostnad, är det också lätt att räkna ut ett pris. Men vad var egentligen nyttan? a) av bilden, b) av kategoriseringen? --LA2 (disk) 7 december 2012 kl. 16.28 (CET)

Klart det finns jättestor nytta för alla som är intresserade av just detta. Personligen känner jag folk med intresse för alla slags industrimaskiner, men jag känner även folk som jobbar med 3D modellering som älskar väl kategoriserade och nördiga kategorier på commons. För dessa grafiker är det viktigt med detaljerna, fel skopa eller fel band till en viss modell duger inte. Bra referensmaterial är alltså viktigt. Många använder commons som bilddatabas och ofta som första källa för referenser, behovet är alltså inte bara att fylla artiklar med bilder. Det finns nog fler exempel, och en vacker dag kanske Wikimedia skapar en produktdatabas, vem vet. C.Nilsson (disk) 7 december 2012 kl. 17.11 (CET)

Den här sortens detaljerad kategorisering har jag mycket stor nytta av i botskapande. En bot har en sportslig chans att hitta vettiga bilder på commons om och endast om bilderna är kategoriserade på just den här nördnivån. Underbart med alla som lägger upp djurbilder och kategoriserar dessa under djurets exakta vetenskapliga namn. Lsj (disk) 7 december 2012 kl. 23.10 (CET)

Olika bilder har olika behov av metainformation. I det här fallet är modellnamnet viktigast, vem personen i är eller var bilden togs spelar mindre roll. Själv har jag ett litet sidoprojekt att försöka visa upp hur min hemort ser ut med hjälp av bilder på Commons. Om man till exempel tar ett typiskt lägenhetshus är geografiska hållpunkter som kvartersnamn och koordinater nödvändiga (även om Toolserver-lagret till Open Street Map och Google Maps för det mesta ej fungerat den senaste tiden), annars är det bara ett hus i mängden, på liknande sätt som "en grävskopa". Vivo (disk) 9 december 2012 kl. 08.42 (CET)

På tal om Commons, kanske man ska göra lite reklam för att Checkwiki även finns för Commons. Där finns mycket att göra. --LA2 (disk) 9 december 2012 kl. 11.59 (CET)

Taggen "möjligt klotter"

Till alla underbara klottersanerare: Jag har ändrat missbruksfiltren så att användare som utlöser de filter som ger taggen "möjligt klotter" får en varning innan de kan genomföra sin redigering. Närmare bestämt får de se Mediawiki:Abusefilter-warning och måste sedan trycka på spara igen. När ni får syn på en redigering som är taggad som klotter kan ni således utgå från att användaren redan är varnad och lägga en blockering direkt om så önskas (alternativt begära blockering på WP:BOÅ om ni inte själva har den behörigheten). Observera dock att filtrena vid vissa tillfällen träffar fel, så blockera aldrig utan att kontrollera att redigeringen verkligen var vandalism. Njaelkies Lea (d) 9 december 2012 kl. 16.21 (CET)

Tack, bra att veta! Adville (disk) 9 december 2012 kl. 20.36 (CET)

Mycket bra! Det är inte meningen att de som vill värna om Wikipedia ska behöva slita som djur för sånt här. Detta underlättar mycket. C.Nilsson (disk) 9 december 2012 kl. 21.06 (CET)

Färjestaden

Någon från Kalmar eller dess närområde som skulle kunna ta en passande bild till artikeln Färjestaden? /Kattegatt (disk) 9 december 2012 kl. 19.48 (CET)

Det finns ett mycket stort antal artiklar på Wikipedia som skulle behöva illustrationer. Det är därför knappast lämpligt att fylla Bybrunnen med alla önskemål om bilder som användarna har. Det skulle dränka Bybrunnen totalt. /Annika (disk) 9 december 2012 kl. 20.07 (CET)

Wikipedia:Önskemål om bilder finns för det syftet. 90.227.135.41 9 december 2012 kl. 20.33 (CET)

Dessutom kan man markera behovet i artikeln med lämplig mall. Tostarpadius (disk) 9 december 2012 kl. 20.44 (CET)

Födelseort/Födelsehemort?

Jag tror att vi är lite inkonsekventa i våra biografiska artiklar. Det gäller både hur vi noterar "född" i ingresser och i infoboxar. Nu har jag försökt reda ut användningen i den här mallinstruktionen, lagt in artikellänkning i ordet "Född" i den här mallen, förtydligat den här artikeln och gjort en tydligare (hoppas jag) instruktion. Jag har också påbörjat en diskussion här. Välkomna dit, så vi kan reda ut hur vi ska göra en gång för alla. Jag tror fler än de värsta kalenderbitarna är intresserade av att vi följer någon sorts begripliga regler. Stort tack för hjälpen.--Paracel63 (disk) 6 december 2012 kl. 22.08 (CET)

Man får väl helt enkelt använda den information som finns i källor. För till exempel personer som är födda i Sverige efter införandet av födelsehemort är det väl alltid det som gäller. Hur ska man (om nu absolut vill det av någon anledning) få tag på uppgiften om på vilket BB det skett? --Andhanq (disk) 9 december 2012 kl. 12.39 (CET)

Uppgiften om var någon fötts kan vara intressant om omständigheterna var speciella och t.ex. om födelseorten påverkar rätt till medborgarskap. I sådana fall brukar födelseorten finnas tillgänglig i källorna och frågan är närmast om det är den eller födelsehemorten (som finns tillgänglig åtminstone genom folkbokföringen) som skall anges i biografins första mening. Men diskussionen förs lämpligen på ovannämnda diskussionssida. --LPfi (disk) 10 december 2012 kl. 10.13 (CET)

Nolltolerans mot nyskapade konton som kampanjklottrar

På förekommen anledning skulle jag vilja föreslå att nya konton som uppenbart bara skapats för att ge sig in i klotterkampanjer blockeras utan varning och utan att någon ödslar tid på att förklara varför, för det vet de naturligtvis redan. - Tournesol (disk) 8 december 2012 kl. 11.55 (CET)

Ja, det kan man göra om det är en "kampanj" som pågår. Jag såg sådant klotter igår men hade ingen aning om att det fanns en facebookgrupp för detta. Jag antog att det var någon som ville pröva och skoja lite. Höstblomma (disk) 8 december 2012 kl. 12.34 (CET)

Se även här. /Mvh Vostok (disk) 8 december 2012 kl. 15.07 (CET)

Wikipedia:Återställ, blockera, glöm bort. -- Tegel _(disk) 10 december 2012 kl. 15.48 (CET)

Versalisering av inledande namn

Jag upplever att konsensusen på svwp angående företag m.m. som skriver sitt namn i CamelCase är att inleda artiklar som "Tågbolaget AB av företaget skrivet TågBolaget AB eller liknande, men enligt skrivreglerna (Det namn som inleder en artikel i fet stil kan skrivas enligt ägarens norm. I löpande text och artikelnamn ska stavningen följa standarden ovan.) bör det stå något som liknar "TågBolaget AB (enligt svenska skrivregler Tågbolaget AB). Behöver vi ta bort rådet i skrivreglerna, eller är det faktiskt okej att skriva det namn som inleder en artikel som företaget skriver det? Dieselmotorvagnar (till stationen) 10 december 2012 kl. 05.39 (CET)

Diskussionen flyttad till Wikipediadiskussion:Skrivregler så att konsensus kan visas i anslutning till riktlinjen, delta gärna där! --LittleGun (disk) 10 december 2012 kl. 08.35 (CET)

Tävling: Robotskapade fågelartiklar III

Det var ingen veckans tävling upplagd i morse så jag startade den tredje tävlingen för puts i robotskapade fågelartiklar. Denna gång är även några pungdjur med i leken. Som vanligt finns fina och ärliga priser. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 10 december 2012 kl. 08.45 (CET)

Behöver du referenslitteratur?

Hej,

De flesta av er känner mig som Hannibal. Just nu är jag anställd av Wikimedia Sverige för några smågrejer. En av de grejerna kommer jag att skriva om på folks diskussionssidor om, nämligen att det finns möjlighet att få pengar till referenslitteratur. Tanken är att det behövs fler källhänvisningar, och om Wikimedia Sverige kan hjälpa till med att köpa böcker och annat som enskilda användare inte har råd med, så gör föreningen gärna det. Jag vet förstås inte vem som behöver det här materialet bäst, eller ens vilket material som kan utgöra bäst källor. Det vet ni. Därför hoppas jag att ni ser de meddelanden som jag skickar som de slumpmässiga neddykningar som de faktiskt är. Du får gärna kontakta mig om du skulle vilja ha tillgång till någon bok eller liknande, oavsett om jag har skrivit på just din diskussionssida eller inte. Det kan röra sig om till exempel fackuppslagsverk, biografier eller annat material som innehåller tillräckligt mycket information för att kunna utgöra grunden för flera källhänvisningar.

Du kan antingen kontakta mig via min diskussionssida, via mailfunktionen eller via lennartwikimedia.se, helst innan veckan är slut så att du hinner få materialet innan jul.

Med vänliga hälsningar//Lennart Guldbrandsson (WMSE) (disk) 10 december 2012 kl. 00.20 (CET)

Jag vill även sticka in med att inte vara rädd för att fråga någon som man tror har viss litteratur om ett ämne. Be mig gärna kolla upp något ur Atlas över Sveriges bergslag, jag har de flesta delarna (däremot får jag sällan "tummen ur" att lägga grunden till artiklar, och vet inte riktigt "skillnaden mellan skit och pannkaka" för andra områden än en radie på fem mil runt Hedemora). Vivo (disk) 11 december 2012 kl. 16.04 (CET)

Kategorisering av blomväxter

Jag har väckt frågan på Wikipediadiskussion:Projekt växter om vi bör ändra kategoriseringen av växterna under Kategori:Gömfröväxter. Synpunkter från växtintresserade efterlyses där. Lsj (disk) 16 december 2012 kl. 12.57 (CET)

Tidlöshet i längre perspektiv -- 1734 års lag

Jag brukar försöka byta ut uttryck som "är nu" och "nuvarande" mot datum på senaste förändringen och en beskrivning av senaste förändringen för att artiklar ska skrivas i ett tidlöst perspektiv. Detta går att göra med alla tidlöshetsproblem. Vissa saker som vem som är svensk mästare i bandy är ganska lätt att göra tidlösa på detta sätt, men andra saker anses vara mer statiska, som till exempel att Jorden är formad som en geoid, eller kanske att Jorden formades till en geoid för många (väldigt många) år sedan. Men så finns det saker däremellan som till exempel [denna redigering] som gör att jag funderar på var gränsen ska gå. Om 4 år skulle vi faktiskt kunna ha uppdaterat hela lagboken med en fullständig revision. Det har inte skett något sådant på 278 år, men det är inte helt uteslutet och en kommande lååågkonjunktur kan leda till ett sådant beslut. Jorden kommer enligt vetenskapliga beräkningar fortsätta vara formad som en geoid i hundra tusen år till minst, så länge kommer inte WP existera enligt andra teorier om kaos så då kan det gott stå att jorden är formad som en geoid. Jlandin (disk) 11 december 2012 kl. 00.26 (CET)

Jag tycker att det var ganska onödigt att lägga dit Tidlöshets-mallen i samma redigering som problemet åtgärdades. Normalt brukar man göra tvärt om. I övrigt tycker jag att ändringarna var bra. Använd gärna {{lagref}} för att hänvisa till lagar som (1942:740). /ℇsquilo 11 december 2012 kl. 08.12 (CET)

Man kan apropå detta även gärna tänka på formuleringar som 60-talet (vilket 60-tal?), sekelskiftet, förra sekelskiftet och andra tidsmarkörer. 60-talet ersätts med fördel med 1960-talet om det är detta som avses, medan sekelskiftena kan uttryckas som "sekelskiftet 1900", "åren kring 2000" eller liknande. Jag har sett många många förekomster av samtliga dessa formuleringar, och någon gång har jag till och med sett att någon uppdaterat "sekelskiftet" till "förra sekelskiftet", vilket förvisso stämmer nu, men inte om hundra år. /jssfrk (d|b) 11 december 2012 kl. 08.51 (CET)

Jag tror att "tidslöshet" bör tas med viss försiktighet. Visst, man skall definitivt försöka hålla sig till formuleringar som är lika giltiga om, säg, tio år, men "sekelskiftet" kommer att syfta på samma sak de närmsta 87 åren. Det kommer troligen krävas andra ändringar under den tiden också som även de kommer behöva uppdateras. Samma sak med "gällande lag"; det är ju egentligen ingen skillnad i annat än mängd mellan 1734 års lag och tryckfrihetsförordningen. Om det skulle ske en fullständig lagrevision skulle det säkerligen leda till så stor uppmärksamhet att artikeln skulle uppdateras i samband med den. Tidlöshet är bra, men en av Wikipedias fördelar är att innehållet inte är statiskt.

andejons (disk) 11 december 2012 kl. 12.21 (CET)

Eller 10-talet. Innebär ofta något helt annat i dag än när Wikipedia startade 2001. Har för mig jag propagerade för att ge det uppmärksamhet runt augusti-september 2009, inför kommande årtionde. J 1982 (disk) 11 december 2012 kl. 16.39 (CET)

Ja. Då det går lätt att vara tydlig skall man inte istället lita på att någon uppdaterar artiklarna. "Sekelskiftet 2000" och "2010-talet" kan bra skrivas så. Vad gäller "nu (2012)" och liknande tycker jag det passar i de fall man väntar sig en förändring inom överskådlig tid. Annars räcker det bra att ange årtal för källan. Vi vill inte ha "Sverige är (2012) ett land i norra Europa". --LPfi (disk) 12 december 2012 kl. 12.28 (CET)

Men det här med sekelskiftet är väl ändå lite komplicerat, jag har alltid förstått det som att sekelskiftet avser 1899/1900 och mileniumskiftet 1999/2000. --Rasmus 28 13 december 2012 kl. 20.01 (CET)

Sekelskiftet skedde 1900/1901 precist räknat, det var då man firade nytt århundrade. Men med det sekelskiftet brukar vi nog räkna en längre tidperiod än bara några månader runt ett årskifte. Det passar bättre i munnen att kalla en villa från 1905 för "sekelskiftesvilla" än en 00-tals villa. -- Lavallen (blockera) 13 december 2012 kl. 20.12 (CET)

Det jag menade var att jag alltid trott att sekelskiftet avser det mellan 1800- och 1900-talen. --Rasmus 28 13 december 2012 kl. 22.37 (CET)

Jag tror att det oftast används i den betydelsen. Skiftet 1999/2000 är både ett milenieskifte och ett sekelskifte och brukar ju oftast kallas milenieskiftet - oftast är av sammanhangsskäl milenieskiftet 999/1000 uteslutningsbart. Eftersom 1900-1999 sekelskiftet åsyftade skiftet 1899/1900 och dessförinnan ofta även i ordalag som "det stundande sekelskiftet" och för skiftet 1999/2000 kunnat använda benämingen millenieskiftet har betydelsen hängt kvar. Men begreppet har använts tidigare, åtminstone även om sekelskiftet 1799/1800, så för att undvika förvirring är det ju bättre att i klartext ange vad man menar.--FBQ (disk) 14 december 2012 kl. 17.29 (CET)

FBQ, a propos tidlöshet... Jag tror inte att det då rådde någon som helst oenighet om att 1799/1800 inte var ett sekelskifte, medan däremot 1800/1801 var ett dylikt; samt att det första årtusendets sista år var år 1000, så att det förra millennieskiftet skedde i och med övergången till år 1001, det andra årtusendets första år. Det rådde däremot en viss oenighet runt år 2000. Jörgen B (disk) 17 december 2012 kl. 19.01 (CET)

Intressant fråga om än ett sidospår. Jag skall försöka leta och se om jag hittar något, du har säkert rätt, även om det belägg jag tänkte på var tillräckligt exakt för att avgöra. När det gäller sekelskiftet 1900 vet jag att texter vet jag att man då kunnat syfta både på årsskiftet 1899/1900 och 1900/1901, även om jag vet att man i vissa fall i stället skrev "århundradets slut" eller liknande. Säkert har 1900/01 betraktats som "rätt", men det har valt att uppmärksamma 1900-talets ingång och 1800-talets slut snarare än det egentliga sekelslutet.--FBQ (disk) 17 december 2012 kl. 21.59 (CET)

Apropå längre perspektiv så stötte jag på någon som, förhoppningsvis på skämt, verkar ha menat att det inte var tidlöst nog att hävda att solen är 4,6 miljarder år gammal. Kanske borde vi skriva att solen år 2012 var 4,6 miljarder år gammal?... Nu var detta ett extremfall, men jag tror det är bra om man är lite pragmatisk och inte håller stenhårt på tidlösheten bara för sakens skull utan gör en egen bedömning också om det känns vettigt. Njaelkies Lea (d) 11 december 2012 kl. 17.00 (CET)

Jag återförde att 1734 års lag är den nu gällande. Då det är lite överraskande att det är så bör det stå i början. Den skrivning, "1734 års lag är den fullständiga lagrevision som ersatte de medeltida lagarna Kristofers landslag och stadslagen." som jag ersatte är inte tydlig på den punkten. Edaen (disk) 11 december 2012 kl. 21.08 (CET)

Tack för respons!
1. andejons skriver att "Om det skulle ske en fullständig lagrevision skulle det säkerligen leda till så stor uppmärksamhet att artikeln skulle uppdateras i samband med den.". Det låter rimligt och fungerar som motivering till att det är OK att skriva "nu" gällande. Jag tycker ändå det är viktigt att det framgår någonstans i artikeln vad som menas med "NU", men eftersom tidsangivelsen togs bort både i inledning och förklaring kan det uppstå en viss osäkerhet hos läsaren om uppgiften fortfarande är aktuell.
(2. Misstaget att lägga in mallen samtidigt som jag gjorde artikeln mer tidlös beror på att jag först inte tänkte fixa saken omgående, sedan glömde jag kvar mallen men tog bort den i nästa redigering.) Jlandin (disk) 12 december 2012 kl. 10.53 (CET)

Ofta är det bra att ange tid för "nu", men i det här fallet anger årtalet bara när saken är kontrollerad. Om en månad kommer "nu (2012)" att se märkligt ut. Alla uppgifter om nu gällande vetenskap, nu gällande lagar, nu existerande orter och institutioner o.s.v. riskerar att inte uppdateras. Datum för källan räcker då det inte verkar sannolikt att förhållandena ändras i nära framtid. Om man är restriktiv med dateringarna fungerar de årtal man anger som varningsklockor och inte som en lustig egenhet i Wikipedia-artiklar. --LPfi (disk) 12 december 2012 kl. 12.36 (CET)

Med tanke på hur lång tid det tog att arbeta fram 1734 års lag – förordnandet utfärdades 6 december 1686[5] – och senare partiella revisoner – av 1811 års lagkommitté blev resultatet flera partiella reformer, däribland 1864 års strafflag, även förberedelserna för 1900-talets reformer har tagit decennier i anspråk – är det knappast troligt att en ny, fullständig, lagrevision kommer att komma som en överraskning. Edaen (disk) 12 december 2012 kl. 13.04 (CET)

Hur översätter man "legacy" korrekt till svenska

Skriver om Super Play och vill skriva om dess legacy på svensk speljournalistik men jag kan inte komma på ett bra ord för legacy. Är det bara att skriva Arv eller kan någon komma på något bättre. Elvis Presley på engelska är en artikeln som har det legacy jag menar.--Immunmotbluescreen (disk) 14 december 2012 kl. 22.01 (CET)

Om man inte använder arv så får man nog skriva runt det. Man kan skriva om att den "influerat" si och så, att den varit "tongivande" eller "betydande" -> "dess betydelse för svensk speljournalistik". --AHA (disk) 14 december 2012 kl. 22.26 (CET)

Döpte den till Arvet från Super Play. Arv/betydelse är inte så viktigt. Men det hade låtit bättre med ett ord imo --Immunmotbluescreen (disk) 14 december 2012 kl. 22.40 (CET)

(Redigeringskonflikt) "Inflytande" är nog det ord jag skulle använda i det här fallet. Det finns nog inget ord på svenska som täcker hela den breda betydelsen av ordet "legacy". /ℇsquilo 14 december 2012 kl. 22.42 (CET)

Ords betydelser är beroende av hela den kulturella kontexten, vilket i princip gör exakta översättningar omöjliga, ja... men "arv" är EMRÅ här en rimligt vettig term här. En orsak är att "den kulturella kontexten" numera nog bör sägas omfatta även Arvet efter Arn, där Guillou använder "arv" i just denna breda betydelse. Jörgen B (disk) 17 december 2012 kl. 19.31 (CET)